Tes: Homogenisering är en uteslutningsmekanism som försvårar invandrarnas möjligheter att nå chefspositionerna i arbetslivet.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen kring och skapa en medvetenhet om homogenisering som fenomen. Vi anser att man genom att skapa en medvetenhet och väcka tankar kring homogenisering som process ökar chanserna att motverka homogenisering.Metod: Vi valde att arbeta med Malmö kommun då de som organisation har ett befolkningsansvar som innehåller ett krav att påverka befolkningen i mångkulturell riktning genom olika insatser i exempelvis skola och föreningsliv, på arbetsmarknaden i sin egen organisation och i sin egen service till medarbetarna. I val av informanter utgick vi från att homogenisering på chefsnivåer bäst kunde undersökas genom personliga intervjuer med chefer i de kommunala verksamheterna. Detta för att ta reda på hur chefer ser på mångfald, rekrytering, samt ta del av deras tankar och funderingar kring varför ledningsstrukturen ser ut som den gör och vad man eventuellt kan göra för att ändra på den.Slutsatser: Vi kunde konstatera att homogenisering är ett faktum på chefsnivåer hos de undersökta verksamheterna, detta trots omfattande mångfaldsinsatser inom kommunen. I vår undersökning kunde vi hitta visa möjligheter för att åtgärda homogenisering.

För att Corporate Social Responsibility (CSR) ska implementeras korrekt genom organisationen krävs en ömsesidig relation mellan företaget och medarbetarna. En sådan relation är dock inte självklar och det finns en problematik i hur CSR ska beslutas, kommuniceras och förmedlas genom organisationen. Ledarskapsperspektivet utgår ifrån att CSR-aktiviteter beslutats uppifrån i organisationen. För stora företag med många hierarkiska nivåer kan ledarskapsperspektivet vara att föredra för att skapa struktur och ordning. Dock kan dominansen av ledarskapsperspektivet hämma en organisations CSR-arbete.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande.

Det övergripande syftet med den här studien är att, som slöjdlärare, bättre förstå den egna verksamheten i lektionssalen och därmed få större möjligheter att vidareutveckla planering och didaktiska insatser. I ett examensarbete på egen hand och med små möjligheter till kollegialt stöd, har det varit speciellt intressant att se vad en videokamera kan erbjuda i grundmaterial för en uttolkning av det som händer. Det preciserade syftet har blivit; Att utifrån aktivitetsmönster bedöma hur effektiva mina slöjdlektioner är idag, samt att söka förbättringar med stöd i styrdokument, forskning och lokala pedagogiska satsningar. Studien visar att de två lektionerna utgör en något svår miljö för eleverna att utvecklas i. En principiell arbetsgång enligt slöjdprocessen har etablerats hos eleverna, men de går in i de självständiga arbetspassen med dålig planering och dålig förtrogenhet med nödvändiga verktyg. Den begränsade tillgången till läraren räcker inte för att upprätthålla effektiva slöjdprocesser genom hela lektionen. Högre effektivitet är möjlig att åstadkomma, både till produktivitet och nytta. Nyttan i form av lärande i slöjd kommer sannolikt att gynnas av att produktiviteten ökar hos elever med en utdragen slöjdprocess.

Pensioner är ett komplext område som är mycket omdebatterat och berör oss alla. Det diskuteras i stor omfattning hur kommunerna kommer att kunna möta framtida ökade pensionsutbetalningar, då vi alla är berörda av kommunen på ett eller annat sätt. Under kommande år kommer antalet pensionärer till att bli fler. Detta då framförallt när 40-talisterna går i pension, vilket medför att det uppkommer stora kostnader för kommunen. Kommunerna hanterar frågan om pensionsmedel på många olika sätt.

Dagens samhälle är helt beroende av transporter. Av alla de olika typer av transporter som finns inriktar sig denna rapport på persontransporter. Ytterligare preciserat så handlar uppsatsen om intraurbana persontransporter och kollektiva lösningar på detta. Rapporten är en jämförande fallstudie och har som mål att belysa hur olika kommuner motiverar när en större kollektivtrafiksatsning skall göras. Innan fallen presenteras ges en bakgrund i några av de problem och förutsättningar som finns inom ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare verksamma i år 1 till 5 använder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda på deras avsikter med datoranvändningen och om de kan se några fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts på IKT i skolan från 1970-talet fram till idag, samt hur användandet har sett ut i skolor både nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgångspunkt där vi valt att fokusera på Vygotskijs teori.Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lärare som är verksamma på fyra olika skolor och som arbetar i skolår 1-5.Studien visar hur fem lärare använder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

En kvalitativ studie med utgångspunkt i den ohälsa som är dokumenterad bland hbt-ungdomar där skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhållande till för skolan rådande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka skolkuratorers attityder, normer och upplevelser i förhållande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att heteronormativitet präglar skolkuratorers arbete med dessa frågor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen.

