Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en bild över hur en controller arbetar i ett medelstort företag. Studien har genomförts med en fallstudie av tvÄ företag över en tre veckors period. Studien visar att controllers i medelstora företag har mÄnga olika arbetsuppgifter. Controllern tenderar att arbeta med redovisning och den framtida styrningen av företaget har en lÀgre prioritet. Hursomhelst har vi funnit att en controller i ett medelstort företag har fler arbetsuppgifter Àn vad litteraturen beskriver att en controller har.

I dagslÀget samlas data frÄn tunneldrivning in manuellt och skrivs sedan in i ett dataprotokoll.Dessa protokoll anvÀnds sedan som dokumentation och redovisning gentemot bestÀllaren. Föratt effektivisera denna datahantering har hÀr en ny systembeskrivning upprÀttats. VÀrdena som inhÀmtas frÄn tunneldrivningsmaskinerna skall automatiskt skickas över till en databas, vilket innebÀr att all information kommer att vara digital. Syftet Àr att utveckla ett nÀtverk som Àr kopplat mellan maskinerna nere i tunneln och datorerna pÄ kontoret.Alla viktiga vÀrden som fÄs i samband med bergdrift ska samlas frÄn olika tunnelprojekt och lagras i en databas. Med viktiga vÀrden menas all tÀnkbar typ av data som Àrtill nytta för kalkylering, uppföljning, ekonomi och KMA (kvalitet, miljö och arbetsmiljö) för projektet som t.ex.

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom redovisningen har gÄtt mot förenkling och att denadministrativa bördan skall lÀttas för mindre aktiebolag. Detta har lett till att BokföringsnÀmnden harstartat K?projektet som ska ge företagen möjlighet att vÀlja ett samordnat och förenklat regelverk. Idet nya projektet har framförallt kategorin som gÀller för mindre aktiebolag, K2, varit hettomdebatterat. Författarna tycker dÀrför att det Àr intressant att studera vad som skulle hÀnda medredovisningen i ett specifikt FoU?företag vid en övergÄng till detta regelverk dÄ diskussioner förts omdenna typ av företag kan komma att stöta pÄ problem.

Den hÀr studien Àmnar förklara hur bedömningar av skogstillgÄngar till verkligt vÀrde har pÄverkat vÀrderelevansen mellan redovisningen och börsvÀrdet för svenska skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgÄngspunkt vilket innebÀr en förestÀllning om att det existerar en objektiv vÀrld utanför forskarna sjÀlva. En deduktiv ansats tillÀmpas dÀr teori insamlas i syfte att skapa förvÀntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jÀmföra med teorin. Studien prÀglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primÀrdata frÄn Ärsredovisningar och sekundÀrdata frÄn Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anlÀggningstillgÄngar -med de biologiska tillgÄngarna inrÀknade- steg kraftigt under redovisningsÄret 2005. Detta var samma Är som IAS 41 trÀdde i kraft och redovisning till verkligt vÀrde av skogstillgÄngar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. UtifrÄn studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt vÀrde höjer redovisningens vÀrderelevans - Àven för bolag med stora innehav av vÀxande skog.Ett förslag pÄ framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie dÀr bÄde privata och institutionella investerares Äsikter pÄ omrÄdet insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkÀter.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Institutionen för teknik och naturvetenskap pÄ Linköpings universitet som en avslutade del av mina studier i Medie- och Kommunikationsteknik. MÄlet med examensarbetet vÀr att utveckla ett datorspel med Macromedia Director i vilket man kan spela mot andra spelare över Internet.Examensarbetet ska ocksÄ resultera i en presentation av nÄgra av de tillgÀngliga metoderna för att skapa nÀtverksapplikationer med Macromedia Director.Rapporten inleds med en teoridel som beskriver Macromedia Director och vad det kan anvÀndas till, samt en redovisning av olika metoder för att skapa nÀtverksapplikationer i Macromedia Director. DÀrefter följer en beskrivning hur spelet Àr uppbyggt och en genomgÄng av de viktigaste funktionerna. Programkoden till dessa funktioner finns i bilagorna till rapporten..

Detta utvecklingsarbete Àr utfört pÄ Komvux i Kalix med syfte att utveckla och fördjupa ett gruppcentrerat lÀrande genom att anvÀnda PBL. Arbetet genomfördes under sex veckor och bestod av en inledande planeringsvecka följt av fyra veckor för genomförande och avslutades med en utvÀrderingsvecka. Undersökningen visade att eleverna utvecklat sig pÄ följande omrÄden: informationssökning, strukturering, muntlig redovisning, kritisk granskning samt arbete i grupp. I utvÀrderingen fann vi att eleverna sÀrskilt uppskattade den ökade gruppkÀnsla som momentet medförde. De ansÄg att PBL-momentet skapat en grupp av vad som tidigare var en samling individer.

Bakgrund: MÄnga företag Àr exponerade mot rÀnte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra anvÀnder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. NÀr noterade koncerner frÄn och med 1 januari 2005 skall tillÀmpa IFRS och dÄ speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förÀndras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvÀrdering av derivat till verkligt vÀrde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svÀngningar i de finansiella rapporterna.

Revision i samtliga aktiebolag infördes dels för att ge Àgare bÀttre kontrollmöjligheter samt för att hjÀlpa till att bekÀmpa den ekonomiska brottsligheten. Revision innebÀr en trygghet för företagets intressenter dÄ de vet att informationen Àr granskad av oberoende part. Tidigare studier visar att smÄ företag ofta har sÀmre kvalitet pÄ redovisningen jÀmfört med stora. En förklaring till detta Àr att smÄ företag saknar internkontroll och kunskap om hur redovisningen skall upprÀttas. Brist pÄ internkontroll leder Àven till att dessa företag Àr speciellt kÀnsliga för fel och bedrÀgerier.

Syfte med denna uppsats Àr att göra en beskrivning och analys av redovisningspraxis i nÄgra idrotts ? och handikappföreningar.VÄr metod Àr litteraturstudie, insamling av information genom frÄgeformulÀr och personliga intervjuerSamtliga undersökta föreningar har ordnad bokföring Föreningar har anstÀlld personal som driver den dagliga verksamheten. VÄr slutsats Àr att undersökta ideella föreningar avslutar sina rÀkenskaper med Ärs/ekonomisk redovisning. Inga av undersökta föreningar anvÀnder fullt ut gÀllande redovisningsnormer. VÄra hypoteser har inte fÄtt stöd i empiriska materialet..

År 2002 tog EU och International Accounting Standard Board (IASB) beslutet att alla noterade företag ska följa de internationella reglerna International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta medförde dock att regelverket för de mindre noterade företagen blev alltför komplicerat. DĂ€rför beslutade BokföringsnĂ€mnden Ă„r 2004, att Ă€ndra inriktningen pĂ„ normgivningen och började arbetet med K-projektet. HĂ€r delas företagen in i fyra olika kategorier (K1-K4) beroende pĂ„ storlek och företagsform. Företagen kan till dess att alla de viktigaste delarna i lagstiftningen trĂ€tt i kraft, vĂ€lja att tillĂ€mpa reglerna inom sin aktuella kategori eller fortsĂ€tta med nuvarande regler. Denna uppsats inriktar sig pĂ„ enskilda nĂ€ringsidkare som tillhör Kategori 1 och har en nettoomsĂ€ttning pĂ„ högst 3 miljoner kronor.

BAKGRUND OCH PROBLEM: IAS 19 Ă€r en erkĂ€nt komplex standard som efter flera tidigare förĂ€ndringar nu Ă„terigen Ă€r föremĂ„l för omarbetning. En av förĂ€ndringarna Ă€r att korridorregeln som alternativ för redovisning av aktuariella vinster och förluster tas bort. Forskning visar att mĂ„nga företag samlat pĂ„ sig stora pensionsförpliktelser och det kan dĂ€rför finnas viss skepsis kring förĂ€ndringen. DĂ€rför Ă€r det intressant att diskutera effekterna av förĂ€ndringen.SYFTE: Att diskutera vilka effekter den föreslagna förĂ€ndringen pĂ„ IAS 19 kan fĂ„ pĂ„ företags finansiella stĂ€llning och resultat samt redovisningens förmĂ„ga att uppfylla de kvalitativa egenskaperna.AVGRÄNSNINGAR: Uppsatsen fokuserar pĂ„ den del i utkastet som handlar om korridorregelns borttagande. Undersökningen omfattar bara företag noterade pĂ„ Nasdaq OMX Large Cap samt 60 av 227 st.

Sveriges Television kallar sig en TV i allmÀnhetens tjÀnst och har en erkÀnd roll som viktig aktör i den svenska demokratin. I sin roll som public service-företag har SVT en mÀngd uppgifter att fylla genom sitt programutbud. Public service uppgifter som alla tillsammans skall frÀmja ett demokratiskt samhÀlle. I takt med att medielandskapet och samhÀllet har förÀndrats sÄ stÄr SVT:s ar-bete med dessa uppgifter och mÄl inför nya utmaningar. Vi har i denna upp-sats anammat teorin om att TV-utbudet för public service idag börjat efterlikna de mer nöjesanpassade TV-kanalerna i frÄga om programutbud.

Finansiell information Àr att anses som vÀrderelevant om den kan anvÀndas av intressenter i deras vÀrderingsbeslut. Ett vÀrderelevant tal bör sÄledes pÄverka ett företags marknadsvÀrde. UtifrÄn Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens vÀrde frÄn resultatet för att pÄ sÄ sÀtt undersöka goodwillkomponentens vÀrderelevans. Vi finner att vÀrderelevansen hos de undersökta variablerna försÀmrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gÀllande redovisning av goodwill inte gett resultat..

SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av Ättiotalet, fick hÄllbarhetsfrÄgan ett uppsving och trots att det nu har gÄtt mer Àn 25 Är Àr Àmnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhÀllet hÄllbart och det Àr av allmÀnt intresse att vi Ästadkommer förÀndringar. HÀr har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hÄllbarhetsredovisningen Àr ett verktyg att nÄ detta mÄl.Problem: I Sveriges kommuner Àr det idag vÀldigt stor variation pÄ hur och om man hÄllbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rÄdgivare, Àr kvaliteten pÄ rapporterna dessutom lÄngt ifrÄn tillfredsstÀllande. Att upprÀtta hÄllbarhetsredovisning Àr inte lÀtt eftersom rapporten ska sammanstÀlla ett flertal olika dimensioner.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.