Sökresultat:
1783 Uppsatser om Miljörisker - Sida 42 av 119
Miljöinriktat Management ? Ett paradigm pÄ frammarsch
Vi har gjort en studie som syftar till att undersöka hur miljödebatten och klimatfrÄgan pÄverkat dagens organisationer. I ett led att genomföra studien har vi utgÄtt frÄn vÄr kvalificerade gissning innebÀrande att ett nytt paradigm har gett sig till kÀnna. Paradigmet benÀmns som miljöinriktat management. VÄr problemdiskussion utmynnar i frÄgestÀllningar om hur organisationer bör hantera uppkomsten av miljöinriktat management. Vidare frÄgor som berörs Àr hur ledare bör hantera paradigmskiftet och vilka risker ett utelÀmnande av miljöinriktat management innebÀr.
Lastbilsinvesteringar. : En fallstudie av tvÄ Äkerier i UmeÄ.
SAMMANFATTNINGFöretagens största syfte Àr att ge Àgarna vÀrde. VÀrde uppstÄr genom att tillgÄngar genererarett lönsamt kassaflöde. För att Äkerier ska kunna konkurrera med andra behöver deminvestera i lastbilar. Investeringar innebÀr bÄde möjlighet till framtida avkastning men Àvenrisk. Hantering av risk kan ske genom en strÀvan mot optimal kapitalstruktur, det vill sÀgafördelningen av eget kapital och lÄn, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag ochbranscher.
AssiDomÀns affÀrsstrategier för vidare etablering i Lettland
SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte Àr att analysera AssiDomÀns affÀrsstrategier för att sÀkra framtida massavedtillgÄng genom en utvidgad etablering i Lettland. Undersökningen har genomförts genom semistandardiserade intervjuer i kombination med litteraturstudier och insamlande av relevant empiri. Författarna har efter genomförd studie och analys funnit att AssiDomÀn har goda förutsÀttningar för att lyckas sÀkra en framtida tillgÄng pÄ massaved i Lettland. Den strategi vi funnit vara den mest gynnsamma Àr ett framtida samarbete med det statligt Àgda företaget LVM. För att lyckas Àr det av stor vikt att AssiDomÀn ser pÄ strategin i ett lÄngsiktig perspektiv.
Svensk kod för bolagsstyrning
Syftet med vÄr studie Àr att ange och diskutera ett antal effekter för det interna arbetet i ett antal börsnoterade företag som följer koden. VÄr undersökning Àr gjord utifrÄn en deduktiv ansats. För datainsamlingen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Koden Àr generellt sett uppskattad bland företagen, dÀr den framför allt bidrar till en ökad transparens. Kodens frÀmsta nackdel Àr att den kan uppfattas som byrÄkratisk och bidrar till merarbete.
Mat till vÀlgörenhet : en alternativ ÄtgÀrd för att skapa mervÀrde av matsvinnet i livsmedelsbutiker
Svenska livsmedelsbutiker slÀnger idag en stor mÀngd matavfall varje Är. Av detta skulle en betydande del, om hanterats annorlunda, kunnat konsumeras. Detta leder bÄde till stora ekonomiska och miljömÀssiga förluster i samhÀllet, för att inte nÀmna den etiska aspekten nÀr fullt konsumtionsduglig mat slÀngs. För att inga resurser ska utnyttjas i onödan bör all mat som produceras Àven konsumeras. För den mat som blir matsvinn borde det finnas en alternativ anvÀndning för att pÄ sÄ sÀtt skapa ett mervÀrde av det som annars gÄr förlorat.
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som pÄverkar livsmedelsbutikers beslut i att inte anvÀnda sig av ÄtgÀrden donera mat till vÀlgörenhet för att minska matsvinnet.
Sjuksköterskors uppfattningar i samband med ett beslut om att inte Äteruppliva : ? en litteraturstudie
HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.
Individualisering i moderna sprÄk : En kvalitativ studie om hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen
Syftet med studien Àr att undersöka hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa forskningsintervjuer med sprÄklÀrare verksamma inom sÄvÀl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat ÄskÄdliggör en mÄngfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lÀrare i moderna sprÄk. UtifrÄn informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstÄr individualiseringen framförallt som en metod baserad pÄ nivÄindelning och anvÀndande av sÀrskilt material.
Bedömning av unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende: En studie av ESTER-bedömnings interbedömarreliabilitet
Unga med normbrytande beteende löper en relativt hög risk för en lÄngvarig negativ utveckling. För att förhindra detta krÀvs tidiga effektiva insatser som i sin tur krÀver tillförlitliga bedömningsinstrument som identifierar risker och behov hos unga med, eller i riskzonen för normbrytande beteende. Just detta Àr syftet med ESTER-bedömning. Föreliggande studies syfte var att undersöka interbedömarreliabiliteten av ESTER-bedömning inklusive en ny kandidatskala för riskfaktorerna . TvÄ oberoende bedömare genomförde ESTER-bedömningar pÄ journalmaterial tillhörande 30 tvÄngsomhÀndertagna flickor, 15-20 Är.
ĂvergĂ„ngen till IPv6: SĂ€kerhetsrisker
Den 21 januari 2011 delades de sista tillgÀngliga blocken av IPv4-adresser ut. Detta gör att dess eftertrÀdare IPv6 Àr aktuellare Àn nÄgonsin, dÄ det snart inte finns nÄgra adresser kvar. IPv6 för med sig mer inbyggd sÀkerhet, men ocksÄ nya sÀkerhetsrisker. Detta arbete undersöker vilka sÀkerhetsrisker gÀllande tillgÀnglighet som finns vid en övergÄng frÄn IPv4 till IPv6 och vilken medvetenhet systemadministratörer har om dessa. Resultaten tyder pÄ att det finns en mÀngd olika sÀkerhetsrisker vid övergÄngen till IPv6.
InformationssÀkerhet i verksamhetskritiska system
Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssÀkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos tvÄ organisationer i tidningsbranschen. MÄnga organisationer tar inte hot och risker pÄ allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som frÄn början var tÀnkt som ett hjÀlpmedel för att fÄ en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system Àr det viktigt att arbetet med informationssÀkerheten görs enligt faststÀllda rutiner och regler.
IT-sÀkerhet- Tre branscher
Ofantliga informationsmÀngder och den ideligen vÀxande utvecklingen inom IT stÀllerallt högre krav pÄ organisationers arbete gÀllande IT-sÀkerhetsÄtgÀrder. I takt med atthotet ökar utifrÄn mÄste de egna resurserna skyddas och negativa konsekvenserförebyggas. Genom en vÀldefinierad och existerande IT-sÀkerhetspolicy som anstÀlldainom organisationer Àr införstÄdda med kan vardagen underlÀttas och risker minimeras.Ett verkningsfullt informationssÀkerhetsarbete Àr en förutsÀttning och god försÀkran somger lÄngsiktig avkastning. Inom organisationer kan informationen ofta vara bristfÀlligoch sÀkerhetspolicys Àr inte ett undantag för den regeln. I studien redovisas tre intervjuersom Àr genomförda pÄ tre olika verksamheter och dÀr organisationsmedlemmarna Àrverksamma inom helt skilda branscher.
