I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas från olika håll, nämligen ilitteratur, elevers syn på att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lärareupplever det.Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.Resultatet visar att i litteraturen finns många som förespråkar att undervisning ska bedrivasutomhus, bland annat stärker det elevernas koncentrationsförmåga, eleverna får en sinnligpåverkan som är positiv och de får arbeta praktiskt vilket befrämjar den teoretiskakunskapsuppbyggnaden. Dessutom stärker utomhusverksamheten hälsan, både hos elever ochpersonal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lägre årskurserna, högstadiet ochgymnasiet berörs inte i så stor utsträckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhetnär vädret var varm och skönt. De ansåg att de lärde sig på ett annat sätt än i klassrummet ochdetta sätt var ett bra sätt.

Syftet med min praktikresa till en skola på Nya Zeeland var att observera deras undervisningssystem för läs- och skrivinlärning och då framför allt specialmodellen Reading Recovery. Utifrån delar av deras metod skulle jag utforma ett förslag på arbetsmodell, som kunde användas i den svenska skolan för att hjälpa lässvaga elever. Praktiktiden delades mellan klasserna 1-3 bestående av elever mellan 5 och 7 år samt med dagliga lektioner i Reading Recovery. Jag gjorde intervjuer med både elever, lärare och föräldrar med erfarenhet av Reading Recovery. Under mina observationer har jag funnit att den nya zeeländska skolan har en väl utvecklad och fungerande metod för läs och skrivinlärning och utifrån detta har jag utarbetat ett förslag på metoder som jag funnit användbara.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka ordinlärning i franska för årskurserna 7-9. Då jag själv har fått lägga ner mycket tid på ordinlärning i mina franskstudier har jag kommit att ställa mig frågan hur man arbetar med ordutlärning i nybörjarundervisningen på högstadiet. Eftersom orden är språkets grundstenar anser jag att det är oerhört viktigt att som lärare besitta kunskap om hur man på ett systematiskt sätt hjälper eleverna att bygga upp sitt ordförråd. I litteraturgenomgången hade jag för avsikt att ge en teoretisk bakgrund till min undersökning. Jag tog min utgångspunkt i språkinlärning i största allmänhet för att så småningom inrikta mig mer specifikt mot ordinlärning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare ochspecialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hadevar: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetetmellan lärare ? specialpedagoger och specialpedagoger ? lärare? Vem påskolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jagvalde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare ochspecialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondentervar väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade mångaolika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdesfungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid förspecialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog,dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare ochspecialpedagog.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnå med tanke på elevernas utveckling och förståelse för ämnet. Med studien vill jag också se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat lärare på olika skolor, från årskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lärare tar sig an undervisningen och därefter jämfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig på att eleverna får arbeta på ett konkret sätt, där de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.

Under mina första år som obehörig lärare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svårt att ta emot längre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att träna med ett arbetsminnesträningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sättas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling både om jämförelsen sker utifrån medelindexutvecklingen samt utifrån sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlärning är tydlig och att arbetsminnesträning kan ha en mycket positiv påverkan på elever med lindrig utvecklingsstörning som är integrerade.

Jag har ritat ett typsnitt åt Stadsbiblioteket Göteborg. Av typsnittetsom för tillfället består av 13 bokstäver har jag gjort en logotyp somjag sedan applicerat på fasadskylt, brevpapper, kuvert, visitkort, plastpåsesamt bokmärke.Anledningen till att jag har ritat ett typsnitt som examensarbete äratt jag inte visste hur man gjorde och att jag var nyfi ken på det. Dessutomville jag bredda min erfarenhet av det typografi ska området införmitt framtida yrkesliv som grafi sk designer. Att jag valde att specialritatypsnittet åt Stadsbiblioteket Göteborg beror på att jag behövde etttema att arbeta omkring och att jag gillar Stadsbiblioteket. Typsnittetskall förmedla Stadsbibliotekets positiva, vänliga intentioner och fåfolk att förstå dess kraft och mening.Merparten av projekttiden har jag använt till att framställa ochformge bokstäver vilket var mitt mål och mycket intressant att få göra.Under arbetets gång har jag fått tips om bra arbetsmetoder både frånkollegor och från experter men också uppfunnit egna.För min personliga utveckling har det varit ett bra arbete som harbåde breddat och fördjupat mina kunskaper på det typografi ska området..

Syftet meddet här examensarbetet är att bidra med kunskap om vilket särskilt stödskolorna beskriver i åtgärdsprogram för matematik riktade till elever igrundskolans år 9. Jag har också undersökt hur ansvarsfördelningen ser ut fördet särskilda stöd som beskrivs i åtgärdsprogrammen samt hur elevers stöd imatematik har utvecklats över tid. För att besvara mina frågeställningar harjag samlat in och analyserat åtgärdsprogram i matematik tillhörande elever i år9. Som analysinstrument har jag använt mig av textanalys, en så kalladinnehållsanalys och utgåttfrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskapsutveckling där jag seråtgärdsprogrammet som ett medierande redskap. Resultatet visar en storvariation av det särskilda stöd som skrivs in i åtgärdsprogrammen förmatematik.

