The aim of this study was to investigate the leaving care services provided to youth leaving residential care in Sweden. Through the use of qualitative research interviews residential care workers perception of what practical and emotional needs youth leaving care have, and whether current aftercare services meet these needs, were examined. The study further sought to compare the swedish and english leaving care services. The main findings of the study were that the residential care workers interviewed expressed that they had a good working relationship with the local social services and that they through the residential care services were able to provide some degree of aftercare. They further identified loneliness as the most prominent emotional need of youth had after leaving care.

Ätstörningar Ă€r komplexa sjukdomar som krĂ€ver att behandlarna sĂ€tter sig in i individerna och vĂ„rdar dem individuellt utifrĂ„n varje patients egna förutsĂ€ttningar. DĂ„ Ă€tstörningspatienter ofta kĂ€nnetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur behandlare inom Ă€tstörningsvĂ„rden för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat pĂ„ behandlarens Ă„sikt om behandling och hur behandlaren sjĂ€lv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkĂ€tstudie har anvĂ€nts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

Detta arbete handlar om arbetshÀstar i kommunal förvaltning ur hÄllbarhets och tillvÀxtssynpunkt. Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hÄllbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillvÀxt. HÄllbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frÄgor om hÄllbar utveckling. Dessa frÄgor Àr hÄllbarhet ut ett ekonomiskt sÄvÀl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hÄllbar utveckling presenteras bÄde Àldre argument samt nya sÀtt att se pÄ begreppet. I avsnittet om kommunal tillvÀxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillvÀxt.

Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsÀttningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen Àr lÄg. En anledning Àr attdet i mÄnga fall Àr nÄgon annan Àn den unga klienten sjÀlv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10  kvinnor och 2 mÀn.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, förÀldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma mÄlÀr betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.

SjÀlvskadande Àr ett vÀxande fenomen i vÄrt samhÀlle och dissociation erkÀnns allt mer. Aktuell forskning visar pÄ en stark koppling mellan fenomenen. I syfte att fÄ ökad kunskap om dissocierande sjÀlvskadepatienter samt behandling av denna patientgrupp utifrÄn psykodynamisk teori intervjuades sex erfarna och verksamma terapeuter. Data frÄn de sex intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en kombinerad deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visar att huvudproblematiken ansÄgs vara dissociationen.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

TFT (Thought Field Therapy) och EFT (Emotional Freedom Techniques) Àr tvÄ energipsykologiska metoder som anvÀnts vid Ängestproblematik. Energipsykologi Àr ett samlingsnamn för metoder med influenser frÄn bland annat traditionell kinesisk medicin. TFT och EFT har diskuterats som ett komplement till vedertagen behandling vid traumatisering. Föreliggande uppsats syftade till att undersöka omrÄdet energipsykologi och belysa TFT och EFT för traumabehandling. Datainsamling genomfördes i tvÄ steg genom en litteratur- och intervjustudie, som jÀmfördes med varandra.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Syftet med detta arbete var att undersöka vad en erfaren improvisationsmusiker, Joakim Milder, anser vara betydelsefullt för att bli en god musiker och improvisatör. Resultaten kopplas till relevant litteratur och egna erfarenheter inom omrÄdet. Arbetet grundas pÄ en kvalitativ intervju med Joakim Milder och tar upp praktiska, mentala och andliga aspekter. Jag har kommit fram till att det handlar om att inte stÄ i vÀgen för musiken, det vill sÀga: mÄlet Àr att uppnÄ en sÄdan nivÄ musikaliskt, teoretiskt, gehörsmÀssigt och mentalt, att man upplever total frihet att uttrycka sig konstnÀrligt pÄ det sÀtt man önskar. En öppen, nyfiken attityd och ett intresse för improvisation underlÀttar lÀrandet.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

Kronisk smĂ€rta utgör ett folkhĂ€lsoproblem, dĂ€r psykologiska faktorer Ă€r betydelsefulla. Psykologiska behandlingar har god effekt, och det finns ett vĂ€xande intresse för den terapeutiska alliansen i smĂ€rtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan patientkaraktĂ€ristiska, allians och utfall, i tvĂ„ behandlingar för smĂ€rta; KBT och exponering. Ljudinspelningar av behandlingssessioner har skattats avseende allians med instrumentet Working Alliance Inventory. Ångest före behandling hade ett positivt samband med alliansen i bĂ„da behandlingarna.

Honungens terapeutiska egenskaper utgör en grund för dess anvÀndning vid behandling av svÄrlÀkta sÄr vilket kan vara ett alternativ till andra konventionella metoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa vilka effekter anvÀndning av honung kan ha i samband med svÄrlÀkta sÄr samt patienters tillfredstÀllelse med behandlingen. En systematisk modell med sju steg anvÀndes som metod för denna studie. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, Medline och Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjÀlp av protokoll modifierad av författarna.

This study explores how music can be seen as a vehicle for religious faith. How does music transcend beliefs and messages from God to humans, and how can it be used as a way of interpreting and recognizing the supreme, ultimate existence that people refer to as ?God?? Music has been used as an important expression in religious cults throughout times. It has been used as a healing force, in accordance with what has been said about God's willingness to heal humans. Historical examples include Paul, Origen, St.

PÄ psykologlinjen vid Stockholms universitet vÀljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering frÀmjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv Àr bÀttre dÄ alternativa synsÀtt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde pÄverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.