Sökresultat:
2010 Uppsatser om Miljöstatus - Sida 31 av 134
Jazz, recensioner och konstmusik : En analys av jazzmusikrecensioner och jazzmusikkultur
AbstractMattias Ă
ström: Jazz, recensioner och konstmusik. En analys av jazzmusikrecensioner och jazzmusikkultur. ? Uppsala: Musikvetenskap 2001. 60 p.Syftet med uppsatsen Àr dels att undersöka hur jazzmusikkulturen idag speglas i recensionstexter i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och dels att undersöka om sÀttet att verbalisera jazzmusikrecensioner förÀndrats mot det konstmusikaliska i takt med att jazzen blivit allt mer accepterad som en form av konstmusik.
Miljöledningssystem vid Wilhelm Haglunds Gymnasium : TillvÀgagÄngssÀtt för införande och certifiering
This report describes necessary steps for an implementation of an environmental managementsystem at a secondary school and what would hopefully lead to an environmentalcertification, using ISO14001 ? or as a possibility ? one of the so called environmentalawards. To the largest part, the descriptions and activities are general and can be used at anysecondary school at all, but the current status analysis ? with the started environmentalinvestigation ? and the environmental policy are directly coupled to Wilhelm HaglundsGymnasium. The document should work as a process support for implementation of anenvironmental management system at a secondary school..
Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan
I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier.
Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.
Cykelparkering i stadsmiljö : en redogörelse för cykelparkeringens komponenter
In recent years many cities have seen an increase in bicycle traffic. This is a development that benefits both the environment and the individual cyclist. When the need for bicycle parking is not met several problems arise such as an increase in bicycle thefts, jammed sidewalks and a decreased interest in using bicycles. My aim with this paper has been to answer the question of how to create parking facilities in an urban environment based on cyclists' needs. Through a literature survey, following the method "Trattmodellen" (the funnel model) the question has been answered and divided under the headings cyclist, bike, bicycle racks, bicycle garage and bicycle operators and hosts.
Statarsystemets avskaffande
The purpose of this essay was to investigate the procedure surronding the abolition of the Statarsystem as well as trying to see possible motives for this abolition. In oder to do so different records from Svenska Lantarbetarförbundet and Svenska Arbetsgivarföreningen were examined. It soon became apparent that the procedure itself was not to hard. Both parties wanted the system to stop. In short, Svenska LantarbetarförbundetŽs motives were that statare did not receive a good social status and also that the system smothered statarna.
En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi
Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande
turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och
ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav,
teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora
m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.
"Steg för steg sÄ ska jag bli en sÄdan tjej". Unga muslimska kvinnors berÀttelser om sin religiositet
Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmÀssigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor frÄn en arabisk kulturell kontext. Syftet Àr att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgÄr uppsatsen frÄn det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sÀtter kvinnornas berÀttelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vÀndpunkter i berÀttelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma Ät livsberÀttelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation.
En sjÀl i tvÄ kroppar : Om flickors vÀnskap
Syftet med arbetet har varit att genom litteraturstudier och samtal med elever och lÀrare ta reda pÄ vad en bÀstisdyad Àr, hur den fungerar och vilken betydelse den har för flickor. Jag har sökt finna svar pÄ ovanstÄende frÄgor genom kvalitativa intervjuer som har haft karaktÀren av samtal. I resultatet redovisas intervjuer med tre bÀstispar och deras klassförestÄndare. Svaren berör tankar omkring beroende, jÀmlikhet, identitet, status samt strategier för att bevara dyaden intakt.I diskussionen stÀlls de tre bÀstisdyaderna i relation till de teorier som redovisats i litterarugenomgÄngen..
Asyl och rÀtten att definiera sexualitet
The purpose of this paper is to examine the constructions of sexuality, which are produced when judgments concerning asylum are made, based on an asylum seeker?s sexual orientation. The question formulations are the following: Which constructions of sexuality are produced when necessary condition, fear of persecution due to sexual orientation, is applied in judgments regarding refugee status? Furthermore, how constructions of sexuality differ in the judgments where the asylum seeker has been consented and rejected is investigated. The empirical material consists of 13 judgments, which were announced between the years 2009-2013 by the Migration court.
Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.
Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och
h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i
?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och
ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska
h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och
grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.
LÀrares yrkesetiska principer : Fenomenografisk studie kring sex gymnasielÀrares uppfattningar om principernas syfte, applicerbarhet och diskursaktualitet
Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av intervjuer redovisa sex gymnasielÀrares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger pÄ principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lÀrarna ser yrkesetiken som ett förhÄllningssÀtt samt en del i status- och professionsfrÄgan. Diskursaktualiteten uppfattas som frÄnvarande pÄ den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos nÄgra av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns..
R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.
Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar
med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p?
fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och
till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor;
? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet
enligt l?roplanen?
? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i
fritidshem?
? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt
l?rarna i fritidshemmet?
Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem
samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier
f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet.
Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet
KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.
Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t
Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.
moyar : hafin : iĂŸra : byn : reta; Flickor, förrĂ€tta era böner vĂ€l : social struktur i gotlĂ€ndska runinskrifter under medeltid
This paper discusses runic inscriptions from the middle ages on Gotland and how they portray social structure. It focuses on three themes: (1) fixed time and space, (2) women and the nuclear family and (3) profession and social status/structure. It also discusses changes brought on by a more structured and established Christianity, as well as differences between medieval rune stones on Gotland and their predecessors Viking Age rune stones in the MĂ€lar Valley..
"Dött lÀge mellan kulturen och skolan" : En studie gÀllande estetlÀrares Àmnessyn och kunskapskultur
Den konstnÀrliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förÀndrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förÀndringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt Àmne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lÀrare i de estetiska Àmnena, bild och musik, ser pÄ sina Àmnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker Àven utröna hur lÀrarna ser pÄ Àmnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. FrÄgestÀllningarna besvaras genom att anlÀgga ett kunskapssociologiskt perspektiv dÀr begreppet kunskapskultur anvÀnds som undersökningsverktyg.