Alla djur behöver Mineraler, de kan inte bilda dem själva. Vanligtvis tillsätts Mineraler till fodret i form av oorganiska salter. Mineraler som förekommer naturligt i växter och djur är bundna till antingen aminosyror eller polysackarider och tas upp av kroppen med hjälp av protein- och kolhydratmetabolismen. Vissa Mineraler och spårämnen verkar vara lättare för kroppen att absorbera och tillgodogöra sig i naturlig, organisk form eftersom det är en liknande form som förekommer i kroppen. Det gäller framför allt spårämnena Cu, Zn och Se.

I denna uppsats behandlas frågan om äganderätt till Mineraler. Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av fastighetsbegreppet utreda hur synen på äganderätt till Mineraler ser ut i Sverige och om senare förarbeten medfört att frågan blivit mer oklar. Metoden är baserad på den rättsdogmatiska metoden. Tillgången till doktrin och praxis har varit starkt begränsad och utredningen är därför främst baserad på förarbeten. I uppsatsen läggs särskild vikt på principuttalanden från lagstiftaren.

Utfodring som ger en god mineralbalans är avgörande för att fåren inte ska drabbas av brist- eller toxicitetssjukdomar. Optimal mineralutfodring minimerar hälsoproblem hos fåret vilket leder till högre lönsamhet för lantbrukaren. Om mineralutfodringen brister resulterar detta till lägre tillväxt, avkastning samt produktion vilket ger konsekvenser för lantbrukaren. Även sjukdomar kan uppkomma där följderna kan ha dödlig utgång för fåret. För att förebygga sjukdomarna är det viktigt att utfodra med rätt mängd Mineraler vid rätt tidpunkt. Detta kan vara mycket svårt då mängden Mineraler beror på många faktorer som kön, ålder, ras, stress, antal foster samt var i livsproduktionscykel fåret är.

Sveriges gruvnäring har en lång historia som sträcker sig ända till medeltiden. Lika länge har det funnits behov av en reglering för utnyttjandet av dessa naturtillgångar. Regleringens syfte har varit mångfacetterat. Det har bl.a. gällt att inpassa utnyttjandet i en marknadsekonomi samt stimulera upptäckt och utnyttjande av Mineraler.

Kalvningsförlamning är en av de vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor och orsakas av ett metaboliskt tillstånd hos kon som kallas klinisk hypokalcemi. När laktationen startar vid kalvning transporteras stora mängder kalcium till juvret och kalciumkoncentrationen sjunker drastiskt i blodet. Om kon inte kan kompensera för kalciumsänkningen kan inte nervsystemet och musklerna fungera som de ska vilket gör att kon blir förlamad och oförmögen till att resa sig upp. På grund av att det är en sjukdom med allvarliga symptom och som kan leda till stora ekonomiska konsekvenser för producenten är det viktigt att kunna förebygga sjukdomen. Syf-tet med det här arbetet är därför att ta reda på vad som orsakar kalvningsförlamning samt hur tillståndet kan förebyggas hos kon och vilka metoder som är vanligast.

Detta examensarbete har utförts på Minelco AB, ett företag som säljer industrianpassade Mineraler. Produktion av Mineraler är processbaserad med långa omställningstider vid byte av produkt i produktionen. Ökade krav på korta ledtider medförde för företaget att lagerhållningen behövde ses över. Detta medförde i sin tur funderingar kring om produkter skulle tillverkas mot lager eller mot order för att kunna tillgodose kundernas olika önskemål.Syftet med examensarbetet blev därför att undersöka hur ett företag med processbaserad produktion kan balansera produktionsorienterad respektive kundorienterad produktionsstrategi i sin verksamhet för att tillfredsställa kravet på kortare ledtider utan att öka kostnaderna. Fokus i studien blev även att bestämma vilka lagernivåer respektive produkt skulle ha.De metoder som har använts för att utföra examensarbetet är litteraturstudier, observationer samt intervjuer.

Bakgrund Idag är LCHF (Low-carbohydrate High-fat) en populär diet. Forskningen som finns inom området fokuserar mycket på viktnedgång. Därför är det intressant att undersöka kosten genom att analysera dess sammansättning och jämföra med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer (NNR).Syfte Utveckla fyra-veckors menyer för LCHF-kost samt en blandkost enligt NNR inför en RCT-studie. Undersöka om det finns risk för lågt intag av vitaminer, Mineraler och kostfibrer enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor (18-30 år) vid en LCHF-kost. Undersöka möjligheterna att uppnå rekommenderade nivåer av vitaminer, Mineraler och kostfibrer med en blandkost enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor.

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården, både i Sverige och internationellt. Riskfaktorerna är många, och särskilt äldre och multisjuka patienter är drabbade. Många äldre har ett otillräckligt näringsintag vilket kan leda till malnutrition och oönskad viktnedgång.Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskapsläget angående relationen mellan näringstillstånd, trycksår och trycksårsläkning.Metod: Vald metod var litteraturstudie med deskriptiv design.Resultat: Resultatet visade att patienter med trycksår ofta var malnutrierade, hade haft oönskad viktnedgång och ett lågt BMI. Ett näringstillskott innehållande vitaminerna A, C, E, proteiner och Mineraler, och ett kaloritillskott för att täcka kroppens energibehov gav en förbättrad sårläkning.Slutsatser: Nutrition påverkade trycksårsförekomst och trycksårsläkning hos både malnutrierade och icke malnutrierade patienter. Sjuksköterskans arbetsuppgift innebär att tillgodose ett adekvat näringsintag hos patienter med trycksår..

Enligt en studie från livsmedelsverket äter den genomsnittliga svensken alldeles för dåligt. Godis, läsk, kakor och bullar utgör ungefär femton procent av det dagliga energiintaget. Den stora boven är tillsatt socker, som inte bara finns i godis och bullar, utan även i t.e.x. färdiglagade maträtter och bacon. Fika är en tradition som är central i svensk kultur, och det finns nog inte en enda svensk som aldrig fikat.

Underjordsgruvor är i konstant utbyggnad neråt i berget på jakt efter Mineraler. Detta medför andra utmaningar gällande elektrifieringen än vad som finns vid en installation ovan jord där den är mer permanent. Att bibehålla en god selektivitet i en underjordsgruva är en sådan utmaning. Kabellängder förändras och delar i anläggningen tillkommer eller tas bort.I en del av ABB:s vision om ?Smart Mine Power? har New Boliden AB visat sitt intresse av att modernisera elektrifieringen i Kankbergsgruvan och undersöka ifall det är möjligt att införa en dynamisk selektivitet.

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har små och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis Vänner har därför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag är utformat med utgångspunkt i följande principer och målsättningar:- Att i möjligaste mån använda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsägbar samtidigt som blickfång och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivåskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrån, samtidigt som alla utställningssalar är åtkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett växelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka väggar med infällda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hängrännor, Mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvåning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillåter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot både förmodern och modern konst..

Att baka med surdeg är en dagsaktuell trend. Surdegen, som länge fått ge vika för jästen, har fått ett rejält uppsving. Den förekommer på bagerier, hemma hos konsumenter och även i media. Kunskapen om att jäsa bröd med surdeg härstammar från Egypten ca 3000 år f.v.t. men lär ha kommit till Sverige ca 4000 år senare.

Vi vet alla att det är viktigt med en bra kost, trots detta missköter många sin kosthållning. Detta beror oftast på bristande kunskap om vad som är bra kosthållning och svårigheten att bryta ett invant mönster och ändra sitt beteende. Att arbeta i skift som bland andra poliser gör är något som ofta försvårar för individen att äta hälsosamt. För att lära sig förbättra sin hälsa genom en bättre kost, oavsett skiftarbete eller inte, behövs kunskap om grunderna i vad vår kost innehåller, vad de olika komponenterna i maten har för funktion och dess påverkan i kroppen. Vi beskriver de olika komponenterna fett, protein, kolhydrater, vitaminer, Mineraler, antioxidanter, fibrer och vatten.

Då giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det är den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgått en serie av anpassningar för att kunna överleva på denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gång utvecklat en otrolig längd som gör att den når långt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlång form och behåring på läpparna som ska skydda den från trädens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lång, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lättuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fått ett anpassat utseende och utbredning på dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm. Giraffens cirkulation har fått anpassa sig till stora höjdskillnader, då giraffen kan sträcka sig upp till ett träd och bli mer än fyra meter lång, men i nästa stund böja sig ner för att dricka vatten på marknivå. Som följd av dess längd har dräktiga och lakterande honor, samt växande ungdjur, en väldigt hög kalcium- och fosfatomsättning i kroppen och kan därför lida brist på dessa Mineraler. Den drivande kraften bakom giraffens längdutveckling har länge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns även en annan teori som baserar sig på att den drivits av sexuell evolution..

Då giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det är den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgått en serie av anpassningar för att kunna överleva på denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gång utvecklat en otrolig längd som gör att den når långt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlång form och behåring på läpparna som ska skydda den från trädens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lång, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lättuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fått ett anpassat utseende och utbredning på dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm. Giraffens cirkulation har fått anpassa sig till stora höjdskillnader, då giraffen kan sträcka sig upp till ett träd och bli mer än fyra meter lång, men i nästa stund böja sig ner för att dricka vatten på marknivå. Som följd av dess längd har dräktiga och lakterande honor, samt växande ungdjur, en väldigt hög kalcium- och fosfatomsättning i kroppen och kan därför lida brist på dessa Mineraler. Den drivande kraften bakom giraffens längdutveckling har länge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns även en annan teori som baserar sig på att den drivits av sexuell evolution..