Denna uppsats syfte Àr att belysa om gemensamma respektive fristÄende lokaler pÄverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De tvÄ grupper som ingÄr i studien Àr skolpersonal och behandlingspersonal pÄ fyra institutioner i VÀstra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har sÀrskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell nÀr nÄgon grupp Àr i kraftig minoritet. Studien Àr uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del dÀr intressanta omrÄden frÄn enkÀtanalysen ligger som grund för intervjuomrÄden. Studien pÄvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristÄende respektive gemensamma lokaler.

Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan anvÀnda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det sprÄkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur psykodynamiska psykoterapeuter som ocksÄ Àr sjukgymnaster anvÀnder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den anvÀnda metoden Àr kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgÄng. Den skapar möjligheter till kontakt med kÀnslor som tidigare har varit svÄra att bÄde kÀnna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en hÀr- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över.

Trots att de flesta behandlingshem i Sverige sÀger sig anvÀnda tekniker inom ramen för KBT finns det begrÀnsad forskning om dess effektivitet. UtifrÄn tvÄ studier syftade uppsatsen till att belysa hur personal, som arbetar med ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, upplever att de arbetar utifrÄn kognitiv beteendeterapeutisk teori för att utveckla ungdomarnas sociala fÀrdigheter. Först utfördes en kvalitativ enkÀtstudie. För att fÄ mer djup i materialet genomfördes ocksÄ en intervjustudie.

Följande studie hade som syfte att undersöka studentterapeuters kÀnsloupplevelser i samtal med utbildningsklienter om existentiella teman. Studien grundade sig i semistrukturerade intervjuer med sex studentterapeuter pÄ ett psykologprogram i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av abduktiv tematisk analys. Analysen grundade sig i huvudteman upplevda affekter, terapeutens affektmedvetenhet, hÀrbÀrgering av affekter, terapeutens arbete med affekter och det existentiella samtalets pÄverkan. Resultaten visade pÄ att en lÀgre medvetenhet om affekter och existentiella funderingar försvÄrade hÀrbÀrgeringen av och det terapeutiska arbetet med affekterna, vilket ledde till missade möjligheter i terapin.

The purpose of this study was to examine why adventure treatment is mainly directed towards young men and how that can be related to the construction of masculinity.Our questions were:- What were the social workers thoughts and images about masculinity?- Why did they think adventure treatment were suitable for young men and for what reasons?- How did the social workers describe their role as treatment providers?This study was a qualitative study that was based on six interviews as well as observations. We tried to find patterns and deviations in our empirical material. Then we connected them with previous research and theories. The social workers described the typical client as a competitive kind of person, interested in physical activities and with boyish manners.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott pÄ Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fÄtt för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan pÄ deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förÀndring i deras liv och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig nÄgra lÀrdomar frÄn behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlÀrningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, tvÄ kvinnor och fyra mÀn, mellan 29 och 61 Är. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förÀndring i intervjupersonernas liv i form av fÀrre dagar i missbruk.

Forskning inom missbrukarvÄrden visar att eftervÄrden har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjÀnsten och pÄ behandlingshem sÄg pÄ betydelsen av eftervÄrd, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick frÄn frÄgor kring vad intervjupersonerna ansÄg som betydelsefulla eftervÄrdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervÄrden. Vi anvÀnde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhÀlligt pÄ att eftervÄrdsinsatserna var viktiga för att bibehÄlla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och lÄngsiktig behandlingsplanering hade betydelse.

Uppsatsen syftar till att kartlÀgga attityder till alkoholism bland behandlare samt klienter som har behandlats eller Àr i behandling för sitt missbruk. Fokus för denna kartlÀggning stÄr i respondenternas benÀgenhet att betrakta alkoholism som sjukdom, vidare syftar uppsatsen Àven till att studera eventuella för- och nackdelar med detta. Empirin bestÄr av sex intervjuer, fyra med klienter och tvÄ med behandlare pÄ tvÄ olika behandlingshem. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ansÄg att alkoholism var en sjukdom, de andra var ambivalenta kring begreppet men trodde ÀndÄ att det Àr Àrftligt.