När informations- och kommunikationsteknik (IKT) blir en naturlig del av undervisningen kan det få positiva effekter på elevernas inlärning. Men historien visar också att när ny teknik introducerats genom politiska ställningstaganden och statliga satsningar har den inte alltid använts på det sätt som var tänkt. Kritik har framkommit mot att många lärare har otillräckliga kunskaper om tekniken och om hur den kan användas. Interaktiva skrivtavlor är ett av de verktyg som för in IKT i klassrummen. Enligt Burden (2002) kan skolor gå igenom tre faser vid införandet av ny teknik.

Problemområde:Trots att Växjö kommun genomfört flera satsningar som främjar idrottsverksamheter så lyckas de ändå inte nå ut till alla ungdomar. En problematik är att medborgarnas delaktighet och inflytande saknas i kommunens planerings-, genomförande och styrningsfas. Kommunen är intresserad av att utforska i vilken omfattning ungdomar vill vara delaktiga samt vad de har för önskemål gällande fritidsutbudet.Syfte:Syftet med studien är att analysera hur Växjö kommun kan öka ungdomars delaktighet och inflytande i tätorten Lammhult genom utformningen av idrottsutbudet i deras utemiljöer. I synnerhet kommer studien analysera vilka önskemål de ungdomar som är fysiskt inaktiva idag i åldrarna 13 ? 16 har idrottsmässigt i tätorten Lammhult.Metod:Vid genomförandet av vår studie valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod då vi ansåg att den var mest lämpad.

Kan matematiken kläs i ett skimmer av glädje genom matematikutveckling? I olika studier (bland annat PISA, 2003 och TIMSS, 2003) som vi tagit del av visas ett sjunkande intresse och kunskap hos skolelever i matematik. Utifrån detta har vi valt att studera en norrländsk kommun och deras satsningar på matematikutveckling. Genom intervjuer med politiker, tjänsteman, matematikutvecklare, rektorer och lärare kan vi konstatera att dessa strävar mot samma mål när det gäller matematikutveckling, elevernas matematikkunskaper måste förbättras. Respondenterna anser att kompetensutveckling för lärare är av vikt för att elevers matematikutveckling skall höjas, men hur denna kompetensutveckling skall ske skiljer sig åt.

I organisationer uppstår ofta populära begrepp, eller så kallade moden, som för tillfället anses vara det moderna och naturliga sättet att organisera på. Många företag har idag övergått från att arbeta individuellt till att arbeta i team, då det ofta ger indikation på att medarbetarens prestationer höjs. För att få teamen att fungera väl anses teambuilding viktigt då det, enligt många författare inom ämnet, syftar till att öka ett teams samarbete, effektivitet, arbetsglädje och kvalité. För att få en djupare förståelse för hur team fungerar i praktiken har vi intervjuat fyra företrädare för olika organisationer som alla har en högre position i sin organisation. Även en organisationskonsult, med stor kunskap om team och teambuilding, har intervjuats för att få mer kunskap om ämnet.Uppsatsen syfte är att undersöka om litteraturen kring hur team ska utformas stämmer överens med hur olika organisationer utformar team.

Vid TCF-blekning av pappersmassa är väteperoxid en av huvudkemikalierna. I dagsläget är det svårt att styra blekstegen. Operatörerna måste ta hänsyn till produktionstakt, blekbarheten på massan varierar och fördröjning i trender. PO-bleksteget på Södra Cell Värö har en ungefärlig uppehållstid på 4 timmar och det är först efter så lång tid som man kan se hur en förändring verkligen slår igenom. Överblekning kostar väldigt mycket i kemikalieåtgång och det är därför efterfrågat ett sätt att kunna styra och optimera peroxidblekningssteget.

Vi har studerat hur budget används för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, Luleå tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen på budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivå. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer på olika nivåer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader på budgetens värde varierar mer med typ av verksamhet än mellan olika nivåer i organisationen. Samtliga är eniga om att budgeten har ett stort värde för planering av verksamheten och även att den är viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.