SammanfattningEfter den 1 januari 2004 har antalet tvister angående personligt ansvar för bolagsföreträdarevad gäller bolagets skulder ökat dramatiskt. En av anledningarna till denna ökning avtvister angående företrädaransvar är lagändringen i förmånsrättslagen den 1 januari 2004. Ioch med denna lagändring förlorade skatter och avgifter sin status som prioriterade fordringari ett konkursbo. I och med denna förändring behandlas numera dessa båda statligainkomstkällor som fordringar utan förmånsrätt. Härmed är staten med SKV som ombudendast berättigad till betalning först efter att borgenärer med särskild förmånsrätt fått betalt.Innan denna lagändring kunde Skatteverket (SKV) inta en avvaktande ställning vadgäller skatter och avgifter då dessa betalades in i vilket fall.

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

I en rapport som påbörjades 1996 kunde det konstateras att svartarbete, dvs. arbete där inte skatter och andra avgifter redovisades, var vanligt förekommande inom byggsektorn, och i synnerhet var problemet stort i Stockholm, Göteborg och Malmö. Förutom andra avgifter och skatter konstaterades undandragande av mervärdeskatt uppgå till 500-600 miljoner inom sektorn, och det konstaterades även att det antagligen omfattade ännu större summor. Att komma tillrätta med problemen är till fördel för såväl statens finanser, de företag som är ärliga och betalar mervärdeskatt samt arbetstagarna, vilka ges rättigheter som de inte skulle ha om de arbetade svart. En ändrad lagstiftning har länge varit önskad, och därför införs reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdeskatt inom byggsektorn den 1: a juli. Liknande regler används redan av ett par andra EU länder, vilket innebär att köparen skall betala in utgående mervärdeskatt till staten och inte säljaren, och vid byggtjänster mellan företag skall fakturor inte ställas med mervärdeskatt.

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Studien undersöker om och i så fall hur lärare i ämnet samhällskunskap i grundskolans senare år har förändrat sitt arbete genom övergången till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta områdena som undersöks är planering och undervisning. Totalt ingår sex verksamma lärare i studien som både har arbetat med den gamla (utifrån Lpo 94) och den nya (utifrån Lgr 11) kursplanen i samhällskunskap. Utöver detta sker också en översiktlig och innehållsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de båda kursplanerna. Till hjälp för att besvara syftet med studien vävs bakgrunden till reformen samman med rapporter från Skolverket och tidigare forskning.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

I framtidsprognoser förutspås det behövas väsentliga investeringar i ny elkraftsproduktion. Globalt sett behövs investeringar på cirka 10 triljoner dollar fram till år 2030, stora delar av dessa tros behövas på den europeiska marknaden eftersom många kraftverk på denna marknad är gamla och ineffektiva. Syftet med denna studie har varit att analysera och jämföra investeringskostnaderna för biobränsleverk samt land- och havsbaserade vindkraftverk i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Livstidskostnadsmetoden är den metod som valts för att uppfylla syftet. Denna metod inkluderar alla kostnader som faller direkt inom företaget, alla externa kostnader som skatter på vinst och miljöpåverkan exkluderas från modellen.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Bakgrund: Ideella föreningar är mycket vanliga i det svenska samhället men det saknas en civilrättslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsättning och stora tillgångar. Det ska vara skattemässigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.Syfte: Att beskriva och förklara hur gällande regelverk och praxis påverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. Särskilt sådana ideella föreningar som ingår i eller har nära samverkan med en koncern. Syftet är vidare att redogöra för de faktorer som påverkar företrädarna i ideella föreningar till att lägga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen.