Arbetet behandlar frÄgestÀllningen "hur barns lek blir terapeutisk nÀr de befinner sig i en sjukhusmiljö". Diskussionen föregÄs av en beskrivning av lekterapi pÄ sjukhus, samt en genomgÄng av olika lekteorier. FrÄgestÀllningar som undersöks Àr vad lekterapi Àr, hur lekterapeutens roll ser ut, den terapeutiska leken samt hur skolan skulle kunna ha hjÀlp av lekterapeuternas kunskap..

ABSTRACTVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas Äsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohÀlsa, samverkan, psykiatri, socialtjÀnst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vÄrt samhÀlle lider Àven av psykisk ohÀlsa.

Kognitiv beteendeterapi har pÄ senare Är fÄtt allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika mÄlgrupper, och en sÄdan mÄlgrupp Àr kriminella killar i ungdomsÄren. MÄnga behandlingshem som riktar sig till denna mÄlgrupp sÀger sig anvÀnda KBT. I vÄr studie undersöker vi hur fyra olika hem för vÄrd eller boende (HVB) anvÀnder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, frÀmst metaanalyser, som med stor samstÀmmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna mÄlgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.

Denna studie handlar om hur djur kan anvÀndas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet Àr att undersöka hur djur kan bidra till mÀnniskors/klienters utveckling och ?tillfrisknande?. Detta Àr en kvalitativ studie och informationen Àr hÀmtad frÄn sex stycken intervjupersoner frÄn tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes pÄ respektive behandlingshem och vid varje intervju var tvÄ intervjupersoner nÀrvarande, alla intervjupersoner var personal pÄ respektive behandlingshem.

Den hÀr uppsatsen handlar om organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation, i syfte pÄ att upprÀtthÄlla sÄ bra miljö som möjligt i organisationen. Under studiens gÄng kommer vi att fokusera pÄ personalen vid psykiatriska kliniken och kommer i samband med detta att utesluta patienternas yttranden. Trots att vi kommer att avstÄ frÄn att ta initiativ kring patienternas uttalanden, kommer vi genom personalens yttranden fÄ en inblick i de anstÀlldas och patienternas vÀlmÄende pÄ verksamheten. Uppsatsen kommer att omfatta sex respondenters intervjusamtal, vilka kommer att framlÀggas under presentationen av materialet.    Tack vare de intervjuer som vi har genomfört tillsammans med de anstÀllda vid de olika avdelningarna pÄ psykiatriska kliniken, har vi pÄ ett indirekt sÀtt kunnat mÄla upp en bild av hur patienter pÄverkas av personalens vÀlmÄende pÄ jobbet.Via dessa ovannÀmnda intervjuer och annat litteraturmÀssigt material, har vi kunnat komma med förslag till hur man genom aktiviteter och terapeutiska metoder skall kunna frambringa bÀttre relationer och genom dessa skapa bra social miljö för bÄde personal och patienter.     Kvalitativ metodgranskning och hermeneutik har hÀr varit de principiella förhÄllningssÀtten inför dessa iakttagelser av att finna lÀmpligt material. Det vi under undersökningens gÄng kommit fram till Àr bland annat att kommunikation och olika terapeutiska samtalsmetoder Àr ett redskap för personalen och dess utveckling i arbetet inom vÄrden..

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka olika uttryck för ett salutogent perspektiv vid behandlingen av missbrukare pÄ behandlingshem i Sydafrika. FrÄgestÀllningarna var: ? Vad Àr personalens uppfattning om huruvida man arbetar utifrÄn ett salutogent perspektiv?? Vilka möjligheter ser personalen att arbeta ur ett salutogent perspektiv?? Vilka resurser ser personalen hos patienterna och i deras omgivning?Det empiriska materialet för att uppfylla syftet och svara pÄ frÄgestÀllningarna sÀkerstÀlldes genom fem kvalitativa intervjuer och observationer vid ett behandlingshem utanför Kapstaden i Sydafrika.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen kommer frÄn Aaron Antonovsky och hans salutogena KASAM-teori. Den bygger pÄ tanken att man ska fokusera pÄ det ?friska? i individen, pÄ personens resurser.

