Kommuner anses vara neutral i sin redovisning. Detta gör att de ska redovisa pÄ ett tillförlitligt, verifierbart och objektivt sÀtt för att kunna ge relevant information till sina mottagare via Ärsredovisningen. Eftersom den kommunala Ärsredovisningen i vissa fall avviker frÄn god redovisningssed och rÀttvisande bild avsÄg denna studie att öka förstÄelsen för individernas uppfattningar om hur redovisningsarbetet gÄr till och konsekvenserna av det, klargöra vilken kritik kommunerna fÄtt samt hur de behandlar den kritiken. För att svara pÄ frÄgan Varför kommunala Ärsredovisningar Àr orena genomfördes en identifiering av faktorer som pÄverkar förÀndringsbenÀgenheten ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv. Denna studie genomfördes via observationer och intervjuer med standardiserade frÄgor till aktörer i fyra av Norrbottens kommuner.

I och med att EU har valt att följa organisationen IASB sÄ innebÀr det att frÄn och med den 1 januari 2005 skall alla börsnoterade företag i Sverige redovisa i enlighet med IFRS. Detta innebÀr bland annat att företagen numera skall genomföra nedskrivningstester, impairmenttester, för goodwill för att se om det finns behov till nedskrivning. Detta skall ske i enlighet med IAS 36 ? Impairment of assets. IFRS reglerna Àr i stor grad pÄverkade av redovisningsreglerna i USA och tanken med att tillÀmpa samma regler hÀr Àr att skapa bÀttre förutsÀttningar för jÀmförelse mellan företag internationellt.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra svenska börsbolag, med stora goodwillposter, kommer att hantera impairmenttesten enligt IAS 36.Vi har valt att göra fyra fallstudier baserade pÄ fyra företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsens A-lista.

IntÀkter Àr ett stort och viktigt omrÄde inom redovisning. Redovisningen av intÀkter Àr imÄnga fall problematisk eftersom intÀkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av vÀrlden. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltÀckande standard för intÀkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fÄtt mÄngareaktioner frÄn olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fÄtt mest kritik frÄnföretagen Àr den ökade mÀngden tillÀggsupplysningar som kommer krÀvas i företagensfinansiella rapporter.

Den hÀr studien Àmnar förklara hur bedömningar av skogstillgÄngar till verkligt vÀrde har pÄverkat vÀrderelevansen mellan redovisningen och börsvÀrdet för svenska skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgÄngspunkt vilket innebÀr en förestÀllning om att det existerar en objektiv vÀrld utanför forskarna sjÀlva. En deduktiv ansats tillÀmpas dÀr teori insamlas i syfte att skapa förvÀntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jÀmföra med teorin. Studien prÀglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primÀrdata frÄn Ärsredovisningar och sekundÀrdata frÄn Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anlÀggningstillgÄngar -med de biologiska tillgÄngarna inrÀknade- steg kraftigt under redovisningsÄret 2005. Detta var samma Är som IAS 41 trÀdde i kraft och redovisning till verkligt vÀrde av skogstillgÄngar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. UtifrÄn studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt vÀrde höjer redovisningens vÀrderelevans - Àven för bolag med stora innehav av vÀxande skog.Ett förslag pÄ framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie dÀr bÄde privata och institutionella investerares Äsikter pÄ omrÄdet insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkÀter.

 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. UtgÄngspunkten i analysen Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhÀllet. De huvudsakliga slutsatserna Àr att brottsofferdiskursen Àr en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen pÄ brottsoffer och brottsofferdiskursen Àr avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de fÄr.

