Sök:

Sökresultat:

9171 Uppsatser om Mindre revisionsbyrćer - Sida 20 av 612

KartlÀggning av behovet av bÀrighetshöjande ÄtgÀrder pÄ mindre vÀgar

Detta examensarbete Ă€r utfört pĂ„ uppdrag av VĂ€gverket Region Syd. Sveriges vĂ€gnĂ€t hĂ„ller pĂ„ att anpassas till den europeiska standarden, men det finns fortfarande en hel del begrĂ€nsningar kvar pĂ„ mindre vĂ€gar. Vi har inte tillrĂ€cklig kunskap om vilka problem dessa begrĂ€nsningar medför för tunga transporter och VĂ€gverket Ă€r angelĂ€get om att klarlĂ€gga, vilken nytta det skulle vara att göra förstĂ€rkningsĂ„tgĂ€rder. Jag har undersökt ett landsbygdsomrĂ„de i södra Östergötland och de begrĂ€nsningar som finns hĂ€r pĂ„ flera vĂ€gar Ă€r dĂ„lig bĂ€righet i första hand för broarna och hög tjĂ€lfarlighet. Syftet med undersökningen Ă€r att göra en kartlĂ€ggning av de tunga godstransporterna och de problem begrĂ€nsningarna pĂ„ vĂ€garna medför för nĂ€ringslivet.

Icke-finansiella företags uppfattningar om risk

Det finns ingen enhetlig definition pÄ risk. Innebörden av risk skiljer sig Ät beroende pÄ vem man frÄgar. Risk Àr allmÀnt nÄgot som inte Àr önskvÀrt och nÄgot företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk Àr en nyare syn pÄ omrÄdet som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning pÄ att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar pÄ riskhanteringsfunktioner skiljer sig Ät mÀrkbart.

Att lyssna till tonÄrsröster : Psykisk hÀlsa hos ungdomar med funktionsnedsÀttning

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsÀttning i UmeÄ, med avseende pÄ psykisk hÀlsa, och pÄ hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hÀlsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsÀttning som gÄr i specialklasser (grundsÀrskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsÀttningar), fick besvara en enkÀt under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens FolkhÀlsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkÀt anvÀnts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mÄr bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lÀrare och med sina förÀldrar. Majoriteten mÄr lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bÀttre Àn de ungdomar i FolkhÀlsoinstitutets undersökning, som angett att de hade nÄgon funktionsnedsÀttning. Inom nÄgra omrÄden visades dock lÀgre resultat. Ungdomarna i vÄr undersökning uppgav att deras svÄrigheter pÄverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Positiv affekt kan predicera anstÀlldas arbetsprestationer

Det har ofta antagits att en anstÀlld Àr lycklig dÀrför att han eller hon Àr framgÄngsrik. Det finns dock studier som stödjer den alternativa hypotesen, nÀmligen att lycka Àr en anledning till varför vissa anstÀllda Àr mer framgÄngsrika Àn andra. Denna studie syftar till att undersöka huruvida lyckliga anstÀllda Àr mer produktiva och framgÄngsrika Àn mindre lyckliga anstÀllda. Det genom att undersöka om personligt disponerad positiv affekt (TPA) kan predicera arbetsprestationer. Deltagarna var 98 anstÀllda, varav 60 kvinnor, som rekryterats frÄn sex organisationer.

Salespersons perceived usage of Active Empathic Listening : A qualitative study

Syfte: VÄrt syfte Àr att utifrÄn de tre dimensionerna analysera hur mer erfarna sÀljare i jÀmförelse med mindre erfarna sÀljare uppfattar att de anvÀnder sig av ett Aktivt Empatiskt Lyssnande.  Metod: Med bakgrund till studiens syfte lÀmpade det sig att anvÀnda en kvalitativ metod. Som övergripande undersökningsdesign anvÀndes en flerfallsstudie för att studera det berörda fenomenet. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med respondenter frÄn olika företag. En abduktiv analys metod med inspiration frÄn Grounded theory anvÀndes sedan för att analysera det empiriska materialet.  Resultat & slutsats: Studien indikerar pÄ att det finns en viss skillnad i hur mer och mindre erfarna sÀljare anvÀnder sig av Aktivt Empatiskt Lyssnande, AEL.

Svensk kod för bolagsstyrning - TillvÀgagÄngssÀtt och erfarenheter i tre mindre noterade bolag

Inledning De senaste Ärens företagsskandaler utmynnade i Svensk kod för bolagsstyrning,vilken Àr formulerad enligt den sjÀlvreglerande principen om attfölja eller förklara. Bolagskoden kom att Är 2005 omfatta alla större noteradebolag. Utöver dessa bolag finns emellertid en rad andra bolag som pÄfrivillig basis valt att tillÀmpa bolagskoden.Kommande fas vad gÀller implementeringen av bolagskoden handlar omatt den ska omfatta alla noterade bolag. En nyligen genomförd undersökningvisar att det rÄder stor osÀkerhet bland mindre noterade bolag angÄendetillÀmpningen av bolagskoden. NÀrmare hÀlften av bolagen befaradeatt anpassningen till bolagskoden kommer att bli kostsam.

Regelverk för mindre bolag - Vilket föredrar banker?

