Goodwill har under en lÀngre tid varit ett av redovisningens stora problemomrÄden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pÄgÄtt lÀnge. FrÄgan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmÀssig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrÄgorna.International Accounting Standards Board Àr ett oberoende organ vars Ätaganden Àr att faststÀlla standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS Àr det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process dÀralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och anvÀndare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs Àr beviljade att delge sin uppfattning.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

Immateriella tillgÄngar Àr i de flesta företag till mÀngden fler Àn de materiella tillgÄngarna. DÀrför har intresset för de immateriella tillgÄngarna ökat i dagens samhÀlle. Företag kan antingen vÀlja mellan att aktivera eller kostnadsföra de immateriella tillgÄngarna. Aktivering innebÀr att den immateriella tillgÄngen bokförs som en tillgÄng i balansrÀkningen. En avskrivning görs Ärligen över nyttjandeperioden.

De senaste Ären har flödet av regler, normer och praxis inom redovisningen ökatlavinartat och det finns inte minsta tillstymmelse till avmattning. SÀrskilt har influenserfrÄn den internationella normgivningen varit starkt pÄverkande. BokföringsnÀmnden(BFN) arbetar just nu med ett projekt som innebÀr en förenkling av redovisningsreglerna,bland annat i samarbete med Skatteverket (SKV). Genom att ta fram samlade regelverkför fyra kategorier av företag hoppas nÀmnden att redovisningen ska bli mindreavancerad och tydligare för bolagen. Först ut Àndrades reglerna för enskilda nÀringsidkaresom omsÀtter högst tre miljoner kronor Ärligen.

Intresset för att redovisa hÄllbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den Ärliga finansiella redovisningen. NÀr det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hÄllbarhetsredovisning frÄn den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande Àr en relativt liten andel företag som upprÀttar hÄllbarhetsredovisningar runt om i vÀrlden, sÄ har det blivit en vanlig standard bland mÄnga stora internationella företag. Granskning av hÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt fenomen och det Àr endast en handfull svenska företag som lÄter granska sina hÄllbarhetsredovisningar.

Föreliggande arbete Àr en redovisning av en attitydundersökning som gjordes 2010, gÀllande gymnasieelevers uppfattning om i vilken grad de nationella proven Àr rÀttvisa. Studien visade att eleverna överlag var positiva till proven bÄde gÀllande det proven mÀtte samt bedömningen av proven. Vissa oregelbundenheter som bröt mönstret kunde dock pÄvisas. Slutsatsen blev att elevernas upplevelse av rÀttvisegraden Àr viktig för provens existensberÀttigande samt att central, frÄn lÀrare och elever distanserad, rÀttning och bedömning av proven Àr efterstrÀvansvÀrd..

En studie i hur man kan arrangera, spela in och mixa slagverk i rollen som trumset. Artisten Nasimiyu Murumbas andra album Dig Deep innehĂ„ller en lĂ„t med trumset, Raise Your Arrow. Övriga har slagverk som tĂ€cker upp funktioner som trumsetet har. Processen beskrivs ur producentperspektiv med redovisning av arrangemang och analys av Raise Your Arrow samt tre av albumets övriga lĂ„tar, Free Ones, Dig Deep samt The Biggest Drum. Dessa analyseras frĂ„n tre utgĂ„ngspunkter: arrangemangmĂ€ssig, konstnĂ€rlig och teknisk.

Denna uppsats behandlar pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning och inriktar sig pÄ den sÄ kallade alternativregeln. Regeln innebÀr att mindre företag kan vÀlja att redovisa intÀkter vid faktureringstidpunkten istÀllet för under intjÀnandet. Alternativregeln har diskuterats flitigt utifrÄn frÄgan huruvida den kan sÀgas vara förenlig med god redovisningssed. Syftet med vÄr uppsats har dÀrför varit att undersöka om regeln Àr förenlig med god redovisning samt ifall en Ärsredovisning som Àr upprÀttad utifrÄn den kan sÀgas ge en rÀttvisande bild av ett företags resultat och stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ litteraturstudier av relevant material inom redovisning, undersökning av Ärsredovisningar samt personliga djupintervjuer med revisorer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om svenska koncerners resultat och nyckeltal pÄverkats av den standardÀndring som infördes i USA frÄn och med Ärsskiftet 2001/2002, SFAS 142. Detta för att kunna generalisera resultatet till den svenska marknaden i och med att IFRS 3 implementeras under 2005. VÄr undersökning, som genomförts med en jÀmförande ekonomisk utvÀrderingsmetod, visar att samtliga undersökta koncerner redovisar ett synbart högre resultat och en urskiljbar högre vinst per aktie. Vi kan konstatera att vid sÄvÀl ett positivt som ett negativt resultat Àr standardÀndringen gynnsam för koncernerna. Ju större goodwillposten Àr desto större förbÀttring av vinst per aktie pÄ grund av den uteblivna avskrivningen..

