Sökresultat:
9171 Uppsatser om Mindre revisionsbyrćer - Sida 21 av 612
En enkÀtundersökning om attityder till A-kursen i Àmnet Idrott och hÀlsa genomförd pÄ en gymnasieskola vt-05
Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i gymnasieelevers attityder till A-kursen idrott och hÀlsa. Vi vill Àven se om och hur kursplanen följs och vilket innehÄll A-kursen har pÄ en gymnasieskola.Vi har valt att anvÀnda oss av en enkÀtundersökning för att genomföra denna undersökning. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i nordöstra SkÄne. Eleverna som deltog i enkÀtundersökningen lÀste andra Äret i A-kursen i Àmnet idrott och hÀlsa. Totalt besvarade 98 elever ur Ärskurs 2 pÄ enkÀten.
UppvÀrmning av Björkö Friskola : Ett uppdrag för Stiftelsen Waldorfpedagogik i Vreta Kloster
Detta arbete gick i huvuddrag ut pÄ att undersöka uppvÀrmningsproblematiken pÄ Björkö Friskola i Linköping. Uppdraget hade som huvudsyfte att finna en lösning pÄ det kalla inomhusklimatet i skolbyggnaderna. Det ingick Àven att finna lösningar pÄ problem som anlÀggningen dragits med sedan byggnation. Efter avgasmÀtning pÄ fjÀrrvÀrmepannorna konstaterades det att en av dessa utvecklade mycket lÄg effekt och hade dÄlig förbrÀnning. En optimering av förbrÀnningen utfördes som resulterade i mindre pannunderhÄll och mindre miljöpÄverkan.
VÀrdering av smÄbolag
Bakgrund och problemUnder de senaste Ären har antalet börsnoterade smÄbolag ökat markant. Nya smÄbolag noterasi förstahand pÄ nÄgon av de mindre börslistorna, NGM Equity eller Aktietorget. FrÀmstaanledningen till att mindre bolag vÀljer att börsnotera sig Àr för att fÄ tillgÄng till riskkapital.Befintliga vÀrderingsmodeller Àr anpassade och formade efter kriterier som smÄbolag inte kanuppfylla. De största problemen vid vÀrdering av smÄbolag Àr att de har kort historisk, oftanegativt kassaflöde, unik produkt och dÀrmed dÄlig informationstillgÀnglighet.SyfteFörfattarna vill klarlÀgga de problem som uppstÄr nÀr mindre bolag vÀrderas. För att tydligtillustrera problemen för lÀsaren genomförs en vÀrdering av ett stort bolag för att visa vilkaskilda förutsÀttningar smÄbolag och större bolag har vid företagsvÀrdering.
Vindkraftverk pÄ gÄrdsnivÄ
Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin
verksamhet ytterligare ett ben att stÄ pÄ, men för att detta ska vara intressant krÀvs
lönsamhet. DÄ energipriserna varierar och kraven pÄ energieffektivisering blir hÄrdare,
ökar intresset i gÄrdsbaserad elproduktion.
Vindkraftverken har med Ären blivit allt större och investeringssummorna har blivit
högre. Ett vindkraftverk pÄ 2 MW har en investeringskostnad pÄ ca 30 miljoner, en
summa som Àr sÄ hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre
nÀringsidkare. Men nu har intresse vÀckts frÄn mindre elkonsumenter att investera i
mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion.
Syftet med detta arbete Àr att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k.
gÄrdsverk. För att besvara frÄgan görs en fallstudie.
I fallstudien rÀknas pÄ ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gÄrdsverk frÄn WindEn
Sweden AB.
Orginal eller kopia : Var gÄr grÀnsen?
Behovet av att skydda sig mot plagiat har blivit allt viktigare. Med dagens snabba kommunikation och höga teknologisk standard, kan en mer eller mindre liknade eller exakt kopia vara pÄ marknaden efter endast nÄgra fÄ dagar.Den som plagierar sparar bÄde tid och pengar. Att formge en tilltalande produkt, tar tid och kostar pengar, vilket gör att den som kopiera utnyttjar det nÄgon annan formgivit och det arbete den gjort. Dessutom sparar den som kopierar mycket tid pÄ att inte behöva marknadsföra produkten.De skydd som finns för produktens form och design, ges genom immaterialrÀtt som omfattar upphovsrÀtten patent, varukÀnnetecken samt mönster - eller formgivningsskydd.Alternativ för den som ?bara? vill göra kÀnt att man formgivit nÄgot Àr Svensk Forms Nyhetsregister.I uppsatsen redovisas nÄgra produkter som har blivit plagierade.
