Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt. Mina frågeställningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp påverkar barnens språkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens språkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssätt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med små respektive stora barngrupper?I studien har jag använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i både liten och stor barngrupp. Studien tar utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lär barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansåg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns språkutveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i skolår 4 kommunicerar med hjälp av ett matematiskt problem i mindre grupp. Vid undersökningen riktas uppmärksamheten mot vilka matematiska ord och begrepp eleverna använder sig av och vilka strategier eleverna uppvisar i sin kommunikation. Eleverna nivågrupperas med hjälp av matematikläraren för att kunna göra en jämförelse mellan gruppernas begreppsanvändning. Utifrån detta är studiens syfte även att undersöka om nivågruppering bidrar till skilda strategier och sätt att kommunicera inom matematik. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ empirisk undersökning innehållande både observationer och intervjuer.

Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivitalltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och medinförandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter.

Att investera i en spannmålstork är en mycket stor investering. För en växtodlingsgård är det näst efter marken den största fasta investeringen. Det är därför viktigt att man väljer rätt typ av tork. Det vanligaste är konventionell varmluftstork där också 80-90 % av den svenska spannmålen torkas. Det byggs i huvudsak två typer av varmluftstorkar, kontinuerlig tork och dubbeltork.(Ekström, 1972) Det är inte självklart vilken typ man bör välja och det är en intressant fråga att utreda.

I Sverige har Livsmedelsverket (2009) analyserat matförgiftningsfall där de fann att bufféervar den grupp av livsmedel som oftast utpekades som smittkällor. De beskriver att orsakenbakom smittspridningen dels berodde på att personalen hade bristande kunskap omlivsmedelshygien men också för att det förekom dålig handhygien.Syftet med studien är att få en överblick över hur hygienrutinerna ser ut i ett antalrestaurangers servering av lunchbuffé i Göteborgs stad. Undersökningen avser att utvärderahur väl livsmedelsverkets rekommendationer följs. Detta genomfördes med hjälp avstrukturerade observationer under två timmar i nio olika restauranger med lunchbuffé. Vidareundersöktes vilka likheter det fanns mellan observerade brister och resultatet avlivsmedelsinspektörernas kontrollrapporter.Studien resulterar i en överblick över vilka livsmedelshygieniska brister som finns irestauranger med lunchbuffé.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser på ämnet matematik och matematikundervisning. Vår ambition har även varit att få syn på vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.Utgångspunkten till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i matematik (SOU, 2004). Med hjälp av enkätfrågor ställda till 30 stycken elever i år 4, varav 7 elever som ingår i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar på våra frågor. De 7 elever som ingår i den mindre undervisningsgruppen har även svarat på enkäten utifrån hur de upplevde matematiklektionerna när de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. Vårt syfte med detta har varit att göra en jämförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik är "så där", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik både som roligt och tråkigt.

Detta arbetes syfte är att göra en jämförelse av olika organisationer och undersöka vad som kännetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranätet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranätet. Även frågan om vem eller vilka som ansvarar för intranätet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jämförelser utifrån problemställningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller är på väg att införa ett intranät, där alla är verksamma inom olika områden.Slutsatserna visar att många av de större organisationerna har någon form av organisation runt sitt intranät, för de mindre organisationerna, som även har mindre intranät, är det oftast en eller kanske några som hanterar drift och förvaltning av intranätet. Även i avseende på ansvaret för intranätet visar slutsatserna att det främst är de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranätet..

Feedback är ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhälle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det är även ett kraftfullt verktyg för att åstadkomma lärande. Feedback, ibland även kallat återkoppling och prestationsutvärdering, handlar om att utvärdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback är att möjliggöra förbättring av mottagarens prestation genom att förändra dennes beteende. Vilket sätt feedback ges på, liksom av vem den ges, påverkar både hur feedback uppfattas och vilka effekter den får.

Genom ett flertal kvantitativa undersökningar har forskare konstaterat att privata bolag, i jämförelse med publika bolag, värderas till rabatt. Den procentuella siffran varierar beroende på studie men uppgår till mellan 15 och 33.75 procent. Vår avsikt har varit att undersöka huruvida det som framkommit genom dessa kvantitativa undersökningar stämmer överens med vad praktiker som arbetar med företagsvärdering anser. Vi ville även undersöka huruvida praktiker använder sig av en standardiserad rabatt för privata bolag vid företagsvärdering. Som respondenter för vår undersökning valde vi erfarna medarbetare på investmentbolag och större banker i Sverige.

Vid borrning av hål i berg för sprängning kan sprickor i berget och bergets övriga kvalitetsskillnader göra att det verkliga hålet avviker från det teoretiska. Enligt Arbetsmiljöverkets Författningssamling från 2003 så måste de två första hålraderna vid bergkanten ovan jord, där pallhöjden överstiger tio meter mätas in och dokumenteras. Detta för att kunna avgöra att försättningen är tillräcklig och därmed få en god säkerhet vid sprängning.Skanska införskaffade i början av 2005 utrustning för att själva kunna mäta in borrhål. Fram till dess har Skanska köpt in denna tjänst. Rapporten syftar till att utvärdera den utrustning som används vid inmätning.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter.I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå.

Bakgrund: Intag av en balanserad skollunch har associerats till hälsosamma matvanor i övrigt, däribland bättre måltidsordning och mer hälsosamma mellanmål.Syfte: Att undersöka elevers lunchvanor under skoldagar vid en högstadieskola i Arjeplog och en i Arvidsjaur.Metod: En enkät delades ut till 110 elever i årskurs 8 och 9 i Arjeplog och Arvidsjaur. Enkäten frågade efter elevernas lunchvanor, om intag av utrymmesmat samt frukt och grönsaker.Resultat: Fyra av fem elever åt skollunch dagligen (77 %, n=84). Mindre än var femte av dessa åt en balanserad skollunch enligt Livsmedelsverkets definition (17 %, n=14). Fler intog en balanserad skollunch i Arvidsjaur än i Arjeplog (p=0,009). Den oftast valda anledningen till att skollunchen intogs var för att stilla hungern och för att den inte konsumerades att de inte tyckte om maten.

Syfte och frågeställningarSyftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gäller innehåll och utformning beroende på en skolas geografiska läge. För att få svar på det använde jag mig av följande frågeställningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut på skolorna? Vilka svårigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehåller de om de finns? Hur ser skolan på att främja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar?MetodJag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslärare. Två av intervjuerna gjorde jag på en innerstadsskola i Stockholm och en intervju på en skola belägen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplägg och berörde mina frågeställningar.

Detta är en litteraturstudie baserad på 25 vetenskapliga artiklar. Arbetet med patientsäkerhet är ständigt pågående. Antalet vårdskador fortsätter dock att vara högt. Mycket fokus på arbetet att få ner antalet vårdskador i Sverige har legat på rutiner, rapporteringssystem, arbetsmiljö och åtgärder från ledningshåll. Syftet med studien är att genom en litteraturöversikt beskriva förutsättningarna för sjuksköterskor att bedriva ett patientsäkert arbete.