Att ge sig in i en gestaltningsprocess är något som medför att man måste våga kastas mellan förvirring och ovisshet, frustration och glädje, kontroll och slump och mycket därtill. Jag har haft svårt med detta under utbildningens projektkurser så jag ville under perioden för mitt examens-arbete än en gång försöka öva mig i detta. Det övergripande syftet med arbetet har varit att skapa en bättre relation till gestaltningsprocessen för att bli mer trygg i min roll som landskapsarkitekt. För att uppnå detta sattes två mål upp. Det ena handlade om att lära känna och utforska min gestaltningsprocess för att hitta förhållnings- och hanteringssätt till det jag uppfattar som begränsningar och svårigheter. Det andra målet handlade om att ta fram ett övergripande gestaltningsförslag för ett spännande område i Trelleborg. För att komma fram till förslaget använde jag mig av inventering på plats, analyser, studerande av litteratur och referensområden samt skissande både manuellt och digitalt.

Uppsatsens syfte är att problemidentifiera hur en musikfestival, som drivs ideellt jobbar med organisation, information och kommunikation för att överleva.För att kunna ta reda på vad en festival kan göra för att överleva valde jag en deduktiv ansats. Teorin har sedan jämförts med fallstudien Arvikafestivalen. Förutom respondenternas reflektioner kommer även mina reflektioner redovisas då jag har varit observerande deltagare under Arvikafestivalen 2009 och 2010.Kommunikation är en viktig faktor vid planering av ett evenemang. Det måste finnas en tydlig kommunikation till intressenterna, funktionärerna och även inom ledningen. Att ha en välgenomtänkt planering är även viktigt.

Denna uppsats handlar om en kartläggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och påverkar utvecklingen på aktiemarknaden.Före kartläggningen av dessa faktorer framhävs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens på världens övriga börser.Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehåller två delar med separata kartläggningar av faktorer som påverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som också innehåller olika delar där observationer och undersökningsresultat jämförs med de kartlagda teorierna.Faktorerna som tros påverka hela marknadsutvecklingen är styrräntenivån, inflationen, konjunkturläget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervärdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osäkerhet samt rapporteringsperioder. Däremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill säga omtalade och återkommande perioder där aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten på börserna.Beträffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förändringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehåll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar från olika källor har alla en verkande effekt på en aktiekursutveckling. Däremot har det konstaterats att aktiens fundamentala värde inte har någon större effekt på investerarnas köp- eller säljbeslut och därmed inte har någon verkan på kursförändringen.Under arbetets gång har det även uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ändå får en betydande verkan på en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna är den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar.I det fjärde och det sista kapitlet diskuteras och ifrågasätts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen.

Denna C-uppsats handlar om ljus- och iscensättningar i delar av tre filmer av regissören Gregg Araki. Syftet med denna uppsats är att genom filmanalytiska tillvägagångssätt undersöka hur Gregg Araki som queerfilmsskapare använder ljus- och iscensättningar för att etablera generella Arakiska stildrag.Mina analyser avser filmerna The Living End (1992), Nowhere (1997) och Mysterios Skin (2004). 50% av min undersökning har skett i skriftlig form och 50% genom visuell gestaltning, där jag skapat en musikvideo inspirerad av Gregg Arakis filmkonstnärsskap. Det jag kom fram till var att Araki genom återkommande specifika stildrag som t.ex. sex, sexualitet, utanförskap, dominering, droger och ett nihilistiskt förhållningssätt till samhället, förankrar sin auteurstil genom att plocka fram dessa teman i ljus- och iscensättningarna..

Dewey och Piaget menade att undervisningen måste organiseras så att eleven står i centrum. Elevens intressen och behov måste få styra innehållet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssätt och medbestämmande var saker de förespråkade. Det tematiska arbetssättet är ett försök att organisera undervisningen utifrån en ämnesövergripande rubrik istället för att utgå från de klassiska ämnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag på en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning är och vilka kunskaper man når.

Tanken till arbetet väcktes efter samtal med människor i min omgivning i allmänhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, då det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande när en förståelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att få en bild av den syn matematiklärare på gymnasiet har på matematikkunskaper med fokus på förståelse och framför allt deras syn på hur man skapar förståelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och området algebra. Metoden som använts är en kvalitativ metod och sex lärare verksamma på Gymnasieskolor har intervjuats. Utifrån den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förståelse ska skapas i lärandet hos eleven inom matematiken så är en undervisning som är variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, såväl mellan lärare och elev som av elever emellan gynnsam för lärandet och förståelseutvecklingen..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomspoliser i ett antal stadsdelar i Göteborg ser på medling vid brott och vad de förväntar sig av det. Jag vill ställa deras syn på medling vid brott i relation till medlares syn för att se vad det finns för skillnader och likheter dem emellan. Jag vill också undersöka vilken roll ungdomspoliserna har i samverkan kring medling vid brott. Detta syfte uppfyller jag genom att besvara mina tre frågeställningar:? Hur ser ungdomspolisernas roll ut i samverkan kring medling vid brott?? Hur ser ungdomspoliser kontra medlare på syftet med medling vid brott?? Hur ser ungdomspoliser kontra medlare på medlingens konsekvenser för gärningsperson respektive brottsutsatt?För att få svar på dessa frågeställningar har jag intervjuat två medlare från medlingsverksamheten i Göteborg samt fyra ungdomspoliser från fyra olika distrikt i Göteborg.

