Sök:

Sökresultat:

1022 Uppsatser om Miljöskada - Sida 58 av 69

PartikelmÀngd i traktorers hydrauliksystem : en jÀmförande studie av tvÄ traktormÀrken med skilda respektive gemensamma oljor i hydraulik och transmission

Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma frĂ„n bĂ„de inre och yttre kĂ€llor. Partiklar som uppstĂ„r i traktorn uppkommer pĂ„ grund av olika slitage pĂ„ materialen i traktorn. Partiklar som kommer utifrĂ„n och genom yttre faktorer kommer frĂ„n till exempel luftningen pĂ„ hydrauliksystem eller frĂ„n slarv vid pĂ„fyllning av olja.

PartikelmÀngd i traktorers hydrauliksystem : en jÀmförande studie av tvÄ traktormÀrken med skilda respektive gemensamma oljor i hydraulik och transmission

Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma frĂ„n bĂ„de inre och yttre kĂ€llor. Partiklar som uppstĂ„r i traktorn uppkommer pĂ„ grund av olika slitage pĂ„ materialen i traktorn.

RĂ€ttsliga konsekvenser vid kvalitetsbrister i registerkartan

Arbetet har skett i form av litteraturstudie och undersökningsarbete, samt dialoger och samtal med sakkunniga inom de berörda omrÄdena. Uppgiften var att undersöka vilka rÀttsliga konsekvenser kvalitetsbrister i registerkartan kan medföra. För att hitta och jÀmföra gjorda skadestÄndsansprÄk har samtliga skadestÄndsansprÄk inkomna till LantmÀteriets huvudkontor i GÀvle studerats. Kvalitetsbristerna som uppkommit pÄ olika sÀtt Àr av skiftande karaktÀr och omfattning. Dessa brister i kvaliteten Àr LantmÀteriet vÀl medvetna om och det sker ett löpande arbete med att rÀtta till dessa fel och brister.

I krisens spÄr : tuffare reglering av kreditderivat

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat pÄ den svenska finansmarknaden. I studien ingÄr Àven att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen Àven till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förÀndras till följd av dagens finanskris.Metod: Jag har i denna undersökning valt att anvÀnda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre omrÄde har studerats för att mer djupgÄende undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden anvÀnts för att gripa an till mina forskningsfrÄgor.Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskÄdlig redogörelse gör jag Àven för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprÀttas och tillhandahÄlls i samhÀllet.Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant frÄn Finansinspektionen och de tvÄ övriga med representanter frÄn de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhÄllit Àr att en förÀndring av regelverket gÀllande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen.

Samspelets betydelse i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhÀllet och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa mÄste anmÀlas till socialtjÀnsten. AnmÀlan om misstankar kan leda till etiska dilemman dÀr rÀttvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmÀlningsplikten till socialtjÀnsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhÀlsovÄrden deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Djur som vÄldsoffer i misshandelsrelationer ? djurhÀlsopersonalens perspektiv

Sambandet mellan vÄld mot djur och vÄld i nÀra relationer Àr vÀl dokumenterat. Forskning har visat att en person som misshandlar sin partner kan anvÀnda djuren i hemmet som ett medel för att skrÀmma, kontrollera, hÀmnas och utsÀtta sin partner för tvÄng. Det kan ske genom hot att skada eller döda djuret och faktiska handlingar dÀr personen ifrÄga gör det. VÄld mot djur Àr ocksÄ förknippat med eskalerande vÄld. Studier tyder pÄ att djurens utsatthet gör det svÄrare för den vÄldsutsatta partnern att lÀmna förhÄllandet, dÄ hen Àr orolig för vad som ska hÀnda med djuret.

Det allmÀnnas skadestÄndsansvar : SkadestÄndsansvar för ideell skada enligt frihetsberövandelagen

BACKGROUND: Today?s societal changes, including high rate of change and increasing information flows, are increasing the demand on the individual mental capacity. It becomes increasingly difficult to analytically process all the different dilemmas and everyday decisions as individuals have a limited mental capacity available to make these decisions. Thus, it has been suggested that ego-depleted relies more heavily on intuition, which is less burdensome, when making decision. However little is known about to what extent intuitive decisions differ from analytic.

GrÀnslandet mellan revisorns tystnadsplikt och anmÀlningsskyldighet ? hur gÄr man tillvÀga som revisor?

Det svenska nÀringslivet Àr viktigt för Sverige och mÄnga av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska vÄga satsa i olika bolag krÀvs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part Àr bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovÀrdighet Ät bolagets finansiella information. Att detta fungerar Àr av stor vikt för att nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Kreativ redovisning - ett svenskt problem?

Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

Kreativ redovisning - ett svenskt problem?

Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

Matematikens historia i gymnasiematematiken : En undersökning om matematikhistorias varande och icke varande i skolmatematiken

De senaste Ären har matematikens historia tagit allt större plats i den svenska gymnasieskolans kursplaner för matematik. Flertalet didaktikforskare och lÀrare menar att matematikundervisningen gynnas av att Àmnets historia vÀvs in och inkluderas. Det heter att bÄde elever som lÀrare fÄr sÄvÀl en djupare förstÄelse som uppskattning av matematik. Samtidigt pekar flertalet undersökningar pÄ att historia spelar en relativt undanskymd roll i matematikÀmnet. LÀrare kÀnner varken att de har den tid eller kunskap som krÀvs för att inkludera matematikhistoria pÄ ett bra sÀtt.

Idiopatisk epilepsi hos hund : en beskrivning av sjukdomen och predisponerande faktorer

Epilepsi utgör den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen hos hund med en uppskattad prevalens pÄ 0,5-5,7 % beroende pÄ ras. Sjukdomen karakteriseras av Äterkommande epileptiska anfall som tar sig olika uttryck beroende pÄ vilken del av hjÀrnan som pÄverkas. Om anfallen inte uppkommer till följd av skada eller sjukdom klassificeras epilepsin som idiopatisk. Orsaken till idiopatisk epilepsi (IE) Àr okÀnd, den förmodas ha en genetisk anknytning. Denna litteraturstudie syftar till en fördjupning i Àmnet och att besvara frÄgestÀllningen: Vad Àr idiopatisk epilepsi och vad gör en del hundar predisponerade, med avseende pÄ ras och kön? IE förekommer hos nÀstan alla hundraser inklusive blandraser, men prevalensen skiljer sig mycket Ät mellan raserna.

Entreprenör eller ByrÄkrat? : En studie om revisorers agerande vid ett misstÀnkt ekobrott

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmĂ€lningsskyldighet och lagen innebĂ€r att revisorn ska anmĂ€la vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jĂ€mfört med tidigare dĂ„ revisorn endast hade tystnadsplikten att förhĂ„lla sig till. Lagen infördes pĂ„ grund av den höga ekonomiska brottsligheten dĂ€r de vanligaste ekobrotten i Sverige Ă€r bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlĂ€tta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett stĂ„r anmĂ€lningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förvĂ€ntningar pĂ„ revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmĂ€lningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte Ă€r att öka förstĂ„elsen, sett frĂ„n revisorers perspektiv, för hur revisorer ser pĂ„ anmĂ€lningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan pĂ„verka deras agerande, nĂ€r det gĂ€ller ett misstĂ€nkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgĂ„ngspunkt frĂ„n den induktiva forskningsansatsen.

Ett etiskt dilemma - att delge eller undanhÄlla diagnosen Alzheimers sjukdom för patienten

Bakgrund: MinnessvÄrigheter Àr nÄgot som drabbar mÄnga Àldre och de flesta tror felaktigt att det tillhör det naturliga Äldrandet. Demens Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀstvÀrlden och Alzheimers Àr den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen börjar oftast med smygande symtom och utvecklas under ett par Är. Det finns idag behandling för Alzheimers men det Àr endast bromsmediciner, nÄgot botemedel finns Ànnu inte. Om diagnosen Alzheimers ska delges eller inte för patienten har idag blivit ett debattÀmne.

Varför upptÀcker inte revisorn vÀsentliga fel i rÀtt tid?

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför revisorn inte upptÀcker fel i företaget i rÀtt tid. Med rÀtt avses den tiden dÄ felen fortfarande kan ÄtgÀrdas och inte orsakar nÄgon större skada för bland annat företagets intressenter sÄ som aktieÀgare, bank, leverantörer med mera. Att upptÀcka fel i rÀtt tid Àr av stor betydelse, i alla fall i de större företagen för att förebygga att en sÄ kallad skandal uppstÄr.Uppenbarligen finns det fel i företag och den som har det yttersta ansvaret för felen Àr företagsledningen och inte revisorn som mÄnga förmodar. Revisorn kan inte heller granska hela företaget utan mÄste i ett tidigt skede rikta in sin granskning mot omrÄden dÀr risken för fel Àr som störst. Företagsledningen har ocksÄ ett ansvar för att den interna kontrollen fungerar vÀl.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->