FrÄn 1 januari 2010 skall byggbranschen tillÀmpa nya redovisningsregler gÀllande redovisning av intÀkter frÄn försÀljning av fastigheter. Denna regel, eller rÀttare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och lÀnder. Tidigare var det tillÄtet att i högre grad tillÀmpa successiv vinstavrÀkning, vilket innebÀr att intÀkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med fÀrdigstÀllandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försÀljningsintÀkten redovisas först nÀr de betydande riskerna har övergÄtt till köparen, vilket normalt sammanfaller med tilltrÀdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen pÄverkas av den nya lagtolkningen.

Regeringens uppdrag till FM avseende militĂ€ra informationsoperationer(MIO) Ă€r tydligt. FM skall bygga upp en kompetens, omfattande metoderför skydd, planering och genomförande av MIO.Är IO, och dĂ„ sĂ€rskilt de offensiva metoderna relaterade till funktionen, enviktig komponent i de framtida vĂ€pnade styrkorna, och vad krĂ€vs för attFM framgĂ„ngsrikt skall kunna implementera en reell operativ förmĂ„gaavseende MIO, Ă€r de övergripande frĂ„gestĂ€llningarna som besvaras i dennauppsats.Inledningsvis definieras begreppet IO. OmvĂ€rldens syn pĂ„ IO, en fördjupadbeskrivning av de offensiva metoderna samt en redovisning av FMinriktning i ett tioĂ„rigt perspektiv, utgör uppsatsens empiriska underlag.Avslutningsvis vĂ€rderas uppsatsens slutsatser relativtmanöverkrigföringens grundprinciper och en hypotes formuleras..

SammanfattningBokföringsnÀmnden (BFN) Àr en statlig myndighet under regeringen som Àr statens expertorgan pÄ redovisningsomrÄdet. De ansvarar för att frÀmja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrÄn praxis. Redovisningen har dock gÄtt frÄn att ha styrts utifrÄn principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. PÄ senare tid har nÀmligen BFN antagit en ny strategi genom att utfÀrda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillÀmpa frÄn 2014.Problematiken Àr att BFN inte har nÄgon föreskriftsmakt utan endast fÄr ge ut allmÀnna rÄd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstÄr en konflikt bÄde gÀllande hur reglerna skall tolkas samt vad som gÀller juridiskt.VÄrt syfte Àr att förstÄ hur de kommande regelverken frÄn bokföringsnÀmnden uppfattas samt hur de kommer att pÄverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

SAMMANDRAGÄmne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poĂ€ngHandledare: Cecilia LindholmTitel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen ? en studie av Ă„rsredovisningarSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var Ă€ven att undersöka huruvida det fanns nĂ„got samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i sĂ„ fall sĂ„g ut.Teori: Studien byggde i stor utstrĂ€ckning pĂ„ Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del anvĂ€nts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.Metod: 2008 Ă„rs Ă„rsredovisningar frĂ„n tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Bakgrund och problem: Sedan första januari 2008 har det varit informationskrav för statligt Àgda bolag i Sverige att rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Att inkludera den sociala dimensionen i denna redovisning har ökat i betydelse och uppmÀrksammats som en viktig del i samhÀllets hÄllbarhetsarbete. Det större hÄllbarhetsbegreppet, dÀr Àven miljö finns kvar som en viktig del, Àr nytt med sina omfattande sociala aspekter. Socialt ansvar innefattar mÄnga omrÄden vilket kan leda till flera tolkningar av vad som Àr att ta ett socialt ansvar i sin hÄllbarhetsredovisning. Av den anledningen Àr det av sÀrskilt stort intresse att se till hur de statligt Àgda bolagen redovisar socialt ansvar utefter GRI:s riktlinjer kring socialt ansvar men Àven kring det sociala ansvartagandet bolagen tar utöver indikatorerna.Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva hur svenska statligt Àgda bolag redovisar sitt sociala ansvar utefter GRI:s riktlinjer.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Titel: Sarbanes-Oxley Act ? Lagens inverkan pÄ tvÄ svenska bolagProblembakgrund: De senaste Ären har det intrÀffat en rad olika redovisningsskandaler i USA dÀr brott har begÄtts, vilket har varit anledningen till att Sarbanes-Oxley Act bildades. Syftet med lagen Àr att Äterskapa allmÀnhetens förtroende för aktiemarknaden och att garantera att företagens finansiella rapporter innehÄller tillförlitlig information. För att uppnÄ detta stÀller lagen hÄrdare krav pÄ redovisning och information till aktiemarknaden, ökade krav pÄ revisorers oberoende, ökade krav pÄ interna strukturer för revision samt hÄrdare straff för brott mot lagen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, beskriva och fÄ ökad förstÄelse för hur SOX har pÄverkat svensk bolagsstyrning vad gÀller personligt ansvar och intern kontroll. DÄ det krÀvs mycket anstrÀngningar för bolagen i form av arbete och resurser vill vi Àven undersöka om bolagen upplever att fördelarna med lagen Àr större Àn nackdelarna.Metod: Uppsatsen har upprÀttas utifrÄn en kvalitativ undersökning dÀr information har samlats in frÄn tvÄ företagsrepresentanter, uppsatsen bestÄr Àven av sekundÀrdata som hÀmtats frÄn böcker, internet och Ärsredovisningar.Analys: SOX stÀller högre krav pÄ företagens interna kontroller Àn vad som gjorts tidigare och respondenterna Àr eniga om att lagen har inneburit en stor omstÀllning av deras arbetssÀtt.

Bakgrund och Problemformulering: Den alltmer ökade medvetenheten som kan ses i samhÀllet kring etik, miljö och sociala förhÄllanden avspeglas Àven i nÀringslivet. SamhÀllet stÀller allt högre krav pÄ företagen och dess verksamhet, krav vilka företagen nu mÄste försöka nÄ upp till för att bibehÄlla sitt anseende utÄt. Genom att utarbeta rapporter dÀr information kring dessa frÄgor presenteras försöker företagen tillgodose samhÀllet och sina intressenter med tillrÀcklig information kring dessa frÄgor. Denna presentation har fÄtt namnet CSR-redovisning. Utformandet av dessa rapporter Àr pÄ frivillig basis vilket ger företagen möjlighet att sortera ut den information som de vÀljer att presentera.

Syftet med vÄr magisteruppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begrÀnsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har nÄgon form av internredovisning, Àven om den inte alltid Àr sÄ formaliserad. Endast de tvÄ företag som har den mest utvecklade internredovisningen Àr sjÀlva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begrÀnsande faktorer vi har identifierat Àr kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillvÀxtambitioner och rÄdgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄDatum:15 januari 2013NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrÄ, revisor, smÄ företag, framtidsmöjligheterFrÄgestÀllning:Hur har revisionsbyrÄerna förÀndrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken pÄ revisionsbyrÄerna inverkat pÄ tjÀnsternas utbud?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyrÄerna förÀndrat sitt utbud av tjÀnster och vilka andra förÀndringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag. För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna har tvÄ revisionsbyrÄer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrÄgorna och uppfylla syftet har tvÄ gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson pÄ Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg pÄ PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut pÄ att ta reda pÄ vad respektive revisionsbyrÄ gjort för förÀndringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren stÀllts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrÄn.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förÀndringar som gjorts bland annat ett större fokus pÄ redovisningstjÀnster Àn tidigare.

This essay examines through a sociological perspective how physical objects in Ted Kooser?s poetry collection "Delights & Shadows" can be used to depict the characters? social environment. This is done by examining the physical objects found in 25 poems, the relationships between subjects and objects, and how this relationship can describe the social environment. The essay also examines how the relationship between subjects, objects, and the presence of the social environment within the text affects the reader experience. The physical objects are examined with Bill Brown?s Thing Theory as "things" that stop working for humans, when their flow within the circuits of production and distribution, consumption and exhibition is arrested, however momentarily.

Alla företag mÄste redovisa sina intÀkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en sÄ kallad revisionsplikt vilket innebÀr att det man redovisar mÄste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförÀndringen kommer att innebÀra marknadsförÀndringar för revisorerna.

Alla företag mÄste redovisa sina intÀkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en sÄ kallad revisionsplikt vilket innebÀr att det man redovisar mÄste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförÀndringen kommer att innebÀra marknadsförÀndringar för revisorerna.

Till stor del bygger samhÀllsplanering pÄ förÀndring och utveckling av den fysiska miljön, vilket nÀrboende kan ha olika synpunkter pÄ. För att uppnÄ acceptans vid en förÀndring Àr det viktigt att berörda kÀnner delaktighet i processen samt att informationen Àr tydlig och begriplig Àven för den som inte Àr kunnig inom omrÄdet. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrÀttsliga ÄtgÀrder som krÀvs för dess tÀnkta genomförande. För att de berörda fastighetsÀgarna ska kunna lÀsa och förstÄ hur de pÄverkas av en detaljplan mÄste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tÀnkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien Àr att fÄ svar pÄ i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrÄgor förekommer och om kraven i 2011 Ärs Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar Är 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner mÄnga gÄnger Àr bristfÀlliga eller saknas helt.