Sök:

Sökresultat:

1051 Uppsatser om Miljöskydd - Sida 3 av 71

Sambolagen: Skydd för svagare parten

SamboförhÄllanden har blivit allt vanligare i Sverige sedan 1960-talet sÄ dÀrför blir vÀldigt mÄnga mÀnniskor berörda av sambolagen. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad det finns för skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande, eftersom det Àr en av tankarna bakom den nya sambolagen. Jag har Àven tittat pÄ vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande har upphört. Avsikten Àr att ge en övergripande bild över sambolagen med utgÄngspunkt frÄn skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande och vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande upphör. Jag har ocksÄ funderat lite pÄ vad det egentligen Àr som innefattar begreppet svagare part och vad det Àr som ingÄr i sambors gemensamma bostad och bohag.

Information som sjÀlvstÀndigt objekt : ett alternativt skydd för företagshemligheter?

Vi lever idag i vad som populÀrt brukar kallas för ett informationssamhÀlle, vilket innebÀr att det i mÄnga företag förekommer en avsevÀrd mÀngd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad kÀllkod, om affÀrsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. SÄdan företagsspecifik information kan skyddas bÄde genom immaterialrÀttsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk Àr i svensk rÀtt intimt förknippade med en syn pÄ information som nÄgot abstrakt och icke-fysiskt, nÄgot som i sig sjÀlvt inte kan Àgas pÄ samma sÀtt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information dÀrmed inte kan Àgas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall Àr berÀttigat att inte se information som allmÀn egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rÀttighetshavare frÄn obehörigas tillgrepp.

Det oönskade ansvaret : En diskursanalytisk studie om ansvar för vÄldsutsatta kvinnors akuta skydd

Detta Àr en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för vÄldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser fÄr i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument frÄn regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsÀttningar och spÀnningar bÄde inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrÄgan blir otydlig och ansvaret förskjuts frÄn staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. NÀr jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att vÄldsutsatta kvinnor Àr en oönskad mÄlgrupp med lÄg status och lÄg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en sjÀlvklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna stÄr för en övervÀgande majoritet av det skydd som finns tillgÀngligt för vÄldsutsatta kvinnor.

Den amerikanska synen pÄ Strid i bebyggelse : En komparativ studie mellan Military Operations on Urbanized Terrain och Urban Operations med utgÄngspunkt i de grundlÀggande förmÄgorna verkan, skydd & rörlighet

Den amerikanska armén har under lÄng tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motstÄndare, frÄn sovjetiska divisioner som anfaller in i VÀsttyskland tillupprorsbekÀmpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen pÄ strid i bebyggelse har utvecklats frÄn 1979 till 2003.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa en större förstÄelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundlÀggande förmÄgorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har anvÀnts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. TeorinutgÄr ifrÄn Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att anvÀndningen av dessa förmÄgor utvecklas med hÀnsyn till förvÀntadmotstÄndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan gÄr mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motstÄndarens rörlighet har förÀndrats och sÄ har ocksÄ hans vilja att strida i bebyggelse.AnvÀndningen av assymmetriska metoder för att uppnÄ skydd Àr en ny metod som uppkommit.VÀrdering av den terrÀngen Àr dÀremot nÄgot som inte har förÀndrats..

Vittnesströd & Skydd av bevispersoner : En rÀttssÀkerhetsfrÄga

Detta arbete handlar om den utsatthet som vittnen kan kÀnna i samband med att de blir kallade till en förhandling. Det Àr inte ovanligt att de som kallas aldrig har haft kontakt med rÀttsvÀsendet förut. I mÄnga fall har det gÄtt lÄng tid efter att de förhördes av polisen och det datum de ska instÀlla sig som vittne. Vi försöker i uppsatsen beskriva den stödverksamhet som idag finns för vittnen i samband med en förhandling samt det skydd som finns enligt lagstiftningen. Vi beskriver Àven de ersÀttningsmöjligheter som finns att erhÄlla för vittnen.

Hur har f?retag anpassat sig till ekologisk h?llbarhet?

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

Sexualbrott mot barn: De socialrÀttsliga effekterna av övergrepp mot barn

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

Arbetsgivares skydd mot arbetstagares utnyttjande av företagshemligheter frÄn tidigare anstÀllning

I ett kunskapsföretag besitter anstÀllda kunskap om företagets hemligheter genom sin anstÀllning. Denna kunskap utgör en vÀsentlig tillgÄng i företaget och stÀrker företagets konkurrensförmÄga pÄ marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter.Problematiken uppstÄr nÀr anstÀllda lÀmnar sin anstÀllning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den dÀr. NÀr anstÀllda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare fÄr den arbetsrÀttsliga lojalitetsplikten vÀsentlig betydelse. UtgÄngspunkten Àr att anstÀllda inte Àr bundna av lojalitetsplikten nÀr anstÀllningen upphör, vilket innebÀr att anstÀllda Àr fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvÀrvats under anstÀllningen. Detta innebÀr att anstÀllda inte kan stÀllas till ansvar efter anstÀllningens upphörande, förutom i vissa fall dÄ det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ?synnerliga skÀl?.