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur textillärare ser på och arbetar med elevens planering i grundskolan. Jag valde ämnet för att kursplanen för slöjd betonar planering upprepade gånger. Jag ville förstå vad planering innebär samt undersöka hur man rent praktiskt kan arbeta med det som lärare. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra textillärare i Västerbotten och har bedrivit omfattande litteraturstudier som jag ställer mot intervjuresultaten. Jag frågar vad lärarna anser att elevens planering innebär, hur de arbetar med den samt hur de bedömer och betygsätter den.

Anteckningar från Sundre, Gotland sydligaste socken.Onsdag 11 april 2012Rivet, en smal udde av grus. Stark vind, öppen horisont. Vatten på nära nog alla håll. Här, längst ut, drabbades jag av fasa när havet ville döda mig, sluka min kropp.Letade efter gravarna men fann inget. Gick upp till Arendt i fyren.---Mitt examensprojekt är min promenad tillsammans med historia, tempo, minne, tröghet, förflyttningar och förändringar, ruiner, myter samt högst personliga reflektioner.Det finns platser man verkligen tycker om, som man älskar.

Under våren 2012 har jag skrivit låtar utifrån olika givna förutsättningar som jag själv har valt. De olika givna förutsättningarna för låtarna har varit: ?Referenslåt?- Jag skriver en låt med inspiration hämtad från en redan befintlig låt ur min skivsamling. ?ABAB form?- Låten ska endast bestå av två formdelar.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur religionsundervisningen på gymnasienivå har utvecklats och förändrats genom tiden.Vilket var det viktigaste innehållet i religionsundervisningen och vad var skolans syfte och mål med religionsundervisningen och vad ville samhället uppnå genom sitt urval av innehållet i början av 1900-talet, vid mitten av 1900-talet samt i början av 2000-talet. För det andra är mitt syfte att undersöka gymnasieungdomarnas inställning till och intresse för religionsundervisningen. I denna del ville jag lyfta fram genusperspektivet genom att undersöka om det finns en skillnad mellan pojkar och flickor på vissa frågor. Jag använde mig en enkäter för att få svar på mina frågor. 18 elever svarade på enkäten, varav 7 var pojkar och 11 flickor.

Syftet med min uppsats är att jag vill påminna om människans egen förgänglighet. Jag vill upplysa att allting lever under samma princip. Förgängligheten finns i allt, att allting är underständig förändring och att det bara är en fråga om olika lång tid innan allt försvinner. Jag vill att människan ska bli mer påmind om att allt och alla, människor, naturen, och alla ting lever undersamma principer och på så sätt inte är särskilt skilda från varandra.Jag vill påvisa hur förgängligheten har analyserats och analyseras, samt ge en inblick i vad förgänglighetsteori handlar om. Förgängligheten har flitigt avbildats inom konsten.Jag kommer undersöka varför två betydelsefulla konstnärer har arbetat med förgängligheten och jämföraderas tolkningar.

Syftet med arbetet är att undersöka hur musiklärare tolkar målen i kursplanen i musik och hur de applicerar dessa tolkningar på sin undervisning. Syftet är även att ta reda på hur musiklärare använder sig av läromedel för att nå dessa mål. Bakgrunden till ämnet är tankar som jag har haft angående musikundervisningen på grundskolans lägre stadier och huruvida denna undervisning är likvärdig över hela landet. Skulle det vara möjligt att ett läromedel i musik, skapat utifrån de nationella målen i kursplanen, åstadkommer en sådan likvärd utbildning? Mina forskningsfrågor syftar till att kartlägga användandet och behovet av läromedel i musik och dessutom till att förstå hur målen i kursplanen för musik kan tolkas av olika lärare.

Under mina snart tjugo år som lärare, då jag främst arbetet med elever i mellanåren, har jag mött ovilliga läsare som trots allt ibland hittar böcker som de med glädje läser. Syftet med denna undersökning är att finna positiva faktorer till att dessa elever läser och att ta hjälp av dessa för att bygga upp goda läsmiljöer för alla elever. Tidigare forskning visar att litteraturläsning under mellanåren ofta är en enskild angelägenhet och att skolan inte tar till vara på den kunskap och det intresse eleverna har med sig om andra textvärldar. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning där elever i två klasser har svarat på enkäter kring läsning. Därefter intervjuade jag sex av eleverna, som jag betecknar som ovana eller ovilliga läsare.

Jag har gjort en undersökning om orsakerna bakom spanskans ökade popularitet som språkval i grundskolan. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och syftar till att genom enkäter och intervjuer utröna de bakomliggande orsakerna till språkval i allmänhet och spanskans ökade popularitet synnerhet. Jag har sökt svar på mina frågor både hos de elever som valt spanska som språkval och även hos de elever som har valt andra språk och frågat dem om deras erfarenheter och åsikter. Min slutsats är att spanskan har blivit en medelväg mellan tyskan och franskan där tyskan anses vara ett fult språk och franskan anses mycket svårare än de båda andra..