Syftet med denna uppsats är att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. I och med kunskapssamhällets framväxt har mer och mer av företagens värde börjat bestå av immateriella tillgångar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgångar syns inte i den traditionella redovisningen och därför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i årsredovisningen. I och med att allt fler tillämpar denna typ av redovisning så har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det är dock inte säkert att detta ger positiva effekter för alla företag.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av de två olika pensionsplaner som används av företag, förmåns- och avgiftsbestämd. Studien ämnar undersöka om förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner skiljer sig åt från varandra i årsredovisningens utformning och i så fall på vilket sätt dessa skillnader påverkar användaren. Empirin visar genom en studie av årsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för användaren används redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvärderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.

Många småföretagare sköter inte själv all sin redovisning utan köper hela denna tjänst eller delar av den från en extern redovisningskonsult. Det finns många faktorer som kan påverka hur denna information förstås och används i småföretag. Kunskapsnivån hos småföretagaren kan vara en faktor, men även vilken kommunikation denne har med sin externa redovisningskonsult samt vilket sätt som informationen presenteras på. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med småföretag samt en redovisningskonsult. Vår studie visar på att denna redovisningsinformation presenteras på ett för dessa småföretag förståeligt och användbart sätt.

Det kan finnas flera orsaker till krisen som den globala finansmarknaden upplever idag. Orsaker som nämnts är bristfällig riskhantering och alltför komplexa finansiella instrument. Vissa anser att redovisningen spelar en betydande roll i finanskrisen. De menar att det saknas transparens i redovisningen, vilket bland annat gör att det inte går att utläsa vilken risk ett företag är exponerat för. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan redovisning och den aktuella finanskrisen.

Bakgrund och problemställning: Stora delar av Sveriges kommuners pensionsskuld redovisas i enlighet med gällande regelverk utanför kommunernas balansräkning. Detta medför att kommunernas uppvisade soliditet blir bättre än vad den i själva verket är. Kommunernas redovisning präglas av den kommunala särarten där öppenhet är i fokus. Med denna bakgrund är det intressant att undersöka om kommunernas redovisning stämmer överrens med lagar och rekommendationer samt om den bild som kommunen ger av sin ekonomi i redovisningen är rättvisande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur pensioner redovisas, och varför, i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka samt Kungälv kommun.

Sedan den 1 januari 2005 ska alla noterade svenska företag följa de internationella redovisningsstandarderna IFRS/IAS i sin koncernredovisning. En bransch som har påverkats av detta är byggbranschen som i sin redovisning av entreprenader ska använda sig av metoden successiv vinstavräkning. När denna metod används beräknas intäkterna utifrån entreprenadens färdigställandegrad. Vid fastställandet av färdigställandegraden rekommenderas och används en beräkning utifrån produktionskostnader. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns andra beräkningsmetoder som ger ett mer rättvisande resultat utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper och grundläggande principer.

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och använder sina hälsobokslut..

Bakgrund och problem: Det nya förslaget på leasingnormen innebär att alla leasingavtal kommer att redovisas som tillgångar i leasingtagarens balansräkning. Gränsdragning mellan operationella och finansiella leasingavtal tas bort. Om leasegivaren överför de betydande riskerna och förmånerna hänförliga till den underliggande tillgången skall bolaget redovisa en försäljning istället för leasing. Redovisning av operationella leasingavtal i leasingtagarens balansräkning innebär att nyckeltalen förändras vilket kan ha påverkan på låneräntan. Därför är det av betydelse att undersöka vilken påverkan den nya leasingstandarden har på redovisning inom rederibranschen.Syfte: Att redogöra för de viktigaste förändringarna som den nya normen innebär för redovisning inom rederibranschen.

Sedan några år tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förändrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall också onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Metoden för användandet av verkligt värde heter verkligt värdemetoden och innebär att värdeförändringar på fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansräkningen.I denna uppsats tillämpar vi verkligt värdemetoden på det allmännyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet är att se vad det skulle kunna innebära att tillämpa verkligt värdemetoden i ett allmännyttigt fastighetsbolag.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning ända sedan införandet av KL på 1920- talet. Kopplingen innebär att beskattningen i de allra flesta fall baseras på företagens redovisning. Redovisningen är dynamisk eftersom den i hög utsträckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed är ett begrepp som är skapat att passa en stor massa av företag i många olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och därmed när de skall tas upp till beskattning. Vårt syfte med uppsatsen är att se om det är av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rättsstandard i både redovisningen och beskattningen.

Bakgrund och problemFörvärvad goodwill skall inte längre skrivas av utan istället genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år, även om det inte finns några indikationer på värdenedgång. Oavsett om prövningen resulterar i en nedskrivning eller ej innebär de nya reglerna omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Två studier som gjordes direkt efter införandet år 2005 visade att relativt många företag har med svårigheter gällande upplysningskraven i IAS 36 punkt 134. Båda undersökningarna uttrycker att det finns utrymme för förbättringar under kommande år.ProblemformuleringMed bakgrund mot tidigare studier har författarna formulerat följande problemformulering: Går det att se en förändring gällande redovisning av upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 för år 2008 jämfört med år 2005?SyfteSyftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag inom industribranschen uppfyller upplysningskraven gällande koncernmässig goodwill i IAS 36 punkt 134 i årsredovisningen för år 2008 jämfört med år 2005.MetodStudien har genomförts enligt den kvantitativa metoden.

Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem.Undersökningen genomfördes i två steg.

Sjukfrånvaron i Sverige ökade mellan åren 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut från 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor.1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att få tillgång till en tydligare statistik över sjukfrånvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrånvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle påverkas och vilja förbättra sjufrånvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet också upp ett mål om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur motiven till lagändringen har uppfattats och verkställts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas på just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrånvaro än både privata arbetsgivare och landsting.

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med särskilt fokus på deras positiva och negativa upplevelser ifrån den första tiden i Sverige. I vår studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna några år senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre män och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom området. Intervjuer genomfördes med hjälp av två semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestämts av andra t.ex.