Sök:

Sökresultat:

1051 Uppsatser om Miljöskydd - Sida 4 av 71

FLYTBLADSV?XTER & METANUTSL?PP - En litteraturstudie

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

PÄ rÀtt sida om grÀnsen? : Om EU:s yttre grÀnskontroll, folkrÀttens rÀckvidd och skyddsbehövandes rÀtt till rÀttigheter

Idag befinner sig över 50 miljoner mÀnniskor pÄ flykt runt om i vÀrlden. De har behövt lÀmna sina hem till följd av vÀpnade konflikter, förföljelse eller andra grova mÀnniskorÀttskrÀnkningar. Flera av dem behöver fÄ skydd i andra lÀnder. Dock Àr det svÄrt för mÄnga att fÄ det. Inte minst gÀller det de skyddsbehövande som försöker finna en fristad inom EU.

RennÀringen och Vindkraftsexploatering: Vem skyddar samerna?

?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna nÀr exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna nÀr en vindkraftspark planeras??Vilken hÀnsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse vÀger tyngre och kan en sÄdan bedömning göras rÀttssÀkert?Miljöbalkens hushÄllningsbestÀmmelser i 3 kapitlet Àr de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt sÄ Àr det dessa bestÀmmelser som Àr de bestÀmmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i ansprÄk för vindkraftsparker dÄ bÄda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar pÄ att riksintresset för energiutvinning av vindkraft vÀger tyngre Àn riksintresset för rennÀringen.Ytterligare skydd finns i rennÀringslagen frÄn 1971 som dock mer skyddar mot upphÀvande av renskötselrÀtten och skyddar den enskilde samens rÀtt att bedriva renskötsel. UpphÀvandet av renskötseln kommer sÀllan pÄ tal och i fallen med vindkraftsparker har Ànnu aldrig skett.

Modell för inhÀmtning och presentation av faktaunderlag för LÀnsstyrelsens tillsyn över kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.


Att göra affÀrer i Kina - rÀttsligt skydd i lagen och i verkligheten

This thesis looks at the difference between the legal protection in law and the legal protection in reality when a small company working with international trade comes in contact with seller's breach of contract. The thesis uses a case taken from a company with over 30 years experience trading with China and looks at the legal protection available along with the different possibilities of dispute resolution available to a company and then looks at the reasons why this legal protection never becomes a reality and the thesis also analyses some possible reasons for this gap between law in the books and law in reality..

Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Det rÀttsliga skyddet mot invasiva arter: vid införsel av gnagare som sÀllskapsdjur

Jag har i denna uppsats utrett det rÀttsliga skyddet mot det hot som införsel av sÀllskapsdjur samt utsÀttning av dessa kan utgöra mot den biologiska mÄngfalden. Jag har fokuserat pÄ icke inhemska gnagare eftersom det Àr en djurart som införs till Sverige för att hÄllas som sÀllskapsdjur. Det finns bestÀmmelser för hur införsel av sÀllskapsdjur inom EU och frÄn tredje land fÄr ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sÀllskapsdjuren, till exempel hundar och katter. BestÀmmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mÄngfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebÀra ett stort hot mot den biologiskamÄngfalden om de introduceras i vÄr naturmiljö, medger bestÀmmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.

Vaccination av katt : immunologiskt skydd och eventuella njurskador

Under Ären 2005-2010 utförde en forskargrupp frÄn Colorado State University studier pÄ vaccinerade katter och fann att katter utvecklade antikroppar mot sina egna njurar efter vaccination med vanligt förekommande basvaccin mot parvovirus, calicivirus och herpesvirus. Virus till vaccinen Àr odlade pÄ en celllinje frÄn kattnjurar och gÄr under benÀmningen Crandell Rees Feline Kidney. Antikropparna riktade sig mot antigen identifierade som annexin II och ?-enolas och man sÄg tecken pÄ interstitiell nefrit hos 50 % av katter som hyperinokulerats med Crandell Rees Feline Kidney. Hos mÀnniska och mus har antikroppar mot ?-enolas och annexin II kopplats till autoimmuna sjukdomar och dÄ framförallt immunologiska reaktioner mot njurcellerna.

UnderlÀgsen stÀllning enligt 36 § avtalslagen : med inriktning pÄ smÄföretagare

Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlÀgsen stÀllning i avtalsförhÄllandet ska visas sÀrskild hÀnsyn i behovet av skydd. Denna regel finns frÀmst för att skydda konsumenter, men pÄ senare tid har Àven smÄföretagare kommit att innefattas i denna regel. I nÀringsidkarförhÄllanden finns ofta behov av skydd mot oskÀliga avtalsvillkor, dÄ smÄföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har dÀrför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlÀgsen stÀllning beskrivits och analyserats i förhÄllande till övriga rekvisit i 36 § AvtL.

Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

GenomgÄng av skyddsmetoder för TCP SYN flooding

Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjĂ€nster som anvĂ€nder TCP för kommunikation över datanĂ€tverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begrĂ€nsas hotet frĂ„n SYN flooding avsevĂ€rt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gĂ„ tillvĂ€ga för att sĂ€kra tjĂ€nster som riskerar att utsĂ€ttas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nĂ€ra tjĂ€nsten först  samt  dĂ€refter ytterligare lager allt lĂ€ngre ut i nĂ€tverket..

Masterplan för svetsavdelning : Förstudie

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

Stridsteknikens oförÀnderlighet : Eld - rörelse - skydd

Syftet med uppsatsen Àr att förklara de stridstekniska principerna genom en historisk Äterblick som undersöker om det finns en oförÀnderlighet i stridens grunder. Uppsatsen Àmnar pröva teorin om stridens grunder, eld ? rörelse ? skydd. Uppsatsen tar utgÄngspunkt i Erwin Rommels slutsatser efter första vÀrldskriget och jÀmför dessa mot modern svenskt infanterireglemente för att utröna om teorin om stridens grunder Àr bestÀndig. I samband med detta eftersöks Àven indikatorer som kan vara de bakomliggande faktorerna till varför striden pÄ lÀgre taktisk nivÄ kan vara sig lik trots att krig kan ta sig olika i uttryck. Uppsatsens slutsats Àr att om grundlÀggande faktorer i mÀnniskans natur och vÄr fysiska vÀrld Àr konstanta och oförÀnderliga och dessa styr striden pÄ lÀgre militÀra nivÄer Àr Àven stridens grunder bestÀndiga. AlltsÄ kommer mÀnsklig konflikt att se likadan ut pÄ de lÀgre militÀra nivÄerna, oavsett tidsÄlder.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->