Begreppet nätverk förekommer inom såväl forskarsamhällets begreppsvärld som inom litteratur som ser nätverk som en strategi för utveckling av individer, regioner, organisationer eller företag. Verbet ?att nätverka? finns i dag i var mans mun, och avser då allt från personliga kontaktnät till organisering av den lokala idrottsklubben. Är nätverk ett modeord som kommer att försvinna inom en snar framtid, eller kan intresset för nätverk säga något om vår samtid?Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskap om talet om nätverk på olika nivåer.

Syftet med det här arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för människan och människans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger på läst litteratur inom området och på en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring är inte bara vägen till känslomässig kontakt, den taktila kommunikationen är också relaterad till inlärning.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats från analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv på att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och väljer att se tecken om något, motivet låter sig betraktas av någon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder något för någon. Berättelsen preciserar och kategoriserar det som är viktigt för individen.Vid ett par tillfällen har jag intervjuat två familjer om deras familjebilder.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Möjligheter och begränsningar, möten och motstridigheter. Att försöka ta plats i tid och rum, känna skuld och längta efter trygghet. Min utgångspunkt har varit ett utforskande av relationerna mellan mig och mina saker. Ägandet. Tankar som rört sig från personliga möten till tillhörighet i större sammanhang.

Självmord är idag en utav de vanligaste dödsorsakerna bland barn och unga i Sverige. Trots att det finns ett utarbetat nationellt program för suicidprevention vars syfte är att minska antalet självmord och självmordsförsök så förblir siffran över fullbordade självmord bland de yngre i Sverige hög. Genom intervjuer och tidigare forskning på området har jag fått ta del av kunskap om hur skolelever kan signalera självmordstankar. Mina intervjupersoner som alla arbetar med ungdomar har delat med sig av deras livserfarenheter om hur det är att arbeta med suicidprevention och hur man bemöter ett självmordsbenäget barn..

Syftet med uppsatsen var att undersöka om professionella behandlares samlade syn på ämnet unga som begår sexuella övergrepp, kan förklara varför det är svårt att få tag på behandlare eller behandlingshem för flickor som begår sexuella övergrepp. Jag har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur professionella behandlare som arbetar med eller forskar kring unga personer som begår sexuella övergrepp, talar om de unga. Hur de professionella behandlarnas attityder, tankar och syn på kön ser ut i relation till dessa unga personer, samt mer precist försökt förstå vilken bild de professionella behandlarna har av en ung person som begår sexuella övergrepp. Hur denna agerar, vilket kön denna har, om de olika behandlingsmetoder som används i behandling av de unga beror på vilket kön den unga har. Analysen av min empiri har jag gjort med tre teoretiska begrepp som är relevanta för mitt valda ämne, identitet, relation och genus.Resultatet av studien visar på nödvändigheten av relationen mellan de unga som begår sexuella övergrepp och den professionella behandlaren.

I denna rapport har jag försökt göra en studie om hur Skövde kommun skall gå till väga för att implementera ett intranät. Kommunen har över 3000 anställda och jag intervjuade 12 förvaltningschefer för att få fram deras önskningar och åsikter.I början av rapporten introducerar jag vad konceptet intranät betyder i stort och hur det har kommit till. I kapitel tre kommer mina frågeställningar.Slutsatsen i arbetet är i stort sätt att jag rekommenderar att kommunen sätter igång ett pilotprojekt där en IT-specialist är projektledare. Projektet kan ta hänsyn till den önskelista som jag tog fram från intervjuerna med cheferna.Rapporten avslutas med en diskussion om arbetets gång..

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med tvåspråkiga gymnasieelever undersöka hur de ser på sin egen tvåspråkighet, när de växlar språk och vilka fördelar de ser med att vara tvåspråkiga. Grosjean (1982:268) hävdar att en majoritet av hans tvåspråkiga informanter uppger att de inte har några problem med att vara tvåspråkiga, en hypotes jag testar i uppsatsen.Resultatet visar att mina informanter, liksom Grosjeans, ser många fördelar med att vara tvåspråkiga och att modersmålet är starkast kopplat till hemmiljön och då framförallt föräldrarna, ett resultat som överensstämmer med tidigare svenska studier..

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare.

Att möta konst kan ske på många olika sätt och skapa många olika känslor. Upplevelsen är ett centralt begrepp i konsten och det är det som jag i den här uppsatsen har fokuserat på. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter påverkar ens konstupplevelse. Jag vill även undersöka hur förkunskaper om verken påverkar den. Som utgångspunkt för mina undersökningar har jag använt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del där jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag använder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna är uppsatsens tredje del där jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnären Robert Wilson.

Att möta konst kan ske på många olika sätt och skapa många olika känslor. Upplevelsen är ett centralt begrepp i konsten och det är det som jag i den här uppsatsen har fokuserat på. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter påverkar ens konstupplevelse. Jag vill även undersöka hur förkunskaper om verken påverkar den. Som utgångspunkt för mina undersökningar har jag använt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del där jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag använder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna är uppsatsens tredje del där jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnären Robert Wilson.

"Kravhantering - Kvalitet vid kravspecifikation" är titeln på detta arbete som lägger tyngden på processen kravinsamling vid utveckling av informationssystem. Rapporten ger en slutsats av en undersökning som har genomförts med hjälp en av litteraturstudie och ett antal intervjuer. Rapporten är författad under perioden januari till juni år 1997 av Marie Ryberg och är baserad på författarens erfarenheter, litteraturstudie och intervjuer. Syftet med rapporten är att motivera behovet av kvalitet vid kravinsamling och att klargöra begrepp, problem och metoder inom kravinsamling. Denna rapport riktar sig till personer inom systemutvecklingsbranschen.Rapporten ger ett inledande kapitel med historia och utveckling inom systemutveckling.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

I Stockholm stad får föräldrar till barn på fritidshem årligen fylla i en så kallad brukarenkät. Denna består av ett antal påståenden som föräldrarna får ta ställning till. Påståendena har att göra med allt ifrån pedagogik, barnets utveckling, trygghet och säkerhet. Resultatet av enkäterna publiceras sedan på Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet är att allmänheten ska kunna få veta hur pass nöjda föräldrarna är med verksamheten.Jag vill med hjälp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger påverkas av dessa enkäter i sitt arbetsliv.