Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i Västerås samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhållande till Europarådets ramkonvention om nationella Minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med åtta romska elever och tre lärare därefter tolkades resultatet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgångspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien är kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet är att majoritetssamhällets etnocentrism påverkar unga romers skolsituation i Västerås eftersom romernas särskilda rättigheter i egenskap av nationell minoritet inte beaktas.

År 1999 erkändes romerna i Sverige som en av landets fem nationella Minoriteter. Sveriges minoritetspolitik syftar till att ge stöd och skydd till Minoriteternas språk, kultur och traditioner, vilket ska ske genom olika instanser i samhället. Den här uppsatsen fokuserar på om Sveriges minoritetspolitik gällande romer är ett fall av handling eller hyckleri. För att undersöka frågeställningen har vi fokuserat på relationen mellan romer och utbildning inom områdena resurser, frekvens och information.Med hjälp av huvudsakligen intervjuer av informantkaraktär har vi analyserat vilket av begreppen handling eller hyckleri som minoritetspolitiken är ett fall av. Vårt resultat är att minoritetspolitiken kan betecknas som ett fall av hyckleri, då romerna inte behandlas som en nationell minoritet på utbildningsområdet..

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Uppsatsen ?Jude eller same, i religionsundervisningen, då får ni inte vara med?!? utgår från de nationella Minoriteterna i Sverige och hur de framställs i läroböckerna för eleverna som läser religionskunskap A på gymnasiet. Uppsatsen är gjord med en jämförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om Minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur läroböckerna framställer minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur läroböckerna framställer Sveriges Minoriteters religioner med inriktning på samernas religion och judendomen.

Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Uppsatsens syfte är att söka förklara politiska våldet i Indien utrifrån tre perspektiv; territoriell odelbarhet, nationalism och fundamentalism. Avgränsningen är de etniska Minoriteterna; assameser, bodo, kashmirer, muslimer, naga, sikher, tripura och ursprungsstammar. Åren som uppsatsen har fokus på är 1985-2000. Uppsatsen är en fallstudie av Indien där åtta olika etniska Minoriteter är studieobjekt. Maryland Universitys MAR-databas, Uppsala universitets UCDP-databas samt South Asia Terrorism Portal (SATP-databasen) fungerar som huvudsakliga källor.Resultatet visar att den territoriella odelbarheten har stark förklaringskraft i de flesta av fallen (sju av åtta) i Indien.

Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma lokaler.

This bachelor's purpose is to examine different types of library work directed at theSwedish national Jewish and Romani minorities. The thesis will begin with accounting for thepolitics of Swedish national minorities and of today?s situation for Jews and Romanis in Sweden.We will, to accomplish this purpose, use a three-piece question formulation regarding therespective works of the libraries, as well as the possible benefits that cooperation betweendifferent libraries could bring. The questions are answered in the analysis of four qualitativeinterviews through a model based on Dorte Skot-Hansen's thoughts on the library's different rolesin different understandings of society. The analysis will lead us to a final discussion, in which wewill present our results: that distinct guidelines regarding the national minorities for the publiclibraries are a necessity for Sweden?s fulfilling of the responsibility towards these groups; thatthere is a need for a coordination of the propositions and conventions regarding the nationalminorities in the shape of a substantial legislation; and that this field in the future needs to bethoroughly observed and examined in order to evaluate how the Swedish public libraries meet the needs of the national minorities..

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida den liberaldemokratiska synen på minoritetsrättigheter överensstämmer med den svenska språkpolitikens inställning till minoritetsspråk, historiskt och fram till nutid, med avseende på tornedalingarnas rätt att använda meänkieli. Uppsatsens tar därför formen av en tvådelad textanalys, där det i den första teoretiska delen redogörs för den liberaldemokratiska synen på minoritetsspråksrättigheter, representerad av liberala filosofer som Rawls, utilitaristiska filosofer som Mill samt den mer kommunitära liberalen Charles Taylor. I den andra delen som är av empirisk karaktär kommer den svenska språkpolitiken i Tornedalen att beskrivas, från och med mitten av 1800-talet fram till år 2000. Slutligen kommer den teoretiska delen liksom den empiriska delen att placeras in i ett analytiskt schema över staters synsätt på den nationella identiteten och förhållningssätt till minoritetsspråk, för att tydligt kunna se om den svenska språkpolitiken i Tornedalen är kompatibel med de liberaldemokratiska teoriernas inställning till minoritetsspråk. Om de teoretiska och empiriska resultaten inte sammanfaller kan det innebära stora komplikationer, eftersom det är svårt för medborgarna att acceptera och legitimera en politik som strider emot samhällets fundamentala principer.

Syftet med vårt examensarbete var att genom pedagogiska aktiviteter stärka identiteten hos ungdomar med minoritetstillhörighet samt öka förståelsen för det mångkulturella. Vi genomförde utvecklingsarbetet i två minoritetsgrupper, en samisk och en tornedalsk, under sju praktikveckor. Ungdomarna var i åldern fjorton till femton år. Vi använde loggboken som instrument, där eleverna skrev sina reflektioner efter lektionstillfällena. Resultatet visade att samiska ungdomarna har en stark kulturell identitetskänsla medan ungdomarna i Tornedalen inte såg någon skillnad mellan att vara svensk eller tornedaling.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och om olika typer av religion, etnicitet, funktionsnedsättning och sexualitet framställs och förekommer i tre läroböcker i spanska för högstadiet samt undersöka könsfördelningen. Detta för att ta reda på hur läroböckerna kunde kopplas till den del av läroplanen som handlar om att skapa förståelse för andra människor och att ingen ska diskrimineras på grund av ovanstående grunder. Uppsatsen utgick från ett intersektionellt perspektiv och metoden var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att funktionsnedsättning, religion, etniska Minoriteter och personer som inte är heterosexuella är ovanliga i dessa läroböcker. Det visade sig också att män till viss del är överrepresenterade, främst vad gäller kända personer.

The purpose of this study was to explore the experiences of being a homosexual immigrant in the Swedish society. Our questions were how the interviewed homosexual immigrants experience being treated by the people in their surroundings and how they are influenced by their attitudes. We also wanted to know what kind of thoughts they have about affiliation considering origin and sexuality, and what positive and negative aspects they experience from the combination of being both homosexual and immigrants.To get the answers to these questions we used a qualitative method and interviewed seven homosexual immigrants between the ages of 25 and 40 years. We then compared our material with earlier studies of the living situation of homosexual immigrants in Sweden, Denmark and Norway. We also linked our findings to Goffman's stigma theory and to heteronormativity.The main result was that the combination of homosexuality and immigrantness can result in various difficulties.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom Minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur..