Sökresultat:
406 Uppsatser om Miljöterapi - Sida 17 av 28
Djurassisterad terapi och dess effekter pÄ hÀlsan hos mÀnniskor med demenssjukdom
Bakgrund: NÀr en mÀnniska drabbats av en ryggmÀrgskada förÀndras hela dennes livssituation. Upplevelserna som kan uppstÄ efter skadan Àr oftast mÄnga. En femtedel av alla ryggmÀrgsskador drabbar kvinnor, dÀrför har tidigare forskning frÀmst varit inriktat pÄ mÀn. Det har framkommit att det kan vara pÄfrestande för parförhÄllanden och sjÀlvkÀnslan nÀr nÄgon drabbas av en ryggmÀrgsskada. Detta kan medföra negativa upplevelser i förhÄllandet och till sexualiteten.
Arbetsterapeutiska interventioner för barn med utvecklingsstörning: En litteraturöversikt
Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrÄn aktuell forskning göra en sammanstÀllning av arbetsterapeutiska interventioner för barn med utvecklingsstörning samt beskriva effekterna av dessa interventioner. Datainsamlingen har skett genom en databaserad sökning av publicerade vetenskapliga artiklar. Författarna har vid den systematiska sökningen anvÀnt ett antal förutbestÀmda sökord i databaser som vÀnder sig mot medicin och hÀlsa. Vid analysen av data anvÀndes arbetsterapeutiska interventionsformer som raster för att klassificera de interventionerna som utfördes för barn med utvecklingsstörning. Resultatet Àr uppdelat i tre delar; arbetsterapeutiska interventioner, bedömning av interventionernas effekt samt effekten av de arbetsterapeutiska interventionerna.
Vad Ă€r mentalisering : En studie av Fonagy och medarbetares mentaliseringsteoriÂ
I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats Àr en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och Àr en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag Àr ambitionen att hÄlla ihop olika forskningsfÀlt och visa pÄ ett rimligt sammanhÀngande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ?theory of mind?, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier.
Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan
I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier.
Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.
Utveckling av produkt för terapimot spasticitet
SammanfattningDenna rapport beskriver utvecklingen av en produkt för terapi mot spasticitet. Syftet var dels att tafram en funktionell prototyp, men Àven att behandla kringomrÄden, sÄ som medicintekniskcertifiering och att studera hur mÀnniskan reagerar pÄ den behandlingsmetod som produkten ÀrÀmnad för.Examensarbetet gjordes pÄ uppdrag av det stockholmsbaserade företaget Inerventions AB. FöretagettillhandahÄller i dagslÀget assistansutbildning i vad som kallas Inerventionsmetoden. Metoden lindrarspasticitet med hjÀlp av elektriska pulser i muskler ? elektroterapi, samt handgrepp för att stimulerareflexsinnet.
Jag tror att jag förstÄr? : En kvalitativ studie av behandlares förestÀllningar och upplevelser av renskötande samer i terapi
Renskötande samer upplever hinder för att söka hjÀlp för psykisk ohÀlsa.Förtroendet för sjukvÄrden Àr lÀgre Àn i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilketgrundas i en upplevelse av bristande kulturkompetens inom vÄrden. Forskning saknas om hurbehandlare av psykisk ohÀlsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftetmed studien Àr att belysa behandlares erfarenheter och förestÀllningar kring samers liv ochhÀlsa och hur dessa pÄverkar den terapeutiska alliansen, som Àr en viktig faktor förbehandlingsframgÄng. Fyra behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes medkvalitativ innehÄllsanalys.
En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi
Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande
turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och
ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav,
teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora
m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.
Varför ÄtervÀnder man till arbetslivet? : En studie om före detta "utbrÀnda" socialarbetare som har ÄtervÀnt till arbetslivet
I min uppsats vill jag undersöka vad det Àr som gör att man ÄtervÀnder till arbetslivet. Jag har intervjuat fem kvinnor med diagnosen utbrÀndhet och de har alla varit lÄngtidssjukskrivna, men har idag ÄtervÀnt delvis eller helt. Dessa kvinnor Àr samtliga socialarbetare i 46-60 Ärs Älder. Jag har Àven intervjuat medaktörer i kvinnornas sjukskrivningsprocess för att se hur de tÀnker och vad de kan göra för att pÄverka den sjukskrivna att ÄtervÀnda. Medaktörerna Àr arbetsgivaren och personalchefen frÄn socialförvaltningen, samt försÀkringskassan och företagshÀlsovÄrden.
Livet med schizofreni : En litteraturstudie som belyser livsvÀrlden hos en person med schizofreni
Schizofreni Àr en sjukdom som Àr fascinerande och en av de mest tragiska. I sjukdomsbilden ingÄr det autism, associationsrubbningar, ambivalens och affektiv rubbning. Schizofreni ger ett utanförskap frÄn samhÀllet och en kÀnsla av ensamhet pÄ grund av svÄrigheter att fungera i sociala sammanhang. Begreppen som behandlades i studien Àr livsvÀrld, subjektiv kropp och lidande. I tidigare studier har det visats att mÀnniskor som lever med schizofreni upplevde en stor ensamhet och utanförskap i samhÀllet.
Att leva med social fobi
Bakgrund: Social fobi Àr en sjukdom dÀr personen har en irrationell rÀdsla för situationer dÀr personen kan bli iakttagen och bedömd av andra. RÀdslan kan vara sÄ stark att det kan vara outhÀrdligt att vistas i samma rum som andra. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur det Àr att leva med social fobi. Metod: Studien Àr en allmÀn litteraturstudie som baserades pÄ femton kvantitativa artiklar och en sjÀlvbiografisk bok. Artiklarna var publicerade efter Är 1995.
Den existentiella oktaedern : Patienters existentiella frÄgor utifrÄn deras terapeuters perspektiv
Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos mÀnniskor tycks försummas pÄ flera omrÄden i samhÀllet, bland annat saknas den helt pÄ psykologprogrammet pÄ Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frÄgor som patienter berörs av och om möjligt urskilja nÄgra existentiella teman som Àr sÀrskilt framtrÀdande. Bakgrunden för arbetet Àr en existentialistisk referensram pÄ individ och samhÀllsnivÄ. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev nÄgon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var sÀrskilt framtrÀdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet.
Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.
Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och
h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i
?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och
ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska
h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och
grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.
Det terapeutiska trÀdgÄrdsrummet
Den hÀr uppsatsen handlar om hur man kan utforma och anvÀnda trÀdgÄrd i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjÀlp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapitrÀdgÄrd och naturens betydelse för hÀlsan samt intervjuer med tvÄ lÀrare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trÀdgÄrd pÄ en skolgÄrd som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i BorlÀnge. Mitt förslag Àr att trÀdgÄrden ska vara en snitslad bana med fyra trÀdgÄrdsrum efter vÀgen. Rummen Àr indelade i de fyra grundfÀrgerna gult, grönt, rött och blÄtt. Ledord som sinnesstimulering, fÀrgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.
Nintendo Wii som arbetsterapeutisk ÄtgÀrd för patienter som Àr Àldre eller drabbade av stroke
Bakgrund: I och med att samhÀllet utvecklas behöver arbetsterapeuter finna nya och fungerande metoder för att förbÀttra livskvaliteten och vÀlmÄendet hos patienterna. En av de stora patientgrupperna Àr Àldre, denna grupp vÀxer i och med att befolkningen lever allt lÀngre. En annan av de stora patientgrupperna Àr patienter drabbade av stroke, vilket Àr den femte största orsaken till ohÀlsa. Nintendo Wii Àr en relativt ny metod som ibland anvÀnds kliniskt men fÄ pÄvisade effekter Àr vetenskapligt belagda.Syfte: Syftet med denna studie var att genomföra en systematisk sammanstÀllning av anvÀndbarheten och effekterna av Nintendo Wii som ÄtgÀrd inom arbetsterapi för patienter som Àr Àldre eller drabbade av stroke.Metod: En litteraturstudie som sammanstÀllde resultaten frÄn 10 vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar och manuell sökning.Resultat: I analysen framkom fyra omrÄden som presenteras i resultatet. Dessa omrÄden var 1: Praktisk anvÀndbarhet, 2: Effekter pÄ funktions- och aktivitetsnivÄ, 3: Sociala relationer och 4: Livskvalitet.Slutsats: Nintendo Wii verkar vara en genomförbar ÄtgÀrd som kan anvÀndas som komplement till traditionell terapi.
R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.
Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar
med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p?
fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och
till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor;
? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet
enligt l?roplanen?
? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i
fritidshem?
? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt
l?rarna i fritidshemmet?
Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem
samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier
f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet.
Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet
KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.