Sökresultat:
2625 Uppsatser om Mina ärenden - Sida 52 av 175
Flora och Fauna i en skog av mönster
Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invÄnare.Flamingon stÄr framför en blomma som slingrar sig uppÄt, bredvid ser hjorten pÄ oss med en bestÀmd blick och en snigel rör sig lÄngsamt fram över en yta av vÀxtlighet. Det hÀr Àr min egen vÀrld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster Àr som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar smÄ vÀrldar dÀr djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen vÀrld, de Àr inte enbart frÄn regnskogen eller norden. Det Àr en salig blandning av allt, det som finns pÄ riktigt och det som Àr fantasi..
VÀgledningsskyltar pÄ servicekontor
FörsÀkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket bildar tillsammans ett servicekontor. Kontoren finns utplacerade i hela landet. Tanken Àr att du som medborgare ska kunna fÄ hjÀlp med allt som rör de olika myndighetera.Syftet med min forskning var att utveckla ett vÀgledningförslag till servicekontoret i Eskilstuna, detta för att underlÀtta för besökarna att hitta till rÀtt myndighet och öka flödet inne pÄ servicekontoret. Undersökningar har gÄtt till genom observationer, intervjuer och enkÀter, detta för att förstÄ hur besökarna orienterar sig pÄ servicekontoret.Mina reslutat visar att besökarna inte uppmÀrksammar de skyltar som finns idag. Enligt mig Àr det pÄ grund av skyltarnas brist pÄ god informaionsdesign och placering.Jag har med hjÀlp av teori och den insamlade empirin tagit fram vÀgledningsskyltar som med hjÀlp av fÀrg och form vÀgleder besökaren pÄ servicekontoret.
LÀrares tankar om hÀlsa : Vad lÀr idrottslÀrare ut om hÀlsa i skolan?
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad lÀrare har för tankar om hÀlsa och hur deras tankar pÄverkar undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa. De huvudfrÄgorna som har stÀllts i den hÀr studien var: Vad Àr lÀrarnas tankar om hÀlsa? Vad lÀr idrottslÀrarna ut om hÀlsa under idrott och hÀlsa lektionerna? PÄ vilka sÀtt görs hÀlsoundervisningen meningsfull inom idrottsÀmnet? Hur kan idrottslÀrare utveckla omrÄdet hÀlsa inom idrottsÀmnet i skolan? MetodAnsatsen Àr den kvalitativa dÀr det utvalda verktyget Àr intervju med öppna frÄgor. Utöver de huvudfrÄgorna skapades det underfrÄgor för att föra diskussionen. LÀrare som Àr yrkeserfarna och utbildade inom idrottsÀmnet hade eftersökts. Dessa egenskaper var ett krav eftersom frÄgestÀllningarna berör hÀlsa inom Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna utfördes antingen pÄ plats eller via telefon och intervjufrÄgorna skickades i förvÀg. Samtalen spelades in och transkriberades elektroniskt. Alla lÀrarnas svar samlades under respektive frÄga för att underlÀtta analysen. Svaren relaterades till den salutogena modellen.ResultatSex tillfrÄgade lÀrare frÄn Stor-Stockholm och sydöstra Sverige deltog. IdrottslÀrares tankar om hÀlsa handlade generellt om att ha en fysisk och psykisk hÀlsa sÄ att man orkar med sin vardag mentalt.
Fysikkamp i klassrummet
Arbetets syfte Àr att undersöka hur vÀl ett moment frÄn en tÀvling gÄr att överföra till det vanliga klassrummet. Medlet har varit att lÄta eleverna arbeta i mindre grupper med en större öppen uppgift tagen frÄn fysiktÀvlingen International Young Physicists? Tournament (IYPT) i projektform. Arbetet och dess form utvÀrderades genom redovisningar med opposition, sjÀlvvÀrdering efter en bedömningsmatris samt en enkÀtundersökning kompletterat med mina egna observationer och vÀrdering efter samma matris. Slutresultatet blev att det gick utmÀrkt att överföra frÄgorna frÄn tÀvlingsscenen till det vanliga klassrummet och att eleverna starkt tog till sig fördelarna med att arbeta i projektform och med att ge kamratrespons, medan arbetsformens inverkan pÄ deras intresse för och uppfattning om fysik var av mer tveksam art..
Den pedagogiska relationen : Ett överlevnadssÀtt inom skolverksamheten?
Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad tvÄ lÀrare och deras elever som gÄr i gymnasiet anser om lÀrare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsÀtt pÄ den goda relationen, hur den etableras, vilken pÄverkan en dÄlig/god relation kan ha pÄ eleverna respektive lÀrarna och hur relationen pÄverkar elevers lÀroprocess. Resultatet diskuteras dÀrefter utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrÄgor valde jag bÄde ett kvalitativt och kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna kÀnna sig respekterade och att de fÄr sina röster hörda. Det framgick Àven att de egenskaper som eleverna ansÄg vara viktiga för dem, upplevde de som goda.
Samuel Barber, Knoxville: Summer of 1915, opus 24 : Drömbilder frÄn barndomen
I denna textmÀssigt beskrivande del av mitt arbete med Knoxville: Summer of 1915 (opus 24), ett verk för sopran och orkester med musik av Samuel Barber och text av James Agee, har jag frÀmst fokuserat pÄ de delar i instuderingen av verket som haft mest betydelse för mig personligen, bÄde som sÄngerska och som konstnÀr. Det som har haft avgörande betydelse för mig Àr verkets unika uppbyggnad, men Àven mina personliga kÀnslor och egna livserfarenheter, som hjÀlpt till att forma min uppfattning om verket som helhet. De delar som belyses i uppsatsen Àr framförallt textens innebörd, verkets kulturella sammanhang och olika sÀtt som musik och sÄng kan samverka för att understryka och lyfta fram kÀnslotillstÄnd och underliggande betydelser i ord..
Modellen som verktyg : gjutsandsmodellen som hjÀlpmedel i designprocessen
Modellen Àr ett kraftfullt redskap i designprocessen. Inte bara pÄ grund av dess pedagogiska vÀrde vid en presentation eller demonstration av nÄgot, den Àr Àven ett vÀrdefullt verktyg i designprocessens tidiga stadier. Jag har byggt en modell och anvÀnt den som ett skissverktyg nÀr jag utformat flera olika förslag pÄ utformning av en trÀdgÄrd i en norrsluttning. I metoden beskriver jag hur jag konstruerat modellen och hur jag gÄtt till vÀga nÀr jag anvÀnt den i min designprocess.
I resultatet redovisas de olika förslagen och idéerna jag kommit fram till med modellen som redskap. Genom att inte bara kunna se utan Àven kÀnna höjdskillnaderna och formerna i trÀdgÄrden med mina hÀnder sÄ har modellbyggandet hjÀlpt mig att förstÄ platsen pÄ ett bÀttre sÀtt och det har hjÀlpt mig att utforma och presentera sex olika förslag pÄ utformning av trÀdgÄrden som jag redovisar i det hÀr arbetet..
Identitet i vardagsrum : Vardagsrummet som en del i identitetsskapande
Den hÀr studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsomrÄdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhÄllande till vardagsrummet speglar synen pÄ den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger pÄ att analysera hur vardagsrummen hjÀlper informanterna att visa upp sin identitet och hur de sjÀlva pratar om rummet. I uppsatsen tar jag ocksÄ upp informanternas förhÄllande till tv och hur det hÀnger samman med deras identitet. Slutsatsen i min uppsats Àr i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebÀr och att försöker inreda sina vardagsrum sÄ att de ska spegla denna bild bÄde för andra och sig sjÀlva.
Postfashion : En undersökning i 4 akter om hur man finner sin egen roll i modevÀrlden
I denna processbeskrivning undersöker jag hur jag kan verka som en modedesigner som kan pÄverka och göra skillnad. Intresset för detta vÀcktes under ett tidigare projekt dÄ jag i arbetet local relations funderade över hur de val man gör under en designprocess kan pÄverka samhÀllet i stort. Min undersökning börjar med att jag tittar pÄ andra kreativa personers praktiker för att se hur dem pÄverkar och gör skillnad, jag genomför ocksÄ intervjuer med andra verksamma för att undersöka hur dem ser pÄ designerrollen nu och i framtiden, för att sedan undersöka hur jag kan omvandla mina tankar till ett praktiskt arbete. Under resans gÄng kommer jag fram till att jag kan pÄverka genom att etablera en plattform utifrÄn vilken jag och andra kan uttrycka vÄra tankar om mode. Jag skapar dÀrför ett fanzine vid namn Postfashion som handlar om mode och vars första nummer (som Àr det som visas pÄ VÄrutstÀllningen) Àr ett samtal om mode och materialitet mellan mig och konstnÀren Jun O Cindy Calle.
