Sök:

Sökresultat:

478 Uppsatser om Miljövänligt byggande - Sida 26 av 32

Planering och projektering för individuell mÀtning och debitering i flerbostadshus

The study aims to reduce energy consumption in apartment buildings where individual metering and charging of heat is applied. The aim is to develop planning and design for individual metering and charging in apartment buildings.The study is based on literature review, interviews and case study that include analysis of existing documents. Interviews were carried out with the property developer and the involved consultants who planned the apartment building Yasuragi. To investigate the differences the condominium association has noted in heat consumption between flats, the debit values of the heat were used to discern which houses that were furthest from the average consumption. On these flats there were temperature measurements and thermal photo shoots made for discriminating behavior and possible construction techniques which could be the explanation for the heat spread.Boverket shows that the consumption of heat can be reduced by 10-20% after insertion of individual metering and charging in an apartment block.

Ämnesintegrering pĂ„ Industriprogrammet

 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.ÅtgĂ€rderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pĂ„verkan dehar var för sig.

MiljövÀrdering vid projektering: en nulÀgesanalys

Byggsektorn stĂ„r för för en betydande miljöpĂ„verkan pĂ„ grund av sektorns stora omfattning. DĂ„ samhĂ€llet strĂ€var mot en hĂ„llbar utveckling har krav börjat stĂ€llas pĂ„ att sektorns resursförbrukning och miljöpĂ„verkan mĂ„ste minska. Ett sĂ€tt att Ă„stadkomma denna förĂ€ndring Ă€r att anvĂ€nda sig av miljövĂ€rdering vid val av byggnadsmaterial. I rapporten redovisas resultaten av kvalitativa analyser, vilka baseras pĂ„ intervjuer med bestĂ€llare, konsulter, arkitekter och entrprenörer utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: • PĂ„ vilket sĂ€tt arbetar ni med miljöfrĂ„gor inom företaget idag? • Vilka miljövĂ€rderingsparametrar anvĂ€nder ni er av idag vid projektering av byggnader? • Vilka visioner har ni om framtidens projekteringsskede för byggnader? Miljömedvetenhet och miljöarbete anses som viktigt av byggbranschens aktörer, i sina visioner ser de miljön som ett konkurrensmedel och att energiaspekter kommer att bli mycket viktiga vid projekteringen.

Miljöinvesteringar i kommersiella fastigheter

Behovet av bra miljölösningar vÀxer stÀndigt i dagens samhÀlle och fastighetsmarknaden Àr en marknad som Àr i stort behov av att spara energi. I dagens lÀge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig pÄ den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system Àr ofta bra att arbeta med nÀr det gÀller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, Àven om det innebÀr det stora ekonomiska kostnader för fastighetsÀgaren. Att det kostar mycket för fastighetsÀgaren att fÄ en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas sÄ krÀvs det att fastighetsÀgarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Fuktproblematiken : En studie om fuktsÀkerhet pÄ byggarbetsplatsen

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas Ärligen uppgÄ till mÄngmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför ocksÄ en ökad risk för ohÀlsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsÀkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 trÀder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gÀllande fukt, vilka underlÀttar verifieringen av entreprenadensfuktsÀkerhet. Reglerna innefattar ocksÄ krav pÄ kritiska fukttillstÄnd i material. Denna studiesyftar till att kartlÀgga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler stÀllda krav pÄ fuktsÀkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

Konkurrensfördelar i fokus, en studie om interna styrkor

Genom globaliseringen och den internationella handelns utveckling har en ökad konkurrens blivit ett faktum pÄ den Svenska marknaden. Detta innebÀr att Àven de Svenska företagen har möjlighet att verka pÄ fler marknader vilket Àven stÀller krav pÄ företagen att skapa en konkurrenskraft som kan motstÄ det ökade konkurrenstrycket. Med detta i fokus utvecklades vÄr problemstÀllning: Hur arbetar företag för att skapa konkurrensfördel pÄ marknaden? VÄrt syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur ett företag kan arbeta för att skapa konkurrensfördel pÄ marknaden. Vi har valt att studera detta ur ett företagsperspektiv genom en fallstudie pÄ ett företag och fem djupintervjuer, dÀr vi har valt att fokusera pÄ hur de arbetar med sina interna konkurrensfördelar.

Smartphones som ny marknadsföringskanal : Nya möjligheter inom precision, segmentering och relationer

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur samhÀllets och teknikens senaste utveckling har bidragit med nya marknadsföringskanaler och vad detta innebÀr för företags marknadsföringsstrategier. Med detta syfte som utgÄngspunkt har tre forskningsfrÄgor formulerats för att avgrÀnsa forskningen Àn mer:Hur kan smartphones som marknadsföringskanal hjÀlpa företag att precisera sin marknadsföring till kunden?PÄ vilket sÀtt har den nya mobila tekniken, i form av smartphones, pÄverkat företags segmenteringsmöjligheter?Hur kan ett företag anvÀnda sig av smartphones, som ett verktyg för att hantera kundrelationer?Metod: Uppsatsen Àr resultatet av en kvalitativ studie med en huvudsaklig induktiv inriktning. PrimÀrdatainsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer.Slutsats: Efter att ha undersökt detta Àmne har vi dragit slutsatsen att valet av smartphones som kanal kan hjÀlpa företag att precisera sin marknadsföring genom att telefonen Àr tillgÀnglig och personlig för kunden. DÀrför menar vi att kunders integritet och acceptans kommer att vara avgörande faktorer och viktiga att beakta.

