I Sverige har den ekonomiska brottsligheten ökat stadigt sedan år 2001 och kostar samhället enorma summor pengar varje år. I takt med att skandaler som Enron och Worldcom uppdagats har mediaövervakningen skärpts och ekobrott alltmer hamnat i fokus. Det vanligaste anmälda ekobrottet är bokföringsbrott, vilket behandlas i denna uppsats.Bokföringens riktighet är mycket viktig i ett aktiebolag och har framförallt två syften, att verka som beslutsunderlag för företaget och dess intressenter samt fungera som kontrollunderlag för revision och beskattning. Det kan dock vara svårt för den redovisningsskyldige att hålla sig uppdaterade på alla lagar och regler då bokföringslagen har karaktären av en ramlag. Detta skapar ett visst tolkningsutrymme då detaljer om hur bokföringen ska skötas saknas i lagtexten, istället hänvisas till god redovisningssed.

Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Denna uppsats har försökt att hitta orsaker till varför de kvinnliga revisorerna är lågt representerade i börsnoterade bolag. I uppsatsens inledande skede använde vi oss utav en enkätundersökning för att skapa oss en bild av intresset för auktorisation bland kvinnliga ekonomstudenter. För vår primära datainsamling använde vi oss både av personliga, semistrukturerade intervjuer och intervjuer per e-post. Vi har intervjuat kvinnliga auktoriserade revisorer som verkar på de fyra största revisionsbyråerna i Stockholm och gjort intervjuer per e-post med revisorer som tidigare varit verksamma på någon av dessa byråer. Vi har även intervjuat personer som inte är verksamma inom revisionsbranschen, men har intressanta synpunkter om området.

I ett steg att stabilisera utsläppen av växthusgaser i atmosfären framförhandlades Kyotoprotokollet i Japan 1997, vilket året därpå undertecknades av Europeiska gemenskapen. Protokollet innebär att EU:s medlemsstater ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 8% åren 2008?2012 jämfört med utsläppsnivån 1990. En avgörande faktor för att verkliggöra protokollet är att etablera ett fungeran-de handelsystem av utsläppsrätter inom EU. Tanken är att länderna inom EU ska kunna samarbeta för att minska utsläppen genom att köpa och sälja rätter sinsemellan.

Instruktioner har syftet att förmedla ett arbetssätt eller utförande av en uppgift som användaren sen tidigare inte är bekant med. För att instruktionen ska vara framgångsrik krävs dock att den utformas på ett sätt som gör den enkel att använda och att tolka korrekt. Större efterfrågan på kundanpassning och krav på flexibilitet gör att tillverkande företag i allt större omfattning behöver effektiva metoder för att ta fram instruktioner.På uppdrag av PartnerTech i Åtvidaberg genomfördes under vårterminen 2014 ett examensarbete inriktat mot att underlätta framtagning och revision av instruktioner. Vilka presentationsformer som bäst stödjer användaren var också del av det huvudsakliga målet. Utöver det önskades även en metod för att kategorisera produkter efter monteringskomplexitet, vilket skulle underlätta fördelning av personal.

Begreppet penningtvätt sägs härstamma från mellankrigstiden i USA, där maffian använde sig av olika tvättinrättningar för att dölja pengarnas illegala ursprung. Dagens moderna teknik och utveckling har ökat vår levnadsstandard med medför också att det blir enklare att tvätta pengar. Under senare år har internationella erfarenheter visat att penningtvätt är ett utbrett problem och Sverige är inget undantag. Nyligen framtagen statistik visar att penningtvättens omfattning uppskattningsvis handlar om ca 2,7 % av världens BNP, vilket motsvarar ca 1 600 miljarder USD.Det finns flera verksamhetsutövare som är rapporteringspliktiga enligt penningtvättslagen (SFS 2009:62), en av dessa är revisorer. Trots att revisorer är en yrkesgrupp som är välutbildad och har god insyn i företagen, har de bara lämnats in två, åtta och sju misstänkta penningtvättsrapporter till Finanspolisen mellan åren 2008 ? 2010.Syftet med undersökningen är att förklara varför revisorer lämnar så få rapporter om misstänkt penningtvätt samt att utreda hur revisorns roll uppfattas i arbetet att upptäcka och rapportera penningtvätt.

Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar på de redovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagen gäller även exteritorriellt och därför har flera svenska bolag varit tvungna att följa lagstiftningen, vilket även påverkat de svenska revisorernas arbete. SOX:s främsta syfte är att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvar för bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprätthåller en god intern kontroll. Det är Section 404 i SOX som behandlar den interna kontrollen och ställer dessa krav på ledningen. Uppsatsen syfte är att beskriva samt att öka förståelsen för hur revisorns granskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrån de svenska revisorernas perspektiv, har påverkats i och med införandet av Section 404. Syftet är vidare att ta reda på om revisorns oberoende enligt Section 201 påverkats och i sådana fall i vilken bemärkelse det har påverkats. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ metod med aktörssynsätt. För att få en ökad förståelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som har betydande kunskaper och arbetar aktivt inom området. I studien har det framkommit att revisorer idag måste granska den interna kontrollen mer på detaljnivå än vad de gjort tidigare, för att ta reda på vilka kontroller som är väsentliga för bolagets interna kontroll.

