Vår moderna värld präglas av internationalisering och ständig förändring och företag står idag inför svåra utmaningar för att kunna överleva på marknaden. Vad företag behöver är en god lönsamhet. För att klara av detta behövs en väl fungerande styrning inom företaget. Ett formellt styrmedel såsom produktkalkylering hjälper företag att bedöma om en produkt är lönsam eller inte. Man kan utifrån för- och efterkalkyler få fram eventuella avvikelser som uppstått under ordergången vilket ger företag en bild av produktens lönsamhet.  De flesta företag använder sig idag av den traditionella påläggskalkyleringen som baseras på att man använder sig av standardpriser och påläggssatser.

Examensarbetet har utförts vid GE Healthcare i Umeå och undersöker upprättandet av upprepade dispensärenden på avvikande artiklar. En dispens innebär att en artikel används trots avvikelse från specifikationer eller ritningsunderlag, vilket orsakar eventuella kostnader genom administrativ hantering och produktionsstopp. Dessutom är det svårt att säkerställa hur avvikelsen hos artikeln påverkar kunden.Syftet med examensarbetet är att ta fram ett arbetssätt för att hantera upprepande dispensärenden. Krav och önskemål rörande det nya arbetssättet har identifierats genom enkätundersökning och intervjuer med personal från den nuvarande dispensprocessen.En rekommendation är att skapa ett tvärfunktionellt forum där personer från olika avdelningar träffas för att granska och diskutera de senaste dispensärendena samt, på ett systematiskt sätt, försöka identifiera och åtgärda de underliggande problemen. Utöver forumet är våra rekommendationer att:? Utse en processägare för dispensprocessen? Revidera rutinen för dispensprocessen? Hårdare krav för att godkänna dispensärenden? Utbilda personalen? Undersök möjligheterna att införa en standardiserad snabblösning för mindre problem.

Målet med studien var att undersöka konsekvenserna vid felaktig data i en traktbank med avseende på avverkningsplanering och virkesleveranser. Studien genomfördes med data tillhandahållen av Sveaskog. 25 bestånd användes och med hjälp av data från dessa bestånd simulerades 200 bestånd med liknande egenskaper fram, i form av beståndsvariabler exempelvis volym/ha. Dessa 200 bestånd blev de bestånd som antogs ha sanna data. Dessa data fick senare i studien jämföras med bestånd som fått tilldelat fel.

Syfte: Syftet är kartlägga vilka företag det är som tillämpar respektive inte tillämpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att använda eller inte använda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter på vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger på kvantitativ metodteori. För att få svar på våra frågor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.

De flesta vårdskador beror helt eller delvis på brister i kommunikation. Ett sätt att förbättra patientsäkerheten är att använda kommunikationsverktyg, där det vanligast förekommande kallas SBAR. En litteraturstudie gjordes där femton artiklar granskades med syftet att belysa hur SBAR påverkar patientsäkerheten. SBAR utövade sin påverkan på flera olika sätt. Kommunikationen mellan de olika professionerna gavs en enhetlig struktur där mindre information saknades.

Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemål uppfyllas. Detta ställer krav på att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebär krav på att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig på att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet väljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori består av logiker samt de tre systemen som är regulativa, normativa och kulturella system.

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

Den här studien har sin utgångspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i Läkartidningen under slutet av 1970-talet. Likväl handlar den om en tid av historiska förändringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förändras. I form av en diskursanalys har jag, utifrån maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i Läkartidningen strävat efter att upprätthålla maktrelationer och könsmaktsordning i samhället..

Syfte: Syftet är kartlägga vilka företag det är som tillämpar respektive inte tillämpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att använda eller inte använda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter på vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger på kvantitativ metodteori. För att få svar på våra frågor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Slutsatser: De företag som har formella belöningssystem kännetecknas av att de är unga, tjänsteföretag, har högutbildade företagsledare och många anställda. Motivering av personal är det som får mindre företag att införa formella belöningssystem och önskan om att behålla den familjära känslan får andra att inte göra det. .

Att skapa attraktiva program är en av TV-producenternas huvuduppgifter. Mycket i detta arbete handlar om att etablera och behålla kontakt med TV-tittare genom tilltal, dvs. olika sätt att involvera TV-tittare i handlingen i programmen, i vilket studiopublikens skratt spelar en viktig roll. Deras skratt påverkar liveness som är TV-tittarnas känsla av spontanitet. I denna studie analyseras tilltal i situationer kring studiopublikens skratt i pratshower med kändisar som är orienterade mot humor och underhållning ("Hellenius hörna" och "Robins").

Att genom analys av en mindre ort, hitta och lyfta fram värden som planmässigt kan höja ortens attraktivitet..

Det här arbetet behandlar ämnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affärsinformation elektroniskt, i stället för att använda den traditionella pappershanteringen. EDI ersätter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som är sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mänsklig inblandning.I arbetet har en undersökning genomförts med utgångspunkt på EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig på mindre företag är för att jag anser att dessa har en annan syn på investeringar och satsningar på ny teknik än vad de stora företagen har. De frågeställningar som jag har undersökt är hur stor utbredningen av EDI-användningen är bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI.

Stamning är en komplex motorisk talstörning, vars neurologisk bakgrund fortfarande inte är klarlagd. En växande mängd studier ger dock stöd för att stamning kan vara orsakat av strukturella avvikelser i den vänstra hemisfären. En studie (Sommer et al., 2003) som använde transkraniell magnetstimulering (TMS) för att undersöka kortikal inhibition hos personer som stammar (PsS) fann som ett bi-fynd att den stammande gruppen hade signifikant högre motortrösklar (MT) för vänster hemisfärs handmotorarea, det vill säga att det krävdes starkare stimulering för att väcka en muskelrespons i den kontralaterala handen. Resultat har dock inte uppmärksammats av senare forskning, och behöver verifieras. Den aktuella studien syftade till att undersöka om PsS tenderar att ha förhöjda MT, samt om det finns avvikande hemisfärsskilnader i MT hos PsS.

De flesta vårdskador beror helt eller delvis på brister i kommunikation. Ett sätt att förbättra patientsäkerheten är att använda kommunikationsverktyg, där det vanligast förekommande kallas SBAR. En litteraturstudie gjordes där femton artiklar granskades med syftet att belysa hur SBAR påverkar patientsäkerheten. SBAR utövade sin påverkan på flera olika sätt. Kommunikationen mellan de olika professionerna gavs en enhetlig struktur där mindre information saknades.

En ofullständig eller inaktuell dokumentation av läkemedel i Receptregistret och läkemedelslistorna kan leda till en sämre vetskap om vilka läkemedel som är aktuella att administrera samt till felmedicinering.Syftet med denna studie är att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret på apotek, vårdcentralens läkemedelslista från ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell läkemedelsbehandling.Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstämning av journaldata på aktuella läkemedelsordinationer från Stensö Hälsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer.Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i läkemedelslistorna på hälsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i både Receptregistret och läkemedelslistorna.Trots att studien är begränsad i storlek och att patienterna bara rekryterades från en vårdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras läkemedelslistor på vårdcentral samt Receptregister från apotek. Genom att förbättra och göra regelbundna läkemedelsavstämningar efter ändringar i patientens läkemedelsbehandling, såväl på apotek som inom sjukvården, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lättare för dem att veta vilka läkemedel som är aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras..