Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Jag har alltid haft ett intresse för att förstÄ olika aspekter inom religion och andlighet. Under senare Är har jag Àven utvecklat ett intresse för att förstÄ sÄ kallade ockulta fenomen. Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i TV4?s program Det OkÀnda, 2009. Valet av programmet Det OkÀnda blev ett naturligt val för mig dÄ jag tidigare följt programmet under nÄgra sÀsonger i syfte att ta del av det utbud av ockultism som finns i massmedia, för att bredda min kunskap inom Àmnet ur det perspektiv som ges i media.

Inledning: Det finns idag en brist nÀr det gÀller forskning kring privata HVB-institutioner. Denna studie Àmnar undersöka miljöterapeutiskt behandlingsarbete pÄ HVB-institution. Författaren Àr intresserad av hur ett anknytningsbaserat behandlingsarbete kan se ut.FrÄgestÀllning: Hur skapar behandlingspersonalen förutsÀttningar för ungdomarnas möjlighet till anknytning?Metod: Genom att göra djupintervjuer med fem behandlingshemsterapeuter om deras arbete i den ostrukturerade miljöterapin, Àmnar författaren att bidra till förstÄelsen och innebörden av anknytningsbaserat arbete pÄ institution. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av förutbestÀmda dimensioner tagna frÄn anknytningsteorin.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Renskötande samer upplever hinder för att söka hjÀlp för psykisk ohÀlsa.Förtroendet för sjukvÄrden Àr lÀgre Àn i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilketgrundas i en upplevelse av bristande kulturkompetens inom vÄrden. Forskning saknas om hurbehandlare av psykisk ohÀlsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftetmed studien Àr att belysa behandlares erfarenheter och förestÀllningar kring samers liv ochhÀlsa och hur dessa pÄverkar den terapeutiska alliansen, som Àr en viktig faktor förbehandlingsframgÄng. Fyra behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes medkvalitativ innehÄllsanalys.

Att vistas pÄ sjukhus eller andra vÄrdinrÀttningar innebÀr ofta en del pÄfrestningar, bÄde fysiskt och psykiskt. Kan vÄrdmiljön hjÀlpa till att lindra och pÄ sikt minska den stress och Ängest som kan uppstÄ i samband med vÄrdvistelsen?Detta har jag undersökt i mitt arbete, dÀr syftet varit att utforma rum för ÄterhÀmtning och socialt umgÀnge - rum som avviker frÄn den ordinarie vÄrdmiljön..

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

ABSTRACTVÀxjö universitetInstitution för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10 pTitel Nöjda kunder En utvÀrdering av ett behandlingshem för alkoholmissbrukareFörfattare Jasminka SusicHandledare Stellan Jeppsson och Solbritt SchybergDatum Mars 2006Antal sidor 40Nyckelord utvÀrdering, vÄrd och behandling, brukare, kvalitet, bemötande, alkoholmissbruk, kommunikationSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att göra en utvÀrdering av ett vÄrd- och behandlingshems verksamhet som sÀtter brukarens upplevelse av vÄrd- och behandling i centrum. Studien belyser tvÄ perspektiv: klienternas syn och bedömning av den vÄrd och behandling de sjÀlva fÄtt pÄ X-hemmet samt involverade socialsekreterares syn pÄ samarbete och bedömning av den vÄrd och behandling deras klienter fÄtt. Ett delsyfte var att fÄ fram det som klienter och socialsekreterare var mindre nöjda med för att kunna arbeta vidare med detta i ett utvecklings- och kvalitetsarbete. Undersökningen Àr kvantitativ och genomfördes med hjÀlp av enkÀter vilka delades ut till klienterna i slutet av deras vistelse pÄ X-hemmet eller skickades som postenkÀt till respektive socialsekreterare. Resultatet visar att bÄde klienter och deras respektive socialsekreterare i sort sett Àr nöjda med den vÄrd och behandling X-hemmet bedriver.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Uppsatsen syftar till att studera hur familjebehandlaren ser pÄ sin roll och pÄ sitt sÀtt attförhÄlla sig till familjen och dess medlemmar i familjebehandling. Vi vill utifrÄnfamiljebehandlarens perspektiv undersöka vilka personer behandlaren vÀljer att arbeta medoch pÄ vilket sÀtt han eller hon relaterar till de olika medlemmarna i det terapeutiska systemetsom bildas mellan behandlare och familj. VÄr intention Àr Àven att undersöka hur terapeutenupplever sin roll i systemet och i dess förÀndringsprocess.Vi har i uppsatsen utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar: Hur ser familjebehandlaren pÄ vilka somska delta i det terapeutiska systemet? Hur förhÄller sig familjebehandlaren till familjen ochdess olika medlemmar? Hur ser familjebehandlaren pÄ sin roll som behandlare i detterapeutiska systemet utifrÄn funktion, position och ansvar? Hur ser familjebehandlaren pÄ sinroll i förÀndringsprocessen och hur förÀndras den under processens gÄng?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fem familjebehandlaresom arbetar inom tre olika stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad. Studiens resultat haranalyserats utifrÄn ett strukturellt familjeterapeutiskt perspektiv samt utifrÄn ettmaktperspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka arten av och betydelsen av patientarbetet pÄ SÀters hospital mellan perioden 1912-1942.Det anvÀnda kÀllmaterialet Àr ÄrsberÀttelser, ekonomiska översikter, utgÄende skrivelser, skrivelser frÄn Medicinalstyrelsen, protokoll och bilagor samt personalrullar frÄn perioden mellan 1912-1942. UtifrÄn detta material sÄ har arbetets omfattning sammanstÀlls och Àven har innehÄllet av arbetet undersökts. Arbetets omfattning och innehÄll har undersökts ur ett könsperspektiv. Betydelsen av arbetet har undersökts utifrÄn tvÄ perspektiv, det terapeutiska samt den ekonomiska betydelsen. NÀr det gÀller den ekonomiska betydelsen har man utgÄtt frÄn den enskilda patienten men Àven hospitalet.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

FrÄgor som berör ungdomar med sociala problem har lÀnge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att bli sÀrskilt intresserad av en ung flicka, Saga. Hennes liv har fyllts med sociala problem som i grunden har varit kopplade till förÀldrarnas missbruk, frÀmst till mammans. Hennes pappa dog av sitt missbruk nÀr hon var tolv Är. Jag valde att göra en fallstudie om Saga för att skildra hennes liv och för att lyfta fram den problematik som finns hos ungdomar med liknande sociala problem.Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett enskilt fall kunna illustrera djupet, detaljerna och skildringar om det konkreta.

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.