Problemformulering: Ekonomisk brottslighet och bolagsskandaler är något som har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Den ekonomiska brottsligheten är ett växande och allvarligt samhällsproblem och den blir allt mer och mer avancerad och internationaliserad. För att kunna få kontroll över den ekonomiska brottsligheten i Sverige infördes det den 1 januari år 1999 därför en ny lag som föreskrev en skyldighet för revisorer att anmäla misstanke om brott till åklagare eller polis, den så kallade anmälningsskyldigheten eller anmälningsplikten. Problemen med anmälningsskyldigheten är bland annat hur olika centrala begrepp ska tolkas och hur revisorn ska kunna bibehålla sin oberoende ställning gentemot klienten.Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur revisorers anmälningsskyldighet vid misstanke om brott upplevs och hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna. Studiens delsyften är att redogöra för om det finns ett glapp mellan lagstiftarens och revisorernas tolkning av lagstiftningen, undersöka om anmälningsplikten har påverkat revisorns val av klienter samt att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan små, medelstor och stora revisionsbyråer.Avgränsningar: Studien är avgränsad till auktoriserade och godkända revisorer i Stockholmsregionen för enkätundersökningen och till intervjuer med en chefsåklagare på EBM.Metod: En elektronisk enkät skickades ut till totalt 70 revisorer, efter att vi kontaktat revisionsbyråerna via telefon.

Bakgrund och problem: till följd av att delårsrapporter har blivit mer centrala som beslutsunderlag för analytiker och aktiemarknaden i stort, är delårsrapporternas tillförlitlighet av vikt. I praktiken är det en svårighet att veta hur tillförlitligheten i delårsrapporterna kan skapas. Revisorers översiktliga granskning av delårsrapporterna är inte ett krav och granskningen är heller inte lika omfattande som vid en revision. Det är därför viktigt att reda ut hur företag kan säkerställa delårsrapporters tillförlitlighet, samt vad olika aktörer som revisorer och analytiker anser om delårsrapporters tillförlitlighet.Syfte: Studiens syfte är att ur ett explorativt angreppssätt undersöka och finns mönster om hur tillförlitligheten i svenska börsbolags delårsrapporter säkerställs samt huruvida revisorer och analytiker anser att delårsrapporter är tillförlitliga. I ett vidare perspektiv är ambitionen att bidra med en kunskap om hur tillförlitlighet kan skapas för att få en mer effektiv marknad.

Revisionskvalitet har kommit att bli ett brett forskningsområde genom tiderna och är fortfarande aktuellt då det än idag inte råder enighet i vad revisionskvalitet egentligen är eller hur det ska mätas. Eftersom kvalitet är ett svårdefinierat begrepp och uppfattas olika av olika individer bidrog det till vår frågeställning; Vad anser revisionsklienterna att revisionskvalitet är? Då det råder oenighet och att uppfattningen om revisionskvalitet skiljer sig åt var syftet med denna studie att studera vad revisionsklienterna hos EY, PwC, Grant Thornton och KPMG i Västerbotten anser att revisionskvalitet är. Vidare avsåg vi att jämföra ifall revisionsklienternas uppfattning skiljer sig mot vad revisorer på de ovan nämnda revisionsbyråerna anser att kvalitet är och om det även förekommer skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar. Vår studie byggdes upp utifrån 13 hypoteser som besvarades med hjälp av en enkätundersökning.

Bakgrund och problemdiskussion: Revisorer har en viktig roll som kvalitetsgranskare av ettföretags ekonomiska rapporter och syftet är att ge en ökad trovärdighet för den finansiellainformationen. De senaste åren har skandaler kring revisorer uppdagats vilka har ifrågasattrevisorers roll. Trots detta har studier visat att revisorer har ett stort förtroende att leva upp tilloch de ställs inför svåra val och frågeställningar som skapar osäkerhet. Tidigare forskningfinns angående olika sätt att minska osäkerheter för revisorer. Där beskrivs exempelvis viktenav att ha ett väl fungerande team samt arbetssätt som kan minska osäkerheter.

En väl fungerande aktiemarknad har stor samhällsekonomisk betydelse. Revision kan ses som en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv och samhälle eftersom den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. För att förbättra förtroendet för företag efter ett antal redovisningsskandaler så som Enron WorldCom, Skandia m.m. har nya standarder utvecklats som bl.a. har inneburit att internrevisionen har blivit mer omfattande.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

År 2004, införde Sverige revisionsstandarden RS, Revision i Sverige, vilket grundade sig i det dåvarande ISA (International Standards on Auditing) som gavs ut av det internationella revisorsorganet IFAC, International Federation of Accountants. Från om med den 1 januari 2011 införde Sverige tillämpningen av den internationella revisionsstandarden ISA (International Standards on Auditing) fullt ut. Denna standard innebär en del förändringar som måste införas i revisionen. Vi har i denna studie främst fokuserat på de förändringar som skett i revisionsberättelsen.  Dessa förändringar innebär att revisionsberättelsen fått ett annorlunda utseende och att revisorernas term, ?hög men inte absolut säkerhet?, ersatts med termen ?rimlig säkerhet?.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.