DÀrför spelar jag : Motivatonens betydelse i en utvecklingsprocess med FMT-metoden
Musikterapi har funnits genom hela vÄr historia. I detta arbete presenteras den Funktionsinriktade musikterapin, FMT, och mitt praktikarbete med tvÄ adepter (de som fÄr terapi) under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund. Syftet Àr att belysa FMT-metoden och den positiva kraft som metoden har.Det har resulterat i ett arbete om FMT-metodens kapacitet att motivera till rörelse som i sin tur leder till utveckling. Mina adepter har bland annat utvecklat sin andning, stabilitet, rörelseprecision, samverkan och modell/logik. Min slutsats Àr att all rörelse Àr en reaktion pÄ ett intryck som blir till ett motiv, en vilja att utföra en rörelse.
Hur fÄr man tyst pÄ en gitarrist? : En observationsstudie i a-°©?vistalÀsning
Studiens syfte Àr att se ifall det Àr möjligt att under en kortare tid bli en bÀttre a-vistalÀsare. För att underso?ka detta har jag under en Ättaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjÀlp av en bok just för a-vistalÀsning. Ett urval av dessa övningstillfÀllen har jag videofilmat. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process.
Mytens gestaltning hos John Bauer : en undersökning av John Bauers konst i förhÄllande till Mircea Eliades vÀrldsbild
Uppsatsen behandlar konstnÀren John Bauer (1882-1918) och dennes konst, sett utifrÄn religionsfilosofen Mircea Eliades (1907-1986) vÀrldsbild. Verken som behandlas Àr Titta pÄ dem, sade trollmor. Titta pÄ mina söner! Vackrare troll finns inte pÄ denna sidan mÄnen, (1915), och Tyr och Fenrer, (1911).Uppsatsens syfte Àr att tolka och diskutera dessa utifrÄn Eliades teorier och begrepp. Uppsatsen gÄr igenom tidigare litteratur om Bauer, och analyserar denna, samt definierar de teorier och begrepp hos Eliade som Àr relevanta för tolkningen..
I sin fars fotspÄr : *En studie av prÀsterskapets sociala och geografiska balgrund i Linköpings stift
Sammanfattningsvis kan jag utifrÄn mina resultat till stor del bekrÀfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gÀllande den sociala och geografiska bakgrunden för prÀsterskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktÀr och den geografiska rörligheten var begrÀnsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den nÀst vanligaste. Dessa tvÄ var generellt sett större Àn akademisk, militÀr eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förÀndring över tid, dÀr den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmÄn för bÄde den militÀra, akademiska och borgerliga bakgrunden.
Ne bis in idem. En undersökning om dubbelbestraffning pÄ andra omrÄden Àn skatteomrÄdet.
I plenumavgörandet NJA 2013 s. 502 slÄr HD fast att beslut om skattetillÀgg och Ätal för skattebrott som grundar sig pÄ samma oriktiga uppgift utgör dubbelbestraffning i strid med Europakonventionen och EU:s rÀttighetsstadga. Det förÀndrade rÀttslÀget öppnar upp för en diskussion om huruvida det förekommer otillÄten dubbelbestraffning Àven pÄ andra rÀttsomrÄden. Uppsatsens syfte har varit att utreda huruvida sÄ Àr fallet. Jag har dÀrför undersökt en rad rÀttsomrÄden dÀr bÄde administrativa sanktioner och straff för brott förekommer, och dÀr jag sÄledes har bedömt att det finns en risk för dubbelbestraffning.
Elever med lÀs- och skrivproblematik : Pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter
Syftet med studien i mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sÄdana, men frÄgan blev dÄ om de anvÀnds i praktiken av speciallÀrarna i vÄra skolor. För att ta reda pÄ den saken, intervjuades tre personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ av intervjuerna utfördes pÄ respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av bÄde mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder.