Sök:

Sökresultat:

1061 Uppsatser om Miljörevision - Sida 52 av 71

Goodwill-hur pÄverkas vinst, soliditet och fortlevnad med IFRS3?

Införandet av IFRS 3 inom EU och dÀrmed Àven Sverige, omfattar företag som har aktier och andra vÀrdepapper noterade pÄ en reglerad marknadsplats. Det finns ett intresse av att fÄ en vÀrdering av goodwill och immateriella tillgÄngar som ligger nÀrmare marknadsvÀrdet. Dessutom finns det ett behov av att redovisningen harmoniseras utifrÄn ett globalt perspektiv, men det Àr en omstÀllning som inte Àr problemfri. FörÀndringarna av redovisningsreglerna leder fram till ett antal frÄgestÀllningar som vi arbetat med att söka svar pÄ. För att fÄ svar pÄ de hÀr frÄgorna har vi upplevt det som viktigt att skapa perspektiv i frÄgestÀllningen.

FörvÀntningsgapet - Hur vÀl lever revisionen upp till de institutionella kreditgivarnas förvÀntningar?

Syftet med undersökning Àr att spegla de förvÀntningar som kreditgivarna har pÄ revisionen samt jÀmföra dessa med revisorernas egna förestÀllningar om sin roll, för att pÄ sÄ vis kunna identifiera ett eventuellt förvÀntningsgap. Vi Àmnar ocksÄ skapa en uppfattning om hur vÀl kreditgivarnas förvÀntningar stÀmmer överens med gÀllande lagstiftning och praxis pÄ omrÄdet. Genom en jÀmförelse mellan de olika parternas perspektiv pÄ revisionen och en analys av den insamlade informationen med hjÀlp av relevanta teorier, avser vi beskriva hur förvÀntningsgapet tar sig uttryck och vilka ÄtgÀrder som mÄste anammas för att minska dess omfattning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning. Undersökningen genomförs frÀmst genom intervjuer av semistrukturerad karaktÀr med revisorer och kreditgivare.

Hur formulerar revisorn fortlevnadsbedömningar i revisionsberÀttelsen?

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb pÄ ett yrkesmÀssigt korrekt sÀtt, nÀr de inte ifrÄgasatt fortlevnaden hos bolag som senare gÄtt i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dÄlig trÀffsÀkerhet nÀr de bedömer ?going concern? och nÀr revisorerna utfÀrdar ?going concern? varningar formulerar de sig pÄ olika sÀtt. I revisionsstandard 570 Äterfinns en formulering som revisorerna bör anvÀnda, men formuleringarna pÄverkas av revisorns kompetens och oberoende.

Kvinnor söker efter information, mÀn vill bli uppdaterade : Genusperspektiv pÄ revisionsmöten

PÄ 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benÀmningen pÄ det sociala könet. Forskare idag menar att det inte Àr en slump att kvinnor oftare Àn mÀn vÀljer yrken som krÀver en högre social kompetens, dÄ könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses mÀn vara bÀttre pÄ abstrakt matematik medan kvinnor har lÀttare för att anvÀnda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utstrÀckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vÄrt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare Ät nÀr det gÀller att ta till sig revisionsinformation?.

Revisionsutskott ? En förtroendehöjande institution?

Ökning av bedrĂ€gerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav pĂ„ ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstĂ„tt inom det svenska nĂ€ringslivet. För att försöka Ă„terfĂ„ investerarnas förtroende har ett antal Ă„tgĂ€rder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stĂ€rka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen Ă€r ansvarig för transparens och upprĂ€ttandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitĂ©t skall styrelsen inrĂ€tta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stĂ€rka allmĂ€nhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten sĂ€kerstĂ€lla den interna och externa rapporteringen i bolagen.

Hur hanterar revisorn tidsaspekten pÄ sin anmÀlningsplikt?

Regeringen ansÄg i mitten av nittiotalet att reglerna kring revisorns agerandevid misstanke om brott inte utgjorde tillrÀckligt skydd för bolaget och dessintressenter. Regeringen framförde dÀrför vÄren 1998 propositionen SFS1998:760, som innehöll förslag till Àndringar i aktiebolagslagens (2005:551)bestÀmmelser om styrelse, bolagsstÀmma, revision samt skadestÄndsansvar.De nya bestÀmmelserna kring revisionen innebÀr att revisorn föreskrevs enskyldighet att vidta ÄtgÀrder vid misstanke om brott i bolaget, vilket kom attkallas anmÀlningsplikten.Syftet Àr att beskriva hur revisorn hanterar sitt ansvar och sin skyldighet isamband med bokföringsbrott. Vidare vill vi beskriva nÀr revisorn anser attanmÀlan om brottsmisstanke skall göras samt beskriva hur revisornsanmÀlningsplikt kan pÄverka ekobrottsbekÀmpningen.I uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod för att besvara vÄra frÄgestÀllningar,som Àr: nÀr anser revisorn att bokföringsbrott Àr ett brott att anmÀla ochvilken roll har revisorns anmÀlningsplikt i arbetet mot ekonomiska brott? Föratt besvara frÄgorna intervjuade vi tvÄ revisorer och en Äklagare pÄekobrottsmyndigheten.Det empiriska materialet jÀmfördes sedan med vÄr teoretiska referensramoch de slutsatser vi kom fram till Àr att lagstiftaren och revisorerna hardelade uppfattningar om nÀr en anmÀlan skall ske. Revisorerna vill undvikaatt göra en för tidig anmÀlan dÄ de ser en stor skaderisk i det.