Syftet med min undersökning var att få svar på hur Armémuseum i Stockholm representerar temat krig i basutställningen och hur museipersonalen förhåller sig till denna representation. Jag önskade även veta vad för sorts kulturarv Armémuseums anställda ansåg vara problematiskt att presentera.Jag intervjuade fyra personer från Armémuseum och via metoden ?thick description? och Aronssons flanörperspektiv som grundar sig i promenadetnografin, gjort utförliga anteckningar av mina observationer från deras basutställning. Studien grundar sig i ett musei- och kulturarvsvetenskapligt perspektiv, där studier om hur kulturarv presenteras på museer är ett vanligt ämne. Mina teoretiska grundpelare har bland annat varit Gregory Ashworth, Sharon MacDonald, Laurajane Smith, Rihannon Mason och Peter Aronsson som alla menar att synen och bearbetningen av mörkt kulturarv påverkas av politiska värderingar, tiden och hur det framställs på museer.Resultatet av studien kommer fram till att Armémuseums anställda vill förmedla att krig är hemskt och som ofta går hand i hand med lidande, död och orättvisor.

Under min näst sista VFU-period blev jag intresserad av hur lärarna arbetade som handledare och vad det var, som formade deras inställning till projektarbetet. Jag valde att intervjua lärare/handledare med olika ämnesbakgrund för mina intervjuer. Dessa behandlade handledarnas syn på olika aspekter av projektarbetet. Huvudfrågan var, vad det var, som formade lärarnas inställning till projektarbetet. Tre förklaringsområden/arbetshypoteser användes vid undersökningen 1) Bakgrund i form av utbildning och yrkeserfarenhet 2) Styrdokumenten och 3) Utbildningspolitiska trender.

Att skapa rättvisa prov är något av det svåraste som finns för alla lärare. Denna rapport redogör för ett undervisningsförsök i att praktiskt använda Bloom´s reviderade taxonomi för att validera frågorna till ett prov, som byggs upp för och genomförs på dator. Undersöknings-gruppen utgörs av mina elever som läser kursen programmering A på gymnasienivå. En norsk undersökning har tidigare visat att pojkars provresultat höjs om proven utförs på dator, vilket också visade sig bli resultatet i min undersökning. Men till skillnad från den norska undersökningen så ökade också flickornas resultat i min undersökning.

Denna studie fokuserar på konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, två erfarna lärare och två nyexaminerade pedagoger. Jag kommer också att förklara vilka känslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten är på grund av min osäkerhet när det gäller att lösa konflikter med elever så jag har valt att intervjua två erfarna pedagoger.

Idag kan man hitta hårdrocksskivor i många butiker som Åhléns och COOP Forum. Dessutom kan man beställa skivor över nätet från företag som Ginza, CDON, Amazon, samt direkt från skivbolag.För hårdrocksband kan det vara viktigt att cd-omslagen visar att de tillhör hårdrocksgenren, för att kunna vara med och konkurrera om kundernas uppmärksamhet och köpkraft. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en hårdrocksestetik som omslagsartister bör använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur den estetiken i så fall ska beskrivas. Detta genomförs genom undersökningar och kartläggning enligt informationsdesignämnets principer.Målgruppen för arbetet är de som tar fram omslag till konsumentgruppen.Konsumentgruppen är de som köper hårdrocksskivor. Min metod bör kunna tillämpas på andra områden/målgrupper/konsumentgrupper.Min frågeställning lyder: Finns det en hårdrocksestetik som omslagsartister måste använda för att nå hårdrockare som konsumentgrupp, och hur ska den estetiken i så fall beskrivas?I denna uppsats ser jag på hårdrocken som en enda genre och avgränsar min undersökning till cd-omslagens framsidor.

Syftet med arbetet var att få inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i ämnet barn och sexualitet. Ambitionen var att få veta vad pedagoger tänker om barns sexualitet och vilken syn de har på förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frågeställningar användes fokusgrupper och enkäter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring ämnet men att det inte direkt görs i nuläget. Det ansågs även viktigt att föra en dialog med föräldrar i frågor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stämmer även väl in med riktlinjer från Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bästa. I frågan om ifall det finns några direkta direktiv om barn och sexualitet i något styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

I Sverige bor största delen av befolkningen i tätorter. De flesta tätorter växer antingen befolkningsmässigt eller ytmässigt. I dagens stressade samhälle, blir utemiljön allt viktigare. Att ha nära till grönområden med rikt djurliv, har en positiv inverkan på människan och är bra för återhämtning. Med grönområden som innehåller variation av växter skapar vi en god livsmiljö för både människor och djur.