>>>SYFTE<<<Syftet med uppsatsen Àr att studera huruvida föreslagna förÀndringar, avseende hantering av goodwill, vid en tillÀmpning av IASB:'s Exposure Draft 3: Busines's Combination's kan bidra till en bÀttre redovisning i form av en mer tillförlitlig, begriplig, relevant och jÀmförbar vÀrdering av de studerade företagen's goodwillposter. Vi Àmnar Àven undersöka vilket av de bÄda regelverken som kvalitetsmÀssigt ger den ?bÀsta? redovisningen i form av en korrekt vÀrdering och rÀttvisande bild. >>>METOD<<< Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av tio företag dÀr företagen har illustrerat för- respektive nackdelar vid en implementering av ED 3. AnvÀnda företagsspecifik information har frÀmst utgjort's av företagen's finansiella rapporter.

Den 1 januari 2005 infördes IFRS i svenska noterade företag. IAS 40 Àr en del av det nya regelverket och innebÀr att förvaltningsfastigheter fÄr vÀrderas till verkligt vÀrde. Implementeringen av standarden medför stora förÀndringar i svensk redovisning. En redovisning baserad pÄ verkliga vÀrden kan resultera i stora svÀngningar vad gÀller tillgÄngarnas vÀrden. Vidare kan det vara problematiskt att tilldela den tillÀmpade vÀrderingsmodellens ingÄende variabler realistiska vÀrden.

Med vÄr studie har vi för avsikt att besvara i vilken utstrÀckning företagens frivilliga personalredovisning pÄverkas av den debatt som förs i media. Vi undersöker Àven hur mÀngd och placering av personalredovisningen förÀndrats över tiden. För att undersöka hur personalredovisningen och debatten utvecklats har vi konstruerat tvÄ modeller. Dessa grundar sig pÄ de studier av relevant litteratur som vi genomfört. vi har dessutom anvÀnt en statistisk metod för att mÀta sambandet mellan mÀngden personalredovisning och antalet artiklar i debatten.

Bakgrund och problemdiskussion: Med bakgrund i regeringens mÄl i att minska de administrativa kostnader för företag, beslutade BokföringsnÀmnden 2004 att Àndra inriktning pÄ den praxis som dÄ fanns för redovisning. Detta genom att ta fram nya och samlade regelverk för noterade och icke-noterade företag. Regelverken delades upp i fyra kategorier baserat pÄ företagsform och storlek K1-K4. I dagslÀget finns olika regelverk och rekommendationer att tillÀmpa, vilka ges ut av olika organisationer. Förenklingarna för företagen i K2 kategorin bestÄr i att alla redovisningsregler ska finnas i ett samlat dokument, samt att det inte ska vara möjligt att vÀlja olika alternativa redovisningsprinciper.

SammanfattningTitel Kvinnliga karriÀrstrategier i revisionsbranschen Datum 2012-05-31?Författare Besarta Hulaj & Daniel Nilsson Handledare Sven-Olof Yrjö CollinUtbildning Civilekonomprogrammet - redovisning?Kurs 4FE03E Examensarbete Redovisning ? Civilekonomuppsats 30 hp?Inledning Revisionsbranschen har traditionellt sett varit ett manligt yrke, dÀr normen har varit mannen. Trots att rekryteringen av kvinnor och mÀn till revisionsbyrÄerna Àr lika stor Àr det fortfarande mÀnnen som bara nÄgra Är efter intrÀde nÄr högre positioner och har högre löner Àn sina kvinnliga kollegor. Ett problem som identifierats i dagens byrÄer Àr att kvinnor som inte fÄr ett erkÀnnande frÄn byrÄn uttrycker att de vill lÀmna professionsyrket. Finns det dÄ nÄgot beteende som kvinnor kan ta till sig för att förbÀttra sina möjligheter till en mer framgÄngsrik karriÀr i revisionsbranschen??Problemformulering Kan vi identifiera kvinnliga karriÀrstrategier i revisionsbranschen som pÄverkar certifieringstiden? Kan de kvinnliga revisorernas karriÀrsmÄl och deras demografiska situation förklara valet av karriÀrstrategi och certifieringstid??Syfte Syftet med denna studie Àr att identifiera kvinnliga karriÀrstrategier som pÄverkar certifieringstiden.