Skatteeffekter vid avyttring av aktier i fÄmansföretag : En studie av de nya 3:12-reglerna

FrÄn och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för Àgarna av fÄmansbolag förÀndrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet Àn tidigare att ta ut bolagets överskott som lÄgbeskattad utdelning. Andra nyheter Àr att klyvningsrÀntan har höjts, löneunderlaget har fÄtt större inverkan pÄ grÀnsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sÀnkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jÀmfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försÀljning av bolag dÄ en kapitalvinst uppstÄr som ska beskattas.

PrissÀttning av konsulttjÀnster: en studie av fyra företag

Vid en telefonintervju med en e-business strateg sÄ kom det till vÄr kÀnnedom att ett visst företag kunde ta ut fem gÄnger sÄ mycket som ett annat för samma typ av tjÀnst. Detta tyckte vi var lite konstigt och mycket intressant. Hur kommer det sig att det kan vara ett sÄ stort spann i prissÀttning? Vi har i denna uppsats valt att titta nÀrmare pÄ hur konsultföretag prissÀtter sina tjÀnster, vilka faktorer som spelar in och sjÀlva ?tÀnket? bakom. Vi tÀnkte komma fram till en tanke figur om prissÀttning av konsulttjÀnster.

Offshoring av redovisning - dess pÄverkan pÄ revisionen

Syfte Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur revisionen av företag pÄverkas dÄ företaget har genomfört en outsourcing av delar eller hela sin redovisning till ett bolag, inom koncernen, i utlandet. Genom att studera ett företag, som genomfört denna form av outsourcing, samt att undersöka de fyra stora revisionsbolagens erfarenheter pÄ omrÄdet, Àmnar uppsatsen uppfylla detta syfte. Metod Denna studie grundar sig pÄ den kvalitativa metoden. En illustrationsstudie samt en flerfallstudie har genomförts tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Valet av vÄra intervjuobjekt vid flerfallsstudien grundar sig i företagens storlek.

En studie om mervÀrde i revisor-klientrelationen

Bakgrund: Revisorns roll gÄr idag lÀngre Àn vad den traditionella granskande rolleninnebÀr. Detta innebÀr bland annat att revisorn i samband med revision kan bidra medvÀrde till revisionen i syfte att skapa ett mervÀrde och hÄlla sig konkurrenskraftig pÄmarknaden . Sedan revisionsplikten slopades för de mindre bolagen blir revisorns rollsom mervÀrdeskapare Ànnu viktigare om Àn avgörande i de fall vid klienten stÄr inför ettval av att behÄlla en revisor eller ej. För de bolag som genom lag mÄste ha en revisorblir revisorns roll som mervÀrdeskapare viktig dÄ det annars finns risk för att klientenbyter revisor och revisionsbyrÄ.Syfte: Med bakgrund till att det Àr viktigt att revisorn genererar ett mervÀrde för attbehÄlla sina klienter Àr syftet med vÄr studie att identifiera och förklara vad revisorerupplever Àr mervÀrde och vad de gör för att skapa mervÀrde för klienten. Vi kom Àvenatt undersöka hur klienten uppfattar vad mervÀrde Àr och hur det skapas för att kartlÀggaom det fanns skillnader mellan vad revisorerna och klienterna uppfattar som mervÀrde.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi valde att göra enkvalitativ studie i from av intervjuer med revisorer och företagare samt en kvantitativundersökning med hjÀlp av en enkÀtstudie riktad mot revisorer och företagare.Resultat: Studiens resultat visar indikationer pÄ att revisorn kan bidra med flera olikaaktiviteter som upplevs som mervÀrde av de reviderade företagen i samband medrevisionen.

Bedömning av prosodisk förmÄga hos vuxna med förvÀrvad hjÀrnskada.

Prosody is the melody and rhythm of speech and language. Prosodic ability is of great importance for communication, and has been shown to be affected in adults with acquired brain injury. Studies have shown that Swedish children with specific language impairment have prosodic  difficulties to a greater extent than e.g. English speaking peers. It is thereby possible that prosodic ability is more vulnerable also in Swedish speaking adults with acquired brain injury.The aim of the present study was to assess prosodic ability in adults with acquired brain injury, and to evaluate the prosodic assessment procedure that was used.

Kan trovÀrdighet köpas för pengar? ?En studie i vilka vÀrden en revisor skapar för ett företag

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pÄgick en diskussion betrÀffande att vi i Sverige, i likhet med andra lÀnder i Europa, skulle avskaffa revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet reviŽsio som betyder Äterseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision Àr, det vill sÀga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trÀdde i kraft Är 2010. Resultatet blev en kompromiss dÀr revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen.

Firman, Oberoendet eller Klienten : En studie av revisorers lojaliteter

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.

Problemidentifiering och utveckling av plocklagerverksamhet

Ellos was founded in 1947 by Olle Blomqvist and quickly grew into one of the leading mailorder businesses in Sweden. Ellos Group is in the current situation Scandinavia?s largest ecommercecompany and since 1997 owned by the French holding company Keering. Thismeant that Ellos became a part of Redcats Nordic along with brands such as La Redoute,Verbaudet , Daxon and others.2010 started a project with the aim to develop a logistic model for these products. The resultwas the department Redmap on Ellos that would serve as both a hub and distribution channelfor Northern Europe.

Kvalitetskontroll inom revisionen - en oberoende granskning?

Problem UtgÄngspunkten för kvalitetskontrollen Àr EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssÀkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte pÄ alla kvalificerade revisorer som Àr ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillÀmpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byrÄerna har ofta ett byrÄinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrÄ finns sÀllan nÄgot internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför dÄ substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrÄn och till KvalitetsnÀmnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->