Syfte och frÄgestÀllningar: I bland annat media har man under den senaste tiden uppmÀrksammat flera Àldre mÀnniskor som valt att ta sina liv. VÄrt syfte har dÀrför varit att undersöka och beskriva hur omsorgspersonal inom olika verksamheter bemöter suicidala Àldre och ta reda pÄ vilka kunskaper de har kring denna problematik och hur dessa har omsatts i praktiken. Ett annat syfte har ocksÄ varit att beskriva vilket stöd omsorgspersonal fÄr i att möta suicidala Àldre och vad i bemötandet som skulle kunna förbÀttras. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:? Vilket stöd fÄr suicidala Àldre av omsorgspersonal? ? I vilken utstrÀckning fÄr personalen stöd i att bemöta denna problematik? ? Vad skulle behöva förbÀttras?Metod: För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar har en kvalitativ metod valts i form av intervjuer med totalt sju informanter som i olika utstrÀckning har mött suicidala Àldre i sitt yrkesliv.

Abstract: Denna uppsats söker upplevelsen av pÄtvingad behandling. Den Àr gjord pÄ ett behandlingshem i Mellansverige som bedriver behandling efter § 12 LVU med sÀrskilda befogenheter i vÄrd av unga. Behandlingshemmet lyder under SIS (Statens institutionsstyrelse). Underlaget bestÄr av fem intervjuer med elever som blir behandlade för narkotika- och alkoholmissbruk samt lÀttare eller grövre kriminalitet. Metoden som anvÀnts för att analysera intervjuerna Àr fenomenologiskt inspirerad som innebÀr att man söker efter essensen i upplevda erfarenheter.Resultatet visar pÄ sex viktiga teman.

The purpose of this essay was a follow-up of four female drug abusers with several mental problems ten years after my initial meeting with them at Korsaröds Behandlingshem. Using a qualitative method and interviews with the women, knowledge was obtained regarding their current vital conditions and their subjective experiences of the treatment at Korsaröd. Their perspective on the ethical as well as their desired relationship with staff within social services was also accounted for. When contacted the women lived a content and drug free life in their own flats. The women stayed at Korsaröd approximately five years, and they said that without the treatment they would not be alive today.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott pÄ Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fÄtt för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan pÄ deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förÀndring i deras liv och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig nÄgra lÀrdomar frÄn behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlÀrningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, tvÄ kvinnor och fyra mÀn, mellan 29 och 61 Är. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förÀndring i intervjupersonernas liv i form av fÀrre dagar i missbruk.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor pÄverkas, samt att klarlÀgga hur denna pÄverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka pÄ barnen och dessas utveckling. Vi har Àven undersökt hur barnen pÄverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. FrÄgestÀllningarna var: Vilken pÄverkan kan mammors missbruk medföra pÄ deras barn? Hur pÄverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplÀgg och vi anvÀnde oss av intervjuguide som redskap.

Uppsatsen Àmnar belysa brÀnnmÀrkningsfenomenet utifrÄn ett ungdomsperspektiv samt bidra till ökad kunskap inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att finna en eventuell koppling mellan ungdomar som blivit placerade pÄ ett hem samt deras upplevelser kring brÀnnmÀrkning. Detta kopplas följaktligen till Erving Goffmans stigmateori. FrÄgestÀllningarna omfattade huruvida ungdomarna upplever och pÄverkas av sin eventuella brÀnnmÀrkning samt hur placerade ungdomar upplever att samhÀllet uppfattar dem, bland annat speglat via medier. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr nio intervjuer genomförts och bearbetats.

Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka hur musik anvÀnds enligt arbetsterapeutisk litteratur samt att kritiskt analysera dessa anvÀndningar utifrÄn Fishers indelning av arbetsterapeutiska interventioner. Litteratursökning utfördes pÄ databaserna Cinahl och Psykinfo och begrÀnsades till Ären 1985-2001. I studien inkluderades 17 artiklar som analyserades utifrÄn metoden kvalitativ innehÄlls- analys inspirerad av Downe-Wamboldt. Vidare analyserades innehÄllet i de kategorier som framkommit utifrÄn Fishers indelning av arbetsterapeutiska interventioner som ingÄr i hennes modell OTIPM. Dessa interventioner delas in i: trÀning, konstlad aktivitet, terapeutiska aktivitet, adaptiv och kompensatorisk aktivitet.