Vinstutdelning : Har den nya aktiebolagslagen
Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehÄller nya regler angÄende bolagens vinstutdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i Ärsredovisningen, istÀllet har bolagen fÄtt mer frihet att bestÀmma och motivera sin utdelning sjÀlva. Med hjÀlp av Ärsredovisningar undersöks om lagÀndringen har haft nÄgon effekt pÄ bolagens utdelningsnivÄ. Urvalet av bolag hÀmtas frÄn konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler frÄn deras Ärsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förÀndring av utdelningsnivÄerna och hÀnföra denna till lagÀndringen.
En jÀmförande studie av Visual C++, C# och VB.NET
ProgrammeringssprÄken Visual C++, C# och VB.NET (Visual Basic.NET) jÀmförs, med tyngdpunkt pÄ en praktisk jÀmförelse av fyra exempelapplikationer. Exempelapplikationen WordCount visar att Visual C++ har förutsÀttningar förbÀst prestanda, men att Àven C# och VB.NET ger helt godtagbar prestanda. Valet av fÀrdiga klasser Àr viktigare Àn sprÄket. Ett olÀmpligt val kan göra prestandan mycket sÀmre Àn förvÀntat, medan den allra bÀsta prestandan ofta erhÄlls med en egen implementering. Applikationen FFT visar att flyttalsprestandan Àr bÀttre i C# Àn i VB.NET.
ADO.NET och Entity Framework : En jÀmförelse av prestanda mellan en objektorienterad databas och en relationsdatabas
Denna uppsats mÀter och jÀmför prestanda mellan en objektorienterad databas och en relationsdatabas. Uppsatsen bygger pÄ en utredande karaktÀr utifrÄn vÄr hypotes och vÄrt intresse att testa den.Hypotesen bygger pÄ problematiken omkring mÀngden kod utvecklaren mÄste skriva för att kunna koppla ihop applikation med databas. En större mÀngd skriven kod som utvecklaren mÄste skriva borde göra att prestanda och svarstider blir lÄngsammare. DÀrför ville vi undersöka om verktyg som medför en mindre mÀngd skriven kod kan förbÀttra prestandan och ge snabbare svarstider.Vi valde att testa vÄr hypotes mellan ADO. NET relationsdatabas och ADO.
Förekomsten av orena revisionsberÀttelser i svenska konkursbolag: Olika typer av anmÀrkningar och deras samband med revisionsbyrÄers storlek
Ett flertal företagsskandaler har uppstÄtt under Ären dÀr revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrÄgasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen dÄ intressenterna normalt litar pÄ att revisionsberÀttelserna Àr korrekta. Informationen i revisionsberÀttelsen ska hjÀlpa intressenterna att kÀnna sig mer sÀkra pÄ företagets ekonomiska situation. Det Àr dÀrför viktigt att informationen som ges i revisionsberÀttelsen Àr vÀrdefull och anvÀndbar för företagets intressenter.I den hÀr studien var syftet att kartlÀgga hur stor andel orena revisionsberÀttelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gÄtt i konkurs totalt och per revisionsbyrÄ. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmÀrkningar som förekommer i de orena revisionsberÀttelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrÄ.
Att uppmÀrksamma sÀrbegÄvade elever i undervisningen : ett mindre utforskat fÀlt inom pedagogiken
Det övergripande syftet med undersökningen Àr att tydliggöra om och i sÄ fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare Är arbetar för att uppmÀrksamma och stimulera sÀrbegÄvade elever. Litteratur och forskning inom Àmnet pekar pÄ pedagogers bristande kunskap angÄende sÀrbegÄvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur sÀrbegÄvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begrÀnsad erfarenhet av sÀrbegÄvade elever och Àr tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med sÀkerhet har svÄrt att avgöra vilka elever som Àr högpresterande och vilka som Àr sÀrbegÄvade. Informanterna menar att det Àr den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever dÄ specialpedagogiska insatser helt och hÄllet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen pÄ att sÀrbegÄvade elever idag Àr ett mindre utforskat fÀlt och att personal i skolans verksamhet bör uppmÀrksammas pÄ att dessa elever finns samt deras speciella behov..