AvsÀttningar Àr ett omrÄde inom redovisning som sedan en lÄng tid tillbaka harbehandlats i flertalet rÀttsfall. I den svenska redovisningslagstiftningen har regleringenav avsÀttningar inte funnits lÀnge utan tillkom inte förrÀn under slutet av 1990-talet.AvsÀttningar har dock utförts i företagen lÄngt innan denna reglering tillkom.UtgÄngspunkten för att bedöma om en avsÀttning var korrekt nÀr det saknadesreglering var om den var förenlig med god redovisningssed dÀr tidigare praxis hade enavgörande roll. Det Àr Àven en av utgÄngspunkterna idag men med skillnaden att detfinns detaljerad reglering som skall följas. Definitionen av en avsÀttning ges i RR 16som en skuld som Àr oviss till belopp eller tidpunkt.Syftet med vÄr studie var att undersöka hur argumentationen kring godredovisningssed har förÀndrats gÀllande rÀttsfall som berör avsÀttningar under 1980-talet samt 2000-talet. För att uppfylla studiens syfte har vi studerat sex referatmÄl, trefrÄn respektive Ärtionde, hÀmtade frÄn RegeringsrÀttens Ärsbok.

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa Àr IFRS 3 ? rörelseförvÀrv. Vi har valt att studera hur redovisningen förÀndrats och de effekter som uppstÄtt av denna standard. Vi riktar in oss pÄ goodwill och hur den förÀndrade redovisningen pÄverkat företagen.Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgÄtt mycket stora förÀndringar under 1900-talet. FrÄn att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gÄtt mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges intrÀde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS Är 2005. Syfte: Undersökningens syfte Àr att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats frÄn 1992 till 2003 med avseende pÄ börsnoterade företag samt Àven att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tÀnkas föra med sig.

Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan fĂ„ till vad gĂ€ller rĂ€ttvisande bild av ett företags stĂ€llning och resultat. Metod: Det metodiska angreppssĂ€ttet som jag valt att anvĂ€nda mig av i denna studie Ă€r kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer pĂ„ Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i BollnĂ€s. DĂ„ mitt syfte med studien inte Ă€r att mĂ€ta eller generalisera resultatet utan snarare att fĂ„ en djupare förstĂ„else kring revisorernas Ă„sikter kring K2-regelverket Ă€r min bedömning att den kvalitativa metoden Ă€r den mest Ă€ndamĂ„lsenliga. Den information som jag tagit del av har jag dĂ€refter jĂ€mfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga respondenter Ă€r tveksamma till flera delar av regelverket och stĂ€ller sig frĂ„gande till huruvida regelverket egentligen leder till nĂ„gra förenklingar i praktiken.

Bakgrund och problem: Företagens redovisning Àr ett underlag för utvÀrdering av ochjÀmförelse mellan företag. Att redovisningen hÄller hög kvalitet Àr en viktig aspekt. För attkunna uttala sig om redovisningen mÄste de bakomliggande aktiviteterna granskas, vilket kanvara svÄrt att se enbart genom de finansiella rapporterna. DÀrför Àr det av intresse attundersöka om ytterligare information sÄ som produktivitetsförÀndringar avspeglas iredovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utvÀrdera redovisningens kvalitet med hjÀlp av befintlig dataöver flygbolags produktivitet och finansiella rapporter. Genom statistiska tester undersöks omdet finns ett samband mellan produktivitetsförÀndringar och resultatrÀkningar.AvgrÀnsningar: Studien omfattar 41 flygbolag inom EES, Europeiska ekonomiskasamarbetsomrÄdet.

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprÀtta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete. BokföringsnÀmnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benÀmns K-regelverket och har som syfte att underlÀtta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar pÄ hur materiella anlÀggningstillgÄngar ska redovisas efter anvisningarna i K3.VÀrderingsförutsÀttningarna för materiella anlÀggningstillgÄngar har Àndrats i och med en reglering i K3. TillgÄngens anskaffningsvÀrde ska fördelas pÄ komponenter istÀllet för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgÄngens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgÄng ska komponenterna ha betydande vÀrde i förhÄllande till tillgÄngens totala anskaffningsvÀrde.

Studiens syfte Àr att försöka fÄ en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ skolans ansvar för fostran, vilka vÀrderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har nÄgon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka fÀrdiga metoder för att fostra det finns. Studien bestÄr av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jÀmförts med amerikansk forskning om moralisk pÄverkan i skolan, samt en redovisning av nÄgra praktiska metoder att fostra..

Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov sÄsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gÀller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lÀmna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler Àr