HOTANDE HAVSNIVĂ ER En fallstudie av Lomma
KlimatförÀndringen Àr hÀr och havsnivÄn hÄller pÄ att höjas vilket hotar bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvÀstra SkÄne Àr en smÄstad som redan idag drabbats av översvÀmningar och som i framtiden kommer utsÀttas för Àn större risker. HavsnivÄn i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med sÄ mycket som 2,6 meter vid framtida högvattennivÄer vilket skulle fÄ förödande effekter pÄ bebyggelsen men Àven för drabbade mÀnniskor. SÀttet att hantera de stigande havsnivÄerna har de senaste Ären gÄtt frÄn en tillit till tekniska lösningar till en mer tillÄtande lösning pÄ naturens villkor, dÀr vattnet tillÄts översvÀmma bestÀmda omrÄden. Med hjÀlp av de teoretiska utgÄngspunkterna, referensexempel frÄn Hamburg och NederlÀnderna, samt en innehÄllsanalys av kommunala dokument frÄn Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera den stigande havsnivÄn i Lomma.
Crowdfunding av musikfestivaler: Fallstudie av U x U Festival
Den hÀr studien studerar crowdfunding och musikfestivaler och hur dessa kan kombineras. Syftet Àr att utifrÄn ett upplevelseproduktionsperspektiv teoretiskt beskriva den nya modellen för crowdfundade festivaler som U x U Festival utvecklat. För att uppnÄ syftet kommer jag att besvara följande frÄgor: Vad innebÀr en crowdfundad festival (U x U Festival)? Hur kan en crowdfundad festival beskrivas utifrÄn ett upplevelseproduktionsteoretiskt perspektiv? Hur kan en teoretisk modell se ut för en crowdfundad festival?Mina resultat visar att crowdfunding kan vara en mycket bra finansieringslösning för festivaler och kulturarrangemang som vid större produktioner tvingas ta stora ekonomiska risker om inte biljettförsÀljning, vÀder och konkurrerande event faller vÀl ut. Crowdfunding kan, genom att tidigarelÀgga delar av intÀkterna för biljettförsÀljningen Ätta till nio mÄnader före festivalen hjÀlpa festivaler att differentiera sig och Àven skala storleken pÄ festivalen efter den tidigarelagda biljettförsÀljningen.
Shared Service Center - ett vinnande koncept?
Bakgrund och problemdiskussion: En organisation lever under stÀndiga krav frÄn omvÀrlden att förbÀttra och effektivisera sin verksamhet. MÄlet för alla organisationer Àr sjÀlvklart att vÀrdet pÄ det som produceras ska överstiga vÀrdet pÄ det som investerats. Vad som stÄr pÄ modet att förÀndra för att Ästadkomma förbÀttringar har vÀxlat över tiden. Tidigare har fokus legat pÄ kostnadseffektivisering av kÀrnverksamheten. NÀr arbetet med att effektivisera kÀrnverksamheten hade pÄgÄtt ett tag fanns inte lÀngre nÄgra större effektivitetsvinster att göra pÄ det hÀr omrÄdet.
BrandvÀggar och osÀkra tjÀnster
Allt fler företag kopplar upp sig mot Internet och anvÀnder sig av en s k brandvÀgg för att skydda sitt interna nÀtverk gentemot omvÀrlden. BrandvÀggens uppgift Àr, nÄgot förenklat, att endast slÀppa igenom tillÄten trafik.DÄ vissa företag utsÀtter sig för större risker genom att anvÀnda sig av osÀkra tjÀnster som t ex Telnet skulle det hjÀlpa dessa om man gjorde en undersökning av vad litteraturen rekommenderar rörande osÀkra tjÀnster samt hur företag hanterar problemet i dagslÀget. För att ta reda pÄ detta gjordes en litteraturstudie samt en enkÀtstudie.Vi konstaterar att det rÄder enighet i litteraturen om att Telnet bör sÀrbehandlas gentemot icke osÀkra tjÀnster och helt blockeras om den inte behövs samt sammanstÀllde ett flertal rekommendationer rörande Telnet.Resultatet visar att vissa brandvÀggsadminstratörer följer delar av litteraturstudiens rekommendationer, men att ett flertal inte gör nÄgonting för att fÄ Telnet sÀkrare. Undersökningen visar Àven hur brandvÀggsadministratörerna har löst problemet med Telnet..