Den svenska myndigheten BokföringsnÀmnden (BFN) har beslutat att Àndra inriktningen pÄ sitt normgivningsarbete och har dÀrför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gÀlla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete Àr att förenkla och förtydliga reglerna. Under Är 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gÀlla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) pÄ ett liknande projekt som Àr avsett att anvÀndas av smÄ och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skrÀddarsydd för att möta dessa företags behov.

Samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytningsstil i en normalpopulation

 Syftet med studien Ă€r att undersöka samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning i en normalpopulation. 214 personer i Ă„ldrarna 18-39, frĂ„n Örebro och Karlstad universitet, besvarade en enkĂ€t bestĂ„ende av Autism-Spectrum Quotient, Attachment Style Questionnaire och Emotion Contagion Scale. Könsfördelningen var 90 mĂ€n och 124 kvinnor. Det fanns samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning. Det visade sig att ju starkare autistiska drag, desto mindre mottaglighet för emotionell smitta.

Informations- och Kommunikationsteknologins betydelse för affÀrsmodeller i förlagsbranschen

Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med en bredare förstÄelse för komplexiteten som ICT kan ge upphov till i framtagandet av nya affÀrsmodeller. Genom en bredare förstÄelse vill vi bidra till att förbÀttra de förutsÀttningar som ICT kan möjliggöra till för mindre svenska bokförlag pÄ en digitaliserad marknad. Metod: Vi har anvÀnt oss av primÀrdata i form av kvalitativa intervjuer, samt sekundÀrdata bestÄende av relevant statistik gÀllande priskÀnslighet och benÀgenheten att vilja lÀsa e-böcker. För att nÄ en tillförlitlig slutsats har vi valt att lyfta fram teori som berör affÀrsmodeller och förÀndringen av dessa. Slutsats: ICT har viss betydelse hos mindre svenska förlag i arbetet med att utveckla nya affÀrsmodeller.

Förenkling av revision i mindre aktiebolag : Vilka Àr alternativen?

Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjÀrde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag frÄn kravet pÄ revision och debatten kring revisionsplikt i smÄ bolag i Sverige Àr nu intensiv. Sedan Ärsskiftet 2004 gÀller Àven ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta sÄvÀl som ökade krav pÄ oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier Àr ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att smÄ och medelstora företag Àr i behov av enkla och ÀndamÄlsenliga regler. Det Àr sÄledes relevant att undersöka hur en ÀndamÄlsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra vad som kan avses nÀr begreppet ?förenkling? anvÀnds i debatten kring revision i mindre aktiebolag.

?? det Àr bara kÀrlek för mig? - Unga kvinnors berÀttelser om att vara normbrytande gÀllande sexualitet i en mindre stad

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Uppfattningar om matematikundervisning : Årskursnioelever i behov av sĂ€rskilda utbildningsinsatser i matematik ger sin syn

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

ÖvergĂ„ngsreglerna i K2 - Effekten pĂ„ eget kapital i forsknings- och utvecklingsföretag

Bakgrund och problem: PÄ senare Är har internationella redovisningsregler pÄverkat densvenska redovisningen i allt högre utstrÀckning. Konsekvensen har blivit attredovisningsreglerna blivit allt för omfattande och komplexa för mindre företag. Motbakgrund av detta har BFN infört ett nytt allmÀnt rÄd om redovisning i mindre aktiebolag,med tillhörande vÀgledning, Àven kallat K2. MÄlsÀttningen har varit att utforma ett regelverkutifrÄn anvÀndarnas behov genom att samla alla regler i ett allmÀnt rÄd, samt att förtydliga ochförenkla reglerna överlag. K2 kommer att innebÀra ett antal förÀndringar gentemot nuvaranderegelverk.

Kalkylering i tvÄ mindre bokbinderier

Titel: Kalkylering i tvÄ mindre bokbinderierBakgrund: För att fÄ en effektiv ekonomistyrning av ett företag krÀvs relevant information om de alternativ som finns och vad de har för konsekvenser. Men hur gör man för att fÄ informationen nÀr resurserna Àr begrÀnsade?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr: att beskriva hur produktkalkylering görs i tvÄ moderna bokbinderier  beskriva och analysera anvÀndningen av kalkylinformationenAvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar oss till att undersöka tvÄ företag med ca 20 anstÀllda och en diversifierad produktion.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har huvudsakligen insamlats genom intervjuer och observationer.Slutsatser: De tvÄ företagen gÄr olika tillvÀga vid upprÀttandet av sina förkalkyler men anvÀnder informationen pÄ liknande sÀtt till planering, prissÀttning och uppföljning.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning Àr att göra en liknande undersökning pÄ de större företagen inom bokbinderibranschen för att titta pÄ om större resurser lÀggs pÄ kalkyleringen med mer ÀndamÄlsenlig information att anvÀnda sig av som resultat..

Konsekvenser för revisionsbranschen genom slopandet av revisionsplikten för mindre företag

Under 1990-talet pÄgick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det Àr inte lÀngre en frÄgaom det kommer ske en lagÀndring Àven i Sverige utan snarare en frÄga omnÀr och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten Àr att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att pÄverka revisionsbyrÄerna samt ta reda pÄ om det kommer attske nÄgra former av förÀndringar inom revisionsbranschen, och i sÄ fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktÀr eftersom syftet Àr attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagÀndring som Ànnu integenomförts. Genom att anvÀnda oss av kvalitativ metod har vi fÄtt en djupareförstÄelse för Àmnet, snarare Àn en bred och översiktlig.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->