Lean som utvecklingsmöjlighet för NCC:s koncept HÄllbar Renovering

Byggbranschen har lÀnge kÀnnetecknats av konservativt tÀnkande och höga produktionskostnader. Medan produkter i andra branscher stÀndigt förbÀttrats i hÄrd konkurrens, med högre kvalitet och lÀgre priser som följd, har obenÀgenheten för förÀndring inom byggbranschen hindrat utvecklingen. Idag har byggkostnaderna nÄtt sÄdana nivÄer att en genomgripande förÀndring mÄste till för att vÀnda kostnadsutvecklingen.Produktionsfilosofin Lean anvÀnds oftast vid nyproduktion som ett sÀtt att leda branschen i rÀtt riktning och sÀnka produktionskostnaderna. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda om Lean Àven kan anvÀndas vid upprustning och renovering. Lean hÀrstammar frÄn Japan dÀr filosofin utvecklats hos bilföretaget Toyota.

Fuktproblematiken : En studie om fuktsÀkerhet pÄ byggarbetsplatsen

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas Ärligen uppgÄ till mÄngmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför ocksÄ en ökad risk för ohÀlsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsÀkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 trÀder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gÀllande fukt, vilka underlÀttar verifieringen av entreprenadensfuktsÀkerhet. Reglerna innefattar ocksÄ krav pÄ kritiska fukttillstÄnd i material. Denna studiesyftar till att kartlÀgga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler stÀllda krav pÄ fuktsÀkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

Hur ges incitament för privata aktörer att öka byggandet av hyresrÀtter?

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

Kvarteret Kajutan - frÄn lÄgenergi till plusenergi

 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.ÅtgĂ€rderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pĂ„verkan dehar var för sig.

JÀmförelse av stödkonstruktioner: En projektspecifik studie vid kv. Heimdal, Uppsala

Byggföretagen Àr intresserade av att hitta nya billigare metoder att bygga med. Idag diskuteras slitsmurar och sekantpÄlning sedan det har blivit tillÄtet att integrera dessa i den permanenta konstruktionen och dÀrmed vinna produktionsfördelar. Genom integrering i den permanenta konstruktionen utnyttjas stödkonstruktionen som permanent kÀllarvÀgg. Syftet med arbetet Àr att se om det kan vara intressant att anvÀnda slitsmurar eller sekantpÄlar vid kommande byggnation vid kv. Heimdal i Uppsala.Utomlands anvÀnds slitsmurar och sekantpÄlar i innerstadsmiljö.

LÄgenergihus i Ralph Erskines anda : GÀstrike Hammarby

Med detta examensarbete Àr tre Ärs studier vid Byggnadsingenjörprogrammet med inriktning mot arkitektur och miljöanalys vid Högskolan i GÀvle fullbordade. Tyngdpunkten under arbetet lÀggs pÄ arkitekturutformningen samt energihushÄllningen och dÀrmed presenteras examensarbetet i tvÄ huvudkapitel, Arkitektur och Energi.Uppdragsgivaren Mats Mattson, en eldsjÀl i GÀstrike Hammarby, har under lÄng tid haft funderingar pÄ att uppföra ett lÄgenergihus i den gamla bruksorten GÀstrike Hammarby. Mattsson tror pÄ en levande landsbygd och förhoppningarna Àr att ett naturnÀra boende ska locka yngre generationer till att bosÀtta sig i GÀstrike Hammarby. PÄ uppdrag ska ett lÄgenergihus projekteras och genom detta skapas ett attraktivt boende i en vacker miljö, som bidrar till den framtida utvecklingen av denna bruksidyll.En av utmaningarna var att detta hus skulle passa in i den redan befintliga miljön. Den arkitektoniska omgivningen Àr till stor del skapad av den vÀrldsberömda arkitekten Ralph Erskine.

Konkursprediktioner inom olika branscher : Nyckeltal som verktyg för att föturse en konkurs

Effektiv logistik Àr ofta nyckeln bakom framgÄngsrika företag. DÄ logistik Àr ett vÀldigt komplext problemomrÄde har det blivit nödvÀndigt att utveckla intelligenta system som hjÀlpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar Àr ett sÄdant system, vilket ska underlÀtta att flytta fokus frÄn den enskilda artikeln till artiklar som krÀver extra mycket uppmÀrksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsomrÄdet de senaste Ären. Denna har dock varit av ren matematisk karaktÀr dÀr olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrÄn en samling parametrar. Hur parametrarna vÀljs och vilka implikationer valet av matematisk modell fÄr Àr Ànnu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

: Byggkalkyler under förÀndrade villkor ? en studie av förutsÀttningar och konsekvenser utifrÄn Peab

Uppsatsens titel: Byggkalkyler under förĂ€ndrade villkor ? en studie av förutsĂ€ttningar och konsekvenser utifrĂ„n Peab Seminariedatum: 9 februari, 2007 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, inriktning redovisning Författare: Jens-Oskar Göransson, Anders Larsson, Oskar Thorslund Handledare: Olof Arwidi, Stefan Yard Nyckelord: Kalkyler, Projektkalkyler, Bostadsbyggande, BostĂ€der, Beslutssituation Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utröna vilka kalkylprinciper som anvĂ€nds vid upprĂ€ttandet kalkyler för nyproduktion av flerbostadshus samt vilka parametrar som pĂ„verkar dessa kalkyler. Metod: Uppsatsen Ă€r genomgĂ„ende induktiv, deskriptiv med en kvalitativ ansats. Undersökningen har frĂ€mst genomförts genom intervjuer av personer pĂ„ fallföretag samt kĂ€nslighetsanalys av kalkylutfall. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n de grundlĂ€ggande företagsekonomiska kalkylmetoderna, de juridiska ramar som reglerar byggande och fastigheter samt allmĂ€nna teorier om bostadsmarknaden.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->