INLEDNINGI samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker.

Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

Studiens syfte var att undersöka om ordningsvakter är bättre vittnen än andra grupper av individer. Vidare undersöktes vilka detaljer de mindes bäst, centrala eller perifera.En annan fråga som studerades var huruvida ordningsvakter minns bättre en miljö de känner sig vana vid, samt om man minns detaljer bättre med erfarenhet och träning. Totalt deltog 28 personer i studien,14 i vardera grupp. Samtliga personer var män. Deltagarna fick se två filmer, vardera cirka 1 minut.

Syftet med uppsatsen är att presentera utvalda teoretiska modeller i litteratur inom Upplevelseproduktion, samt att genom en produktion testa huruvida dessa teorier är relevanta. Syftet är även att undersöka karaktären hos gästens eventuella upplevelse vid produktionen för att avgöra om de teoretiska modellerna även gjort upplevelsen meningsfull för gästen. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en deduktiv ansats har vi med hjälp av ett antal teoretiska modeller först planerat och sedan genomfört en reell produktion vid namn Rock n? roll Piteå och med det som grund gjort en kvalitativ intervjustudie baserad på tre fokusgrupper. Endast individen kan avgöra om en upplevelse varit meningsfull, då detta är subjektivt, men med stöd i det resultat fokusgruppintervjuerna visat kan vi konstatera att det för en stor del av informanterna varit en meningsfull upplevelse.

Allt fler minderåriga får tag på alkohol och dricker sig fulla, debutåldern ligger på omkring 14 år. När ett barn som under påverkan råkar illa ut haglar beskyllningarna tvärs genom samhället om vad som egentligen föräldrar och andra vuxna kan göra för ungdomarna och deras handlingar. Vår undersökning syftade till att klargöra just den frågan. Vad som görs i samhället för minderåriga och deras alkoholvanor och framförallt hur och varför allt yngre ungdomar dricker sig berusade. Genom kvalitativ undersökning i form av intervjuer med människor från alla de grupper som är inblandade i ämnet kunde vi få fram ett resultat, som tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna som användes, besvarade de frågeställningar som var väsentliga för helheten.

Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och är betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters påverkan på utfallen av likhetsjämförelser. Det har tidigare visats att hänsyn till relationslikheter i likhetsjämförelser har ett samband med tillämpandet av den kognitiva process som på engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utsträckning i vilken structural alignment tillämpas beror av kontextfaktorer såsom hur de objekt som jämförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hänsyn till relationslikheter vid likhetsjämförelser behandlas i denna rapport.

Sverige blir alltmer mångkulturellt. I dagens samhälle finns det många individer och grupper av olika härkomst. Detta har lett till många diskussioner kring integration samt konflikter mellan olika folkgrupper. Vad kan dessa konflikter mellan de olika folkgrupperna innebära för individernas identitetsskapande? Och hur kan vissa av dessa individers identitet och livsvillkor formas under en integrationsprocess?Denna antologi kommer att behandla identitet ur ett etnicitetsperspektiv.

Examensarbetet visar en selektivbedömning för lågspänningställverk T15 på SCA Edet bruk. Ställverket har ett 40 tal motordrifter och matas av en 690V transformator på 3,5MVA. Grundprinciper för de vanligaste lågspänningsskydden presenteras samt mer specifika detaljer om installerade skydd i aktuellt ställverk. Olika typer av selektivitet är kortfattat presenterat i rapporten. Vid beräkning och dokumentering med hjälp av datorprogrammet Febdok visade det sig att installerade skydd inte fanns med i programmets skyddsregister.

Järnvägsindustrin har under många år varit ett verksamhetsområde där utvecklingen mer ellermindre stått still. I dag har progressen dock åter börjat röra på sig. Tågoperatörer runt om ivärlden satsar på snabbare fordon i syfte att vinna marknadsandelar från såväl flyg- somvägtransporter. I kampen om kunden vill man dock fortfarande inom järnvägsbranschenbibehålla den miljövänliga position, i förhållande till andra färdmedel, som tågtransport i allatider haft. Tillsammans med utvecklingen av nyare snabbare fordon finns det därför, i dagsläget, ett stort intresse för energieffektivisering/resursbesparing.SJ AB har under många år bedrivit projekt för att minska tågens förbrukning av elektricitet.Då företaget, under gången tid, varit föremål för åtskilliga omorganisationer hareffektiviseringsarbetet inte alltid kunnat bedrivas så resultatrikt som ambitionen eftersträvat.Avsikten med detta examensarbete är att sammanställa genomförda samt påtänkta aktiviteter inom området för SJs energieffektivisering.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Studien syftar till att undersöka hur den svenska versionen av WAIS-IV förhåller sig till sin föregångare WAIS-III. Samma försökspersoner testades vid två olika tillfällen med såväl WAIS-IV som WAIS-III för att undersöka om det förelåg skillnader mellan försökspersonernas testresultat från de två olika versionerna. Resultatet visade att det för hela gruppen försökspersoner förelåg signifikanta positiva och starka korrelationer mellan jämförda index och deltest, vilket tyder på att jämförda index och deltest mäter liknande kognitiva konstrukt. Avseende index; IK Hela skalan (HIK) förelåg i samtliga grupper, oavsett administrationsordningen för de två versionerna av skalorna, en signifikant högre genomsnittlig IK-poäng vid testning med WAIS-III jämfört med den genomsnittliga IK-poäng som erhölls vid testning med WAIS-IV. Denna differens kan tolkas som en konsekvens av Flynn-effektens påverkan på försökspersonernas genomsnittliga poängresultat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fenomenet teambuilding kommer tilluttryck. Vi intresserar oss för hur den ideala människan i arbetslivet beskrivs ochvilka samband som skapas mellan teambuilding som aktivitet och den idealaarbetstagaren. Vi går igenom hur aktuell forskningen kring teambuilding ser ut ochhur kollektivt lärande uppstår. Därefter studerade vi teambuilding utifrån ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv som en managementtrend, ett organisationsreceptoch en resande idé. Vi analyserar forskning kring teambuilding och hemsidortill organisationer som säljer eller förmedlar teambuildingtjänster.

Kan det första intrycket på en webbsida för elektronisk handel påverka tilliten till företaget? Om ja, vilka faktorer är då avgörande? Hur viktig är egentligen den grafiska utformningen och användbarheten, för tilliten, i det första intrycket? För att utröna detta utfördes en Design Walkthrough med nio personer, med varierande erfarenhet av handel via Internet. Sammanlagt valdes nio webbsidor ut från tre populära e-handelsbranscher: Kläder, Elektronik och Böcker. Personerna som ingick i studien delades in i tre grupper som tittade på en bransch vardera. Ett antal frågor ställdes under tiden som gällde det första intrycket och faktorer som kan påverka tilliten till sidan.