TrÄdlösa nÀtverk i BorÄs tÀtort - En studie om sÀkerhet och skydd

Denna studie behandlar hur vÀl invÄnarna i BorÄs tÀtort skyddar sina trÄdlösa nÀtverk. Eftersom trÄdlösa nÀtverk blir allt mer vanliga ökar dÀrmed efterfrÄgan pÄ högre sÀkerhet. Det kan för lÀsaren dÀrför vara intressant att veta vad mÀnniskor anvÀnder för skydd samt om det finns nÄgra skillnader i olika Äldersgrupper och hur de Àr bosatta. Vi har Àven diskuterat lite om vilken inverkan IPRED-lagen kan ha pÄ hur mÀnniskor vÀljer att skydda sina trÄdlösa nÀtverk.Insamlingen av data genomfördes med hjÀlp av ett fordon utrustat med datorer och en antenn för bÀttre rÀckvidd som vi körde igenom ett antal utvalda omrÄden i BorÄs innerstad med. OmrÄdena Àr utvalda efter befolkningsmÀngd i Äldrarna 19-64.

Gymnasieungdomars kunskap samt uppfattning om Chlamydia trachomatis

Ungdomar genomgÄr en mognadsprocess innehÄllande ett flertal viktiga faktorer i dagens samhÀlle. Utvecklingen bestÄr av att bli sjÀlvstÀndig, forma personligheten, hantera kÀnslor samt hantera sexualitet. I detta ingÄr att skydda sig mot den sexuellt överförbara infektionen Chlamydia trachomatis (CT). Syftet med studien var att beskriva gymnasieungdomars uppfattning om infektionen. Hur Àr kunskapen i Àmnet? PÄ vilket sÀtt tror de att ungdomar skyddar sig? Hur ser de pÄ kÀrlek och sexualitet? Författarna har valt en kvalitativ ansats med fokusgrupps intervjuer och analyserat resultatet enligt innehÄllsanalys.

Utökat ballistiskt skydd mot finkalibriga projektiler pÄ ytstridsfartyg

Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbÀttras pÄ befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmÄga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgÄngspunkt.Att förbÀttra skyddsförmÄgan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tillÀggsskydd innebÀr att fartyg fÄr helt förÀndrade förutsÀttningar att klara av nya hot och uppgifter och dÀrmed ocksÄ fÄ en förbÀttrad livslÀngd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som Àr realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer ocksÄ att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbÀrande konstruktioner..

SakrÀttsligt skydd vid sale and leaseback-affÀrer : med avseende pÄ luftfartyg

Luftfartyg rÀknas som lös sak (lösöre). Det sakrÀttsliga momentet vid försÀljning av lösa saker Àr vanligtvis knutet till traditionsprincipen, d v s köparen blir skyddad mot sÀljarens borgenÀrer nÀr han fÄtt egendomen i sin besittning. Sale and leaseback Àr en vanlig finansieringsform vid nyanskaffning och refinan- siering av luftfartyg. Vid en sale and leaseback-affÀr sÀljer flygföretaget ett luftfartyg till en investerare för att omedelbart hyra tillbaka det. Luftfartyget traderas med andra ord aldrig frÄn sÀljare till köpare, utan blir hela tiden kvar i sÀljarens besittning.

ATT M?TA LIDANDE MED TR?ST En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter av att tr?sta

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

DDoS-skydd för hemanvÀndare : En studie kring DDoS

Att försörja sig som streamingpersonlighet pÄ Internet Àr nÄgot som vuxit explosionsartatpÄ senare tid. Detta leder ocksÄ till att man blir ett tydligt mÄl för attacker. Detta arbetehar belyst den problematik som DDoS-attacker skapar nÀr de riktas mot hemanvÀndare.Olika lösningar pÄ detta problem gÄs igenom och analyseras. Tester har utförts för attbelysa enkelheten i attacken samt hur den pÄverkar hemanvÀndares hÄrdvara. Testernahar resulterat i att VPN Àr en kompetent lösning men innehÄller Àven nackdelar..

Smart designskydd : Hur och i vilken omfattning skyddas mobiltelefoner och lÀsplattor?

Under de senare Ären har media visat pÄ en stor konflikt mellan elektronikjÀttarna Apple och Samsung gÀllande olika immateriella rÀttigheter avseende sÄ kallade smartphones och lÀsplattor. Ett av dessa immatrialrÀttsliga omrÄden Àr designskydd. FrÄgan om hur och i vilken omfattning dessa produkter skyddas Àr dÀrför aktuellt och det uppsatsen behandlar.Design skyddas i Sverige normalt genom Mönsterskyddslagen, men Àven UpphovsrÀttslagen kan tÀnkas skydda ett bruksföremÄls utseende, som till exempel mobiltelefoner och lÀsplattor. Vid sidan av den svenska lagstiftningen finns Àven ett EU-rÀttsligt skydd frÄn Mönsterskyddsförordningen.UpphovsrÀttslagen kan eventuellt tÀnkas ge skydd Ät mobiltelefoners och lÀsplattors utseende, men rÀttslÀget Àr osÀkert. Det Àr nÄgot som författaren kritiserar dÄ detta inkrÀktar pÄ omrÄdet för det normala skyddet för designskydd.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->