Sökresultat:
2868 Uppsatser om Miljöstrategiska processer - Sida 7 av 192
FLYTBLADSV?XTER & METANUTSL?PP - En litteraturstudie
Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.
Systematiskt kvalitetsarbete Konovalenko
Konovalenko Àr en kommunikationsbyrÄ, vars verksamhet Àr baserad i centrala Malmö. ByrÄn arbetar idag inte systematiskt med kvalitetsarbete eller förbÀttring av sina processer, men Àr nyfikna pÄ vilka fördelar de skulle kunna fÄ ut av ett sÄdant arbete. För att kunna ta reda pÄ hur företaget bÀst skulle kunna arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete, har byrÄns processer och rutiner analyserats.
Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ hur Konovalenko skulle kunna arbeta systematiskt med att sÀkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnÄs genom att via intervjuer och observationer med medarbetare pÄ byrÄn granska kommunikationsbyrÄns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frÄgestÀllning: PÄ vilket sÀtt kan kommunikationsbyrÄn Konovalenko arbeta mer systematiskt med sitt kvalitetsarbete?
Slutsatsen av rapporten Àr att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med systematiskt kvalitetssÀkring, vilket skulle innebÀra ett mer kontrollerat och effektivt arbetssÀtt pÄ byrÄn..
Strategisk ekonomistyrning sett ur ett operationellt perspektiv: en fallstudie av New Boliden BolidenomrÄdet
Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering i flera perspektiv för en organisation som ett komplement till den traditionella ekonomistyrningen som inriktar sig pÄ att uppnÄ kortsiktiga mÄl. För att den strategiska ekonomistyrningen skall skapa mervÀrden krÀvs att medarbetarnas kreativitet och kunskap tillvaratas. För att uppnÄ detta har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control. Styrmodellen skall ge organisationen en helhetssyn och nyckeln ligger i att medarbetarna förstÄr och accepterar ledningens visioner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ledningen vill förmedla i den strategiska ekonomistyrningen uppfattas av medarbetarna.
?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?
Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.
En jÀmförelse av olika typer av fastighetsförvaltningsbolag
Synen pÄ förvaltningen har Àndrats ganska kraftigt under 1900-talet och med uppkomsten av externa förvaltningsbolag började vi fundera kring vad det kunde ha för betydelse för förvaltningsprocessen. DÀrför blev vÄr problemformulering; Finns det nÄgra organisatoriska och strategiska skillnader mellan förvaltning i egen regi kontra outsourcing som kan fÄ effekter för förvaltningen? Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur fastighetsförvaltningen pÄverkas av de organisatoriska och strategiska skillnader som finns mellan olika typer av fastighetsförvaltningsbolag. Vi har arbetat med ett uppdragsförvaltande bolag, ett bolag med fastighetsförvaltning i egen regi samt ett företag som stÄr för hela processen frÄn mark och byggande till förvaltning. Information har samlats in frÄn relevant teori och via intervjuer med berörda företag.
IT-strategins betydelse vid ett arkitekturbyte - En studie i tre organisationers arkitekturbyte till tunna klienter
Implementeringen och genomförandet av ett arkitekturbyte Àr en komplicerad procedur som alltid bör ha sin grund i en gedigen och konkret strategi. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en insyn i hur det strategiska tÀnkandet skiljer sig mellan de olika organisationerna vi valt att titta pÄ. Studien syftar ocksÄ till att fÄ en inblick i hur den strategiska planeringen förankrar sig i teorin vid ett verkligt arkitekturbyte. Vi ville ocksÄ fÄ insyn i vad olika strategier kunde generera för konsekvenser vid ett arkitekturbyte. Intervjuerna som genomfördes i tre olika organisationer, hade gemensamt att de alla gjort samma typ av arkitekturbyte.
FrÄn slagsvÀrd till florett : nÄgra aspekter pÄ Försvarsmaktens transformering frÄn invasionsförsvar till ett insatsförsvar mot bakgrund av strategisk teori
Syftet med uppsatsen Àr att belysa den principiella förÀndringen av svenska försvarsmaktensprestationsform frÄn krigsförberedelser till aktiva militÀra operationer mot bakgrund av Clausewitzstrategiska teori. Författaren har anvÀnt hypotetisk ? deduktiv slutledningsmetod.Följande resultat framkom av undersökningen: Sveriges strategiska ledning skiljer sig mycketavseende organisatoriska förutsÀttningar i fred frÄn Storbritannien och Frankrike. Sverige haren erfarenhet av att i första hand styra försvarsmakten som strategiskt medel först i krig, vilkethar resulterat i ad hoc lösningar i kriser, exempelvis U 137-krisen. Vidare framkom avundersökningen att försvarsmakten har fyllt sin strategiska effekt genom att göra krigsförberedelsersÄ att den strategiska ledningen har blivit underordnad den förvaltningsmÀssiga styrningen,vilken i huvudsak har tÀckt regeringens behov.
Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.
Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt
hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar.
Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana
parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie
unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga
artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till
Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete.
Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre
vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig
groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma
ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.
Hur arbetar logistikföretag i Blekinge strategiskt med miljöfrÄgor i samband med lastbilstransporter?
Titel: Hur arbetar logistikföretag i Blekinge strategiskt med miljöfrÄgor i
samband med lastbilstransporter?
Författare: Adam Johansson & Patrick Mileti?
Handledare: Henrick Gyllberg
Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola
Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 hp
Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka strategier för miljöarbete
tre olika logistikföretag i Blekinge anvÀnder sig av i samband med
lastbilstransporter, samt analysera och jÀmföra företagen sinsemellan i deras
strategiska miljöarbete.
Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjÀlp av semistrukturerade
intervjuer för insamling av empiri. För övrigt har vi anvÀnt hemsidor frÄn bÄde
företag och myndigheter samt diverse litteratur. De företag vi undersökt har vi
valt utifrÄn storleken pÄ företagens verksamhet. Detta för att se om det finns
nÄgra skillnader i det strategiska arbetet med miljöfrÄgor beroende pÄ
företagets storlek.
Slutsats: VÄr slutsats Àr att de tre undersökta företagen strategiskt arbetar
vÀldigt olika med miljöfrÄgor.
Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?
Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt
som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar
flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r
mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige
utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan
motverkas.
Före och efter monopolet : En studie om Apotekets strategiska kommunikationföre och efter monopolavregleringen
Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillvĂ€xten och kostnadseffektiviteten vilket frĂ€mjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, sĂ„ som inrikesflyg-, el-,jĂ€rnvĂ€gs-, post- och telekommunikationsmarknaden. Ă
r 2006 bestÀmde den svenskaregeringen att Àven avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli Är 2009 rÄder detkonkurrens pÄ apoteksmarknaden. PÄ en marknad i konkurrens mÄste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie Àratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har pÄverkats dÄorganisationen har gÄtt frÄn en monopolsituation till konkurrens..
Strategiskt arbete i byggbranschen
Denna studie har genomförts i tvÄ faser vilken den första haft som syfte att studera och utvÀrdera vad ett svenskt byggföretags strategiska omlÀggning har inneburit i och med de rÄdande konkurrensförhÄllandena pÄ marknaden och dÀrmed hitta ett lÀmpligt strategiskt ramverk som beskriver den strategiska förÀndringen. Den andra delen av studien, som blev en följd av den första, har haft till syfte att utvÀrdera om och i sÄ fall hur samarbetsformen partnering frÀmjar den resursdrivna strategin som i studiens första fas konstaterats som vÀl beskrivande av ett svenskt byggbolags strategi. Den empiriska informationen har inhÀmtats genom nio intervjuer och studier av dokumenterat material frÄn fallstudieföretaget NCC. Vad som kunde konstateras efter studiens första fas var att den övergripande strategiska fokuseringen gÄtt frÄn en snarlikt marknadsdriven strategi till en ganska utprÀglat resursdriven strategi. Den slutsats man kan dra av studiens andra fas Àr att samarbetsformen partnering till stor del överensstÀmmer med den resursdrivna strategin.
Ekonomistyrningens anvÀndning och betydelse vid strategiska beslutsprocesser - En fallstudie vid Scancem AB
Strategiska beslut Àr komplexa och innebÀr ofta en stor risk för företaget. Det finns mÄnga faktorer som ligger till grund för beslutsunderlaget och mÄnga faktorer som pÄverkar en strategisk beslutsprocess. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ en av dessa aspekter; den information som hÀmtas frÄn ekonomistyrningen. Vi fann det mest intressant att fördjupa oss i ekonomistyrningens anvÀndning och betydelse. Hur ekonomistyrsystemet Àr utformat bör rimligtvis pÄverka hur det anvÀnds och vi frÄgar oss dÀrför om det finns nÄgra krav pÄ ekonomistyrsystemets utformning? Vilka andra faktorer pÄverkar anvÀndningen av informationen? Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur ekonomistyrningen anvÀnds dÄ strategiska beslut fattas samt vilken betydelse ekonomistyrningen fÄr för det strategiska beslutet.
Strategiska Allianser: FörutsÀttningar för att lyckas
Problem: Ett flertal faktorer har lett till att strategiska allianser har blivit ett vanligt sÀtt för företag att anskaffa de resurser som företaget saknar för att lönsamt kunna bedriva sin verksamhet. Den diskussion som förs pÄ omrÄdet belyser tydligt alla de fördelar som existerar och kan erhÄllas genom att ingÄ strategiska allianser med andra företag. Dock sÀger statistiken att vÀldigt mÄnga strategiska allianser inte uppfyller sitt syfte och att det Àr vanligt att de upplöses redan ett par Är efter bildandet. Anledningarna till varför sÄ mÄnga strategiska allianser fÄr problem kan inte tillskrivas en ensam faktor utan mÄste ses ur ett bredare perspektiv. I uppsatsen analyseras vad som krÀvs för att strategiska allianser ska lyckas utifrÄn de förutsÀttningar som kultur, ledning, kunskap och organisatoriskinlÀrning stÀller upp.
UtvÀrdering av strategiskt beslutsfattande
Moderna företag mÄste vara flexibla för att kunna möta morgondagens förÀndringar. Denna uppsats visar hur strategiska beslutsprocesser kan förklaras genom att se till förfaranden som föregÄr beslut. Förklaringen ses mot hur beslutsfattaren uppfattar och anvÀnder information för att göra vÀrderingar. Den empiriska studien gjordes hos LKAB vid ett skede nÀr beslut skulle fattas om byggandet av ett nytt anriknings- och pelletsverk i Kiruna. Detta beslut har legat till grund för den empiriska undersökningen som kom att behandla faktorer som föregick just detta beslut.