Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Analysen undersöker vinnare av Guldägget från Sverige och vinnare Cannes Lions Gold från USA åren 2010-2013 inom kategorin radioreklam, med fokus på vilka retoriska grepp som används i respektive vinnarbidrag, samt hur karaktärer skildras. Med utgångspunkt från Renbergs modell för retorisk analys och med basen från Perry Hinton?s forskning om stereotyper i samhällen tittar analysen närmare på trender och tendenser inom prisvinnande radioreklam och jämför dessa sinsemellan. Resultatet visar att de reklamer som vunnit Lions är mer av en underhållande karaktär, använder sig av mer etablerade grepp i inledningen, har högre oförutsägbarhet i avslutningen, anspelar på humor (istället för lidelse och sympati) och har mindre logisk koppling i sin argumentation till skillnad från de som vunnit Guldägget. Resultatet visar även att stereotypa karaktärer förekommer eller föreslås i samtliga reklamkampanjer.

BakgrundDialogen mellan hem och skola/fritidshem omskrivs idag i läroplanen, LGR-11(Skolverket, 2011)som en samverkan där föräldrar bör göras mer delaktiga. Denna studie presenterar olika forskningsom gjorts på området, såväl svensk som utländsk och med pedagogisk respektivebeteendevetenskaplig utgångspunkt. Faktorer som sociala förhållanden, etniskt ursprung och barnsålder har tagits upp i detta kapitel.SyfteAtt undersöka den dialog som kan förekomma mellan pedagog och föräldrar med särskilt fokus påfritidshemmet.MetodKvale (2007) ser den kvalitativa intervjun som ett medel att vinna nya kunskapsmarker och genomatt intervjua sökte jag få fram varje pedagogs tankar men också skildringar av deras sätt att arbetaför att skapa en bild av hur dialogen ser ut och utvecklas under barns år på fritids.ResultatDen dagliga dialogen på fritidshemmet är något som pedagogerna är bekväma med att hantera ochresultatet visar att man anpassar dialogen efter familjernas behov och utifrån ett perspektiv påbarnets välbefinnande i verksamheten. Dialogen är som mest frekvent under de första skolåren föratt sedan mattas av efter hand barnen blir äldre och då istället ersättas av olika socialasammankomster dit föräldrar inbjuds. Resultatet visar på såväl skillnader som likheter mellanverksamheterna i fråga om prioriterade områden och strategier för att skapa alternativa former avdialog vid sidan av en daglig kontakt..

I denna studie undersöks diskurser kring området Angered i Göteborg. Både Göteborgs-Postens framställningar av Angered och unga Angeredsbors framställningar av området studeras, för att se hur olika bilder av området relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av området som skapas. Syftet är att få inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger på en integrerad form av diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga på samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framställs förorten antingen i positiva eller negativa bilder, där det vardagliga och ?vanliga? inte ges något utrymme.

Syftet med uppsatsen var att studera hur ensemblelärare hanterar situationer där elever motsätter sig att delta i aktiviteten som läraren planerat att undervisa. Studien avgränsas till att undersöka situationer där en elev motsätter sig att medverka i instuderingen av ett musikstycke på grund av dess tillhörande genre. I den teoretiska bakgrunden presenteras forskning som relaterar till relevanta delar i styrdokument, musikens relation till individers identitet samt ensembleundervisningen som lärande situation. En kvalitativ intervjustudie genomförs med fyra ensemblelärare på gymnasienivå med syftet att samla data gällande hur de agerar i denna situation och deras bakomliggande tankeprocess. I resultatet visar det sig att de väljer att inleda ett resonemang med eleven som väljer att inte delta.

Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.

Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010.

Uppsatsen har behandlat en fråga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad värld ? mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjälp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benämns ?gömda flyktingbarn?. Detta för att se hur de framställs och vilka möjliga konsekvenser det får för det sociala arbetet.

Authors: Philip Trollér & Jasmin FrljevicTitle: A sharp striker or forwardLevel: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 62All throughout time the Swedish language has been influenced by various external languages. And throughout the years many loanwords have been introduced to the Swedish vocabulary. And this phenomenon occurs in the texts written by Swedish sport journalists. But in what extent do loanwords from the English vocabulary occur in texts written by Swedish sportjournalists, in what types of texts they can be found. And also why the usage of loanwords occur.The purpose of our study is to find out how frequent English loanwords are in Swedish sports journalism.

Den övergripande frågeställningen i den här undersökningen är den om på vilket sätt realism ochliberalism kom till uttryck i den officiella politiken gentemot Irak under hösten 1990.I uppsatsen framgår att president Bush beskrev det som hände under hösten 1990 genom enkombination av både realistiskt och liberalistiskt färgade skildringar. Här framkommer också attolika sätt att lösa situationen presenterades och att dessa innehade inslag av de bådaidétraditionerna liberalism och realism. På samma sätt påvisas i uppsatsen att presidenten beskrevUSA:s roll utifrån samma typ av blandade argument.Vidare framkommer att Bush i huvudsak förhöll sig till den historiska traditionen avseendeamerikansk utrikes- och säkerhetspolitik men att han på en väsentlig punkt avvek från denna. Iuppsatsen konstateras att President Bush talade om den nya världsordningen, där USA sades ha ettledande ansvar för spridningen och försvaret av demokratisk liberalism globalt.Motivet till varför undersökningen gjorts är att slutsatserna från analysen tydligt har påvisat huramerikansk utrikes- och säkerhetspolitik under förberedelserna för Kuwaitkriget såg ut. Iuppsatsen ges prov på hur hoten mot Amerika utmålades och hur lösandet med olika medel avdessa indikerades, samt vilken roll USA uppfattats ha eller borde ha haft i det internationellasystemet..

Varför köper vi idag skandaler? Och varför är det främst den kända kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom handlar om medias närmanden oss. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust och andra sidan väcker det negativ uppmärksamhet.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Att förnimma det vilda utforskar det vilda som fenomen, hur det konstitueras, upplevs och uttrycks i ett urbant sammanhang. Syftet med uppsatsen är att undersöka landskapsarkitekturens möjligheter att skapa goda - vilda - livsrum där det vilda låter sig förnimmas. Arbetet belyser ämnet utifrån ett västerländskt perspektiv och befinner sig i gränslandet mellan landskapsarkitektur, historia och miljöpsykologi. Arbetet gör ett besök i historiska skildringar av det vilda, i miljöpsykologins preferensstudier på vilda miljöer och tar slutligen en titt på hur det vilda i ett nutidsperspektiv tar sig uttryck i kulturellt formspråk. Arbetet tar avstamp i historien och skildrar hur människor betraktat vildmarken från 1300-talet fram till slutet av 1900- talet. Det framkommer att det vilda har starka religiösa kopplingar och att det betraktats som en motpol till civilisationen.