Outsourcing av redovisningsfunktionen i mindre företag
Outsourcing Àr ett aktuellt begrepp som nyttjas flitigt i media. Allt fler funktioner blir föremÄl för outsourcing, företeelsen nÀrmar sig dÀrmed företagens inre verksamhet. Vi stÀller oss framförallt frÄgande till outsourcing av den centrala redovisningsfunktionen. Hur kan denna funktion med sin nÀrhet till företagets strategiska mÄl och taktiska beslut lÀggas ut pÄ extern part? Förutom avgrÀnsningen till redovisningsfunktionen har vi Àven valt att undersöka endast mindre företag.
Mindre bolags tillÀggsupplysningar : En statistisk studie av gÀllande normers efterlevnad
Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgÄr det att det finns pÄtagliga brister i mindre bolags Ärsredovisningar. Eftersom Ärsredovisningen utgör ett vÀsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper Àr det dÀrmed viktigt att den finansiella informationen Äterges enligt gÀllande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat vÀsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tillÀggsupplysningar Àr att genom ytterligare information ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmÀssiga hÀndelser och att redovisningens syfte Àr under stÀndig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.Syfte och avgrÀnsningar: Syftet Àr att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tillÀggsupplysningarna varulager, sjukfrÄnvaro samt intÀkter i enlighet med gÀllande praxis och rekommendationer.
e-affÀrer med ebXML : En kommande B2B-lösning för smÄ och medelstora företag?
EDI (Electronic Data Interchange) Àr ett sÀtt att elektronisk överföra affÀrsdata direkt mellan olika företags datasystem. För mÄnga mindre företag med begrÀnsade resurser, har understandarder som Edifact och XML visat sig vara alltför kostsamma, tidskrÀvande och komplicerade investeringar. Under senare tid har det kommit nya alternativ som sÀrskilt ska underlÀtta för dessa företag att bedriva e-affÀrer. En sÄdan lösning Àr ebXML (Electronic Business using XML). FrÄgan Àr om ebXML Àr eller kommer att bli ett bÀttre alternativ Àn Edifact, lÀmpat för de mindre företagens behov och förutsÀttningar.
Praktisk optimering av marknadsföring i sociala medier
Detta arbete undersöker hur företagare praktiskt kan optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier. Marknadsföring i sociala medier Àr nÄgot som mÄnga företagsledare prioriterar eftersom det frÀmjar en tvÄvÀgskommunikation som i sin tur kan leda till att man nÄr ut till fler kunder och ge lyckade vinsteffekter.Arbetet behandlar utvalda best-practices för att hitta de rekommendationer som kan ses som bÀst lÀmpade för att praktiskt optimera ett företags webbsida och profilsidor i sociala medier. För att precisera rekommendationerna granskade arbetet vilka som tillÀmpas i verkligheten samt vilket behov och vilken kunskap mindre verksamheter har av sociala medier. Detta undersöktes genom att analysera fem företags aktivitet pÄ Internet samt genomföra en enkÀtundersökning riktad till smÄföretagare. Resultatet omfattar en sammanstÀllning över adekvata rekommendationer till mindre företag som praktiskt vill optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier..
HöglÀsning, lÀslogg och boksamtal: en studie över hur elevers
lÀsvanor och instÀllning till lÀsning pÄverkas av ett
medvetet arbete med litteratur
Syftet var att studera hur medvetet arbete med höglÀsning, lÀslogg och boksamtal pÄverkar elevers lÀsvanor och instÀllning till lÀsning. UtgÄngspunkten för vÄr rapport var att barn idag lÀser allt mindre och att boken fÄtt fler konkurrenter. Vi utförde vÄr undersökning i LuleÄ kommun hösten 2003 under en sju veckor lÄng period. Eleverna gick i Är fem och var femton till antalet. Genom enkÀtundersökningar och allmÀnna klassrumsobservationer har vi kartlagt att elevernas lÀsvanor och instÀllning till lÀsning Àr oförÀndrade, men med god vilja kan vi anta att en elev efter vÄrt utvecklingsarbete gÄtt frÄn att lÀsa mindre Àn trettio minuter per gÄng till att nu lÀsa Ätminstone trettio minuter.