Redovisning av 3 bostadsprojekt: Radhus vid Ängbyplan; StudentbostĂ€der i Sollentuna; BostĂ€der pĂ„ ÅrstafĂ€ltet.Presentation av 3 skilda projekt med det gemensamma att de Ă€r byggnader för boende. Oberoende pĂ„ vilket sĂ€tt projekten tillkommit eller vem som Ă€r bestĂ€llare, hur platsen ser ut med dess fysiska förutsĂ€ttningar finns det ofta nĂ„got eller nĂ„gra arkitektoniskt teman som gĂ„r att kĂ€nna igen.Det finns vissa likheter i projekten som redovisas. Tillexempel bostĂ€dernas möjligheter till genomgĂ„ende siktlinjer och möjlighet till ljusinslĂ€pp frĂ„n olika riktningar..

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svÄrt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte dÀrför en utredning Är 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lÀmnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetÀnkande, dÀr man i huvudsak föreslÄr att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förÀndringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan fÄ betydande konsekvenser. Vi har dÀrför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstÄ vid en frikoppling.

Kunskapsföretag Àr ett företag som förlitar sig pÄ sin personals kunskap, humankapitalet, som intÀktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid vÀrderingen av kunskapsföretaget, bÄde för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka om kunskapsföretagen ansÄg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i sÄ fall kringgÄr detta problem.Undersökningen genomfördes i tvÄ steg.

Syfte: Enligt Mellemvik mÄste redovisningen ses i sitt sammanhang och den beror av sin kontext, redovisningen fÄr olika funktioner beroende pÄ situationen. Detta ger att redovisningens funktioner uppkommer allteftersom arbetet i ett bolag fortskrider och dÄ olika bolag arbetar pÄ olika sÀtt och i olika situationer anvÀnds Àven redovisningen pÄ olika sÀtt. (Mellemvik et al. 1988) Syftet med denna uppsats Àr att identifiera redovisningens funktioner i anvÀndningen av riskbolagens redovisning i deras kommunikation med riskkapitalbolag. Metod: Uppsatsen har ett deskriptivt förhÄllningssÀtt, empirin utgörs av en fallstudie dÀr tillvÀgagÄngssÀttet varit kvalitativt vid insamling och analys av data.

Samtliga företag ska varje Är upprÀtta en Ärsredovisning. Syftet med Ärsredovisningen Àr att tillgodose investerare och till viss del lÄngivare med information. För att attrahera kapital frÄn dessa aktörer Äligger det incitament för företag att anpassa sin Ärsredovisning med syfte att framstÀlla dess finansiella stÀllning i bÀttre dager Àn den i sjÀlva verket Àr. Majoriteten av de metoder företag kan anvÀnda för att manipulera dess resultat gÄr under begreppet Earnings Management eller Designad redovisning, dÀr Big Bath Accounting ingÄr. Big Bath Accounting skildrar de ÄtgÀrder ledningen vidtar för att vÀsentligt minska en periods vinst för att öka nÀstkommande periods vinst.Tidigare forskning har inte kunnat demonstrera en koppling mellan Big Bath Accounting och förÀndringar i företagens aktiekurs eller vinst.

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, frÄn införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till förestÀllningsramens begrepp. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som Àr ansvarig för redovisningen pÄ sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har Àndrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

VÄr uppsats behandlar redovisning av uppskjutna skattefordringar i svenska noterade IT-bolag, hÀnförliga till underskottsavdrag. Uppsatsen innefattar sÄvÀl en kvantitativ som kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen innebar en undersökning av Ärsredovisningar frÄn samtliga, pÄ Stockholmsbörsen, noterade IT-bolag. Den kvalitativa delen bestod av en enkÀt utskickad till de tio bolag, vilka redovisade de största posterna avseende uppskjutna skattefordringar i förhÄllande till totala tillgÄngar. Vi fann att redovisningen av posten uppskjutna skattefordringar var en kÀnslig punkt för IT-bolagen.

Bakgrund: Under flera Ă„r har det förts diskussioner inom EU om att harmonisera och förbĂ€ttra reglerna av finansiell redovisning för noterade företag inom unionen. Det har Ă€ven funnits en strĂ€van att nĂ€rma sig de redovisningsnormer som tillĂ€mpas internationellt, framförallt IAS. År 2002 introducerade EU den största förĂ€ndringen i Europa pĂ„ 30 Ă„r gĂ€llande finansiell redovisning. De antog en ny redovisningsreglering som gĂ„r ut pĂ„ att alla EU-listade företag skall följa IFRS i deras finansiella rapporter. Dessa standarder har börjat gĂ€lla frĂ„n och med den 1 januari Ă„r 2005.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om normförĂ€ndring, sĂ„som implementeringen av IFRS, leder till ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag samt undersöka varför dessa kostnader ökar.Metod: Vi har utgĂ„tt frĂ„n befintlig teori vilket medfört att vi har en deduktiv ansats.

