Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella Minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försämrad tandhälsa. Flera orala sjukdomar är en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella beläggningar och tobaksbruk.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av den egna munhälsan, kunskapen om munhälsa, munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare.Frågeställningar: Vilka är dessa personers munhygienvanor? Vilka är dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gäller sjukdomsuppkomst och prevention beträffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhälsa?Metod: En enkätundersökning genomfördes på en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen.Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivå gällande orala sjukdomars uppkomst och prevention. Beträffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tänderna två gånger dagligen och 80,8 % använder tandkräm innehållande fluor.

According to old european tradition the ideal national state has a unified people, but in reality practically all states has one of several minorities that to a smaller or greater degree differs from the majority. One such minority that have been present in many countries and managed to avoid becoming completly assimilated are the jewish people. Their dream of a state of their own eventually lead to the founding of the state of Israel where they themselves are now in majority. The purpose of this report is to study how the jews historic experiances has affected the political parties in Israel, how they choose to meet the ?challenge? of their own minorities och whatever they treat different minorites differently.

Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov.

I 30 år har kvinnor funnits på militära befattningar i Försvarsmakten. Fram till för fyra år sedan hade nästan inga åtgärder vidtagits för att anpassa den personliga utrustningen till kvinnors behov. Enligt en undersökning från 2005 bidrar detta inte enbart till direkta fysiska begränsningar, utan även till sänkt självförtroende och känslor av kränkning och underordning. Sedan 2006 har Försvarsmakten och FMV arbetat med att ta fram en rad olika persedlar i mindre storlekar, och daglig dräkt har även tagits fram i dammodell. De små storlekarna har visat sig lösa delar av de problem som kvinnor har upplevt.

Policy documents in the public library field, such as the library legislation, local political goals and intra-library plan documents, often include ambitious but ambiguous formulations. This two years master?s thesis examines the relationship between four policy documents and library practice in a local context. The theoretical framework is inspired by a sociocultural theory developed by the Swedish professor of pedagogical psychology Roger Säljö. The theory emphasizes the importance of context to learning and development.The thesis? method is a case study.

Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv.Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar.

AbstraktStudien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället.

Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att minoritetsgrupper med avseende på kultur och språk är socioekonomiskt utsatta och har sämre hälsa än majoriteten. Diskriminering och misstro till hälso- och sjukvården är faktorer som påverkar huruvida individer i dessa grupper söker vård eller ej. I Sverige föreskrivs en hälso- och sjukvård på lika villkor för alla individer. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att vårdrelationen är respektfull och patientcentrerad. Kulturellt säker vård innebär att patientens kulturella identitet, rättigheter och behov respekteras.

Fokus för denna studie är de föräldrastödsutbildningar som i snabb takt introduceras i Sverige. Dessa är ofta manualbaserade program vilket innebär att de inte bör ändras. Syftet med dem är att ge föräldrar stöd och nya verktyg i uppfostran av sina barn. I USA finns en pågående debatt om huruvida sådana föräldrastödsutbildningar kan fungera på ett likvärdigt sätt för alla föräldrar oavsett vilken kulturell bakgrund eller vilka levnadsvillkor man har. Den debatten grundar sig på tanken om att synen på föräldraskap och barnuppfostran kan skilja sig avsevärt åt mellan olika kulturer samt att programmen därmed på olika sätt är normativa med en västerländsk syn på föräldraskap.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan påverka attityder är bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien är genomförd på en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkätundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans är centrala i den teoretiska förståelsen av studien.

Uppsatsens syfte är att undersöka de båda institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka förstå varför den svenska staten förde olika politik gentemot Minoriteter boende i Övre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen på tiden kring och efter kåtaskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. Angående Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten på åren efter grundandet 1903 och upprättandet av reglemente 1913 då arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet på ett tydligare sätt. Kåtaskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

This essay is a comparative empirical study of ethnic integration mainly of the Russian-speaking minorities in the three Baltic states (Estonia, Latvia and Lithuania) in a post-communism setting. As Lithuania has a Polish minority that is as large as the Russian-speaking, they too shall be included in the study but not as thoroughly as the Russian-speaking minority. Thus the problem is: to what degree are the ethnic minorities integrated with the titular nations in Estonia, Latvia and Lithuania? In order to study ethnic integration I have set up a theoretical framework largely based on Weiner?s theory of integration. The theoretical framework focuses on three dimensions: Citizenship, Identity and Segregation.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.