I denna kvalitativa studie ombads 5 psykodynamiskt inriktade terapeuter att i skrift beskriva sin upplevelse av journalskrivning. Materialet analyserades med hjÀlp av EPP-(Empirical Phenomenological Psychological) metoden. Resultatet lyfter fram generella kÀnnetecken och sÀrskiljande drag inom upplevelsen av journalskrivning. Gemensamt för terapeuternas upplevelse Àr att journalskrivandet har olika funktioner. Det Àr ett arbetsverktyg för att kommunicera med andra vÄrdgivare, det omfattas av vissa styrfaktorer och en upplevd osÀkerhet om journalskrivandets regelverk.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

BakgrundPsykossjukdomar förekommer över hela vÀrlden och riskerar att leda till ett stort lidande för den drabbade individen och dennes anhöriga. LÀkemedelsbehandlingen Àr en viktig del av behandlingen vid psykossjukdomar och syftar till att hjÀlpa individen att ÄtergÄ till ett sÄ normalt liv som möjligt. Bristande följsamhet till lÀkemedelsbehandlingen vid psykossjukdom Àr en vanlig orsak till att patienten Äterinsjuknar i en psykos och utgör en betydande riskfaktor för behov av sjukhusinlÀggning. Tidigare forskning har pÄvisat att problemet ofta underskattas och att sjukvÄrdspersonal Àgnar för lite tid Ät att hjÀlpa dessa patienter nÄ en högre grad av följsamhet.SyfteAtt belysa omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan bidra till att öka följsamheten till ordinerad lÀkemedelsbehandling hos patienter med psykossjukdomar.MetodFör att sammanfatta kunskapslÀget inom forskningsomrÄdet valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar efter relevanta artiklar utfördes i databaserna Cinahl, Pub Med och PsycInfo.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ nysocialiseringsprocessen, det vill sÀga proces-sen som en individ genomgÄr efter placering pÄ anstalt eller behandlingshem. MÄlsÀttningen med nysocialiseringsprocessen Àr att individen ska bli anpassad och kunna fungera i samhÀllet, med andra ord att de inte Äterfaller i brott eller missbruk. Syftet med studien Àr att beskriva hur samverkan frÄn omgivningen kan pÄverka en individs nysocialiseringsprocess. Begrepp som genomsyrar uppsatsen Àr Robert Mertons anpassningsstrategier och olika organisations- och samverkansteorier samt Travid Hirshis motivationsfaktorer i form av sociala band (anknytning, Ätagande, delaktighet, övertygelse). Studien baseras pÄ elva intervjuer med re-presentanter frÄn myndigheter i en kommun i VÀsterbottens lÀn.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka vad som karaktÀriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist Àr vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vÀnner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna pÄ ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex mÄnader. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn en intervjuguide som bygger pÄ uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.VÄr tidigare forskning bestÄr av studier om sociala relationers inverkan pÄ ungdomar med allvarlig social problematik sÄsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina förÀldrar under uppvÀxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har pÄverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.

Sammanfattning/abstractI denna undersökning utforskas betydelsen av intersubjektiv kontakt och delad förstÄelse som en vÀg att samskapa en förstÄelseorienterad vÀgledning i den terapeutiska processen och det dagliga familjelivet. Undersökningens syfte Àr att utforska bÄda parters upplevelse av delad förstÄelse och dess betydelse i systemisk familjeterapi. FrÄgestÀllningarna fokuseras pÄ vad som kÀnnetecknar tillstÄnd av nÀrvaro respektive frÄnvaro av intersubjektiv kontakt och förstÄelse. Samt vilken betydelse och vilka konsekvenser denna nÀrvaro/ frÄnvaro har för terapeut och familj. Undersökningen baseras pÄ fyra kliniska fallbeskrivningar Ätergivna ur bÄda parters perspektiv.