Ortvikens pappersbruk står inför ett stort beslut: ska man investera i en ny pappersmaskin eller inte? Denna investering kommer att innebära en ökning från dagens 800.000 årston producerat papper till 1.300.000 årston. Ett krav för att investeringen ska bli av är att en ny pappersmaskin inte ska innebära en ökning av råvattenförbrukningen. En åtgärd är att man stänger den vid bruket äldsta pappersmaskinen PM2. En annan åtgärd som kommer att vidtagas är en genomgång av den totala processen för papperstillverkningen. Detta moment innebär att man granskar hela fabriken för att på så sätt hitta källor där man eventuellt kan minska förbrukningen av råvatten.

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

SammanfattningSyfte och frågeställningar Det primära syftet med denna studie är att belysa hur piloter upplever att kommunikationen i cockpit påverkas av trötthet. Vårt sekundära syfte är att ge exempel på vad piloterna gör för att motverka trötthet under arbetet. Hur påverkas piloternas kommunikationsförmåga under trötthet? Hur påverkas kommunikationen mellan piloterna under trötthet?Vilka strategier använder piloterna för att minska tröttheten under flygningar; både förebyggande, livsstilsrelaterade strategier samt direkta åtgärder? Metod För att få en nyanserad bild av hur piloterna upplever att tröttheten påverkar kommunika-tionen dem emellan samt vilka strategier de använder sig av för att minska tröttheten under flygningen ansågs en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer vara den lämpligaste datainsamlingsmetoden. Sex intervjuer med manliga piloter mellan 31 och 37 år genom-fördes.Resultat Studiens resultat följer det nuvarande forskningsläget. Samtliga piloter upplevde att tröttheten hade en negativ inverkan på kommunikationsförmågan samt kommunikationen dem emellan.

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

Stick- och skärskador är ett problem inom sjukvården. Förekomsten är störst inom operationsverksamhet, där stora mängder blod och andra kroppsvätskor samt vassa instrument hanteras. Risken för blodsmitta varierar för de vanligaste blodsmittorna HBV, HCV och HIV men när tillbud sker finns alltid en möjlig risk för blodsmitta.Syftet är att identifiera orsaker till stick- och skärskador samt beskriva åtgärder för att minska risken för blodsmitta under den intraoperativa fasen.I ett operationsteam ingår många olika yrkesgrupper som arbetar nära varandra på en begränsad yta och risken för tillbud ökar Risken för operationsteamet kommer aldrig helt att kunna elimineras, men genom att identifiera orsaksfaktorer, såsom handskperforation, operationslängd och blodstänk finns möjlighet att påverka sin egen och övriga i operationsteamets säkerhet. Genom att använda olika skyddsåtgärder som dubbla/indikatorhandskar, mun och ansiktsskydd samt användandet av preventiva arbetsmetoder som Hands-free teknik (HFT) och trubbiga nålar kan eventuella risker för blodexponering och en potentiell risk för blodsmitta minska..

Multipel Skleros, MS, är en kronisk autoimmun sjukdom med cirka 17000 diagnosticerade patienter i Sverige. Sjukdomen drabbar framför allt kvinnor i åldersintervallet 20-40 år. Myelinet som omger axonerna inflammeras och skadas, vilket medför blottade nervtrådar med försämrade impulser som följd, varvid symtom som okoordinerade rörelser och domningar är vanligt. Idag finns ingen läkande behandling mot MS. Vid skov med akuta funktionsnedsättningar används metylprednisolon för att förkorta skovets tid.

Idag används datortomografi med kontrastmedel (CTA) som primär undersökningsmetod vid efterkontroller av EVAR-behandlade patienter. Dessa patienter följs upp årligen under resten av deras liv. Ultraljud med kontrastmedel (CEUS) har de senaste åren undersökts som ett alternativ för att minska exponeringen av den joniserande strålningen och användning av njurtoxiskt kontrastmedel. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att jämföra diagnostisk säkerhet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud med kontrast och datortomografi med kontrast vid kontroller efter EVAR. Utifrån vårt syfte formulerade vi en frågeställning där 14 vetenskapliga artiklar ingår i litteraturstudien.

Klenare dimensioner än 360mm av H13 varmöverförs idag från smidet till mjukglödgning, vilket troligen är orsaken till att sprickor uppstår i materialet stundvis. Detta leder till kassation samt sämre utbyte, vilket gör att en optimering av varmöverföringen är nödvändig. Materialet har ett temperaturintervall runt Mf som det då bör befinna sig i innan det ska mjukglödgas för att minska risken för sprickor. Detta temperaturintervall underskrids ibland beroende på att ugnskapaciteten kan vara otillräcklig när en stor mängd material produceras i ett kort tidsintervall. Sprickbildningen i materialet gynnas av en dålig kapyta, där ojämnheter i ytan agerar brottanvisningar som låter spänningar i materialet resultera i en spricka.

Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier.

Hållbarhet är något som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.

Bakgrund: Barn i sjukvården som ska genomgå anestesi och kirurg känner betydande oro och ångest vilket medför ett lidande hos barnet. Detta kan resultera i postoperativa komplikationer och förlängda vårdtider. I sjuksköterskans ansvarsroll ingår det att hjälpa barnet lindra sin oro och ångest. Syfte: Att beskriva och utvärdera de preoperativa metoder sjuksköterskan kan använda sig av för att minska barns oro och ångest inför anestesi och kirurgi. Metod: Design: Litteraturstudie.

Arbetet undersöker hur man genom fysisk planering kan reglera förebyggande för att minska risken för och konsekvenserna av översvämning..

Denna litteraturstudie har utförts med syftet att redogöra för hur husdjursavel kan användas för att minska den negativa miljöpåverkan från animalieproduktion. Animalieproduktion påverkar miljön negativt genom husdjurens utsläpp av växthusgaser, främst metangas. Litteraturstudien behandlar huvudsakligen idisslare eftersom den största delen av de totala metanutsläppen, från husdjur, härstammar från dem. Metangas bildas under den mikrobiella fermenteringen som sker i våmmen hos idisslare. Fermentering av foder med hög smältbarhet resulterar i mindre metanbildning jämfört med foder med låg smältbarhet.