Sverige har sedan lÄng tid tillbaka tillÀmpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag Àr konstruerad sÄ, att det resultat som företagen redovisar Àven ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen pÄverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det pÄ senare Är debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsÀtta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrÄn detta ge förslag pÄ skatteregler. Namnet pÄ utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, Àven kallad ?SamRoB-utredningen?.

Syfte:VÄrt syftet med uppsatsen Àr att i förhÄllande till tillgÄngsdefinitionen inom redovisning studera och analysera frÄga 1 och 4 om redovisning av leasing i G4+1-rapporten frÄn 1999. UtifrÄn detta kommer vi ocksÄ att se pÄ remissvaren och anvÀnda oss av alternativa tillgÄngsdefinitioner vid en analysering av G4+1-rapporten. Slutsatser: MÄnga leasingavtal kan enligt tillgÄngsdefinitionerna klassificeras som en tillgÄng. Dock finns det motstÄnd till G4+1-gruppens förslag som grundar sig pÄ det faktum att man inte accepterar aktiveringen av tillgÄngar som inte Àgs. Vi anser att en utveckling av de gÀllande reglerna Àr att föredra framför införandet av en ny leasingredovisning..

Att styra en ideell organisation föranleder mÄnga utmaningar. MÄnga gÄnger skiljer sig mÄlet för en ideell sammanslutning markant frÄn exempelvis ett aktieÀgt företag dÀr utdelning till aktieÀgare och vinst Àr i fokus. Den ideella organisationen hÄller oftast mindre konkret mÀtbara sociala vÀrden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som frÀmsta incitament att tjÀna pengar, vilket gör styrningsfrÄgor, belöningar och pÄföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa sÀrskilda förutsÀttningar genom att studera tvÄ studentnationer vid Uppsala universitet, nÀmligen Uplands och VÀstgöta nation.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld dÀr aktiemarknaden Àr en komplex miljö. Att fatta vÀlgrundande beslut pÄ aktiemarknaden Àr svÄrt för investerare, som  dÀrmed samlar in all den information som finns tillgÀnglig. Den redovisning och information som företag lÀmnar ifrÄn sig Àr utformad genom en avvÀgning mellan kostnader och nytta, som kallas Cost Constraint. Ytterligare en avvÀgning som företag anvÀnder sig av gÀllande upprÀttandet av redovisning Àr att inte ge ut för mycket information och dÀrmed ?skydda? sig frÄn konkurrenter.Studiens huvudsakliga syfte Àr att kartlÀgga och jÀmföra hur investerare och banker tar beslut baserat pÄ den redovisning som företag publicerar, som kan vara pÄverkad av Cost Constraint.

Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att analysera och diskutera vad som Ă€r god redovisningssed vid redovisning av pĂ„gĂ„ende arbeten pĂ„ löpande rĂ€kning och hur innebörden i god redovisningssed pĂ„ detta omrĂ„de har pĂ„verkats av sambandet mellan redovisning och beskattning. Tonvikten ligger pĂ„ det vi kallar alternativmetodens förhĂ„llande till god redovisningssed. Ett delsyfte Ă€r att kritiskt granska och analysera de argument som framförts i de senaste Ă„rens debatt i SvSkT om alternativmetodens förenlighet med ÅRL. Metod: Vi har i arbetet utgĂ„tt frĂ„n en dokumentstudie dĂ€r bland annat en debatt i SvSkT frĂ„n de senaste Ă„ren om beskattning och redovisning av pĂ„gĂ„ende arbeten pĂ„ löpande rĂ€kning har varit till stor hjĂ€lp. DĂ„ vĂ„r frĂ„gestĂ€llning ligger i grĂ€nslandet mellan företagsekonomi och juridik sĂ„ har vi i vĂ„rt arbete tagit intryck bĂ„de av juridisk metod och av samhĂ€llsvetenskapens forskningsmetoder.

Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer vÀrldsomfattande och med detta har kraven ökat pÄ en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige rÄder sedan lÀnge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som rÄder i mÄnga andra lÀnder. Det Àr viktigt att Sverige utformar sina Ärsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprÀtthÄlla konkurrenskraften och lÀsvÀnligheten och dÀrmed Àven kunna attrahera utlÀndska intressenter. En förutsÀttning för detta Àr attförÀndra det rÄdandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrÄn det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rÄdande kopplingen.

Den redovisning av sjukfrÄnvaro som kommer att krÀvas av företagen frÄn och med den förste juli i Är, 2003, har flera brister. MÄnga intressenter anser att redovisningen inte kommer att uppnÄ syftet, att skapa en medvetenhet hos företagen, vilken leder till ÄtgÀrder för att minska sjukfrÄnvaron. Informationen anses inte heller underlÀtta vid bedömning av företag hos de flesta intressenter. Vi kan dock konstatera att informationen fÄr en marginellt ökad betydelse vid bedömning av kunskapsintensiva företag Àn traditionella företag. Detta dÄ personalen Àr en kritisk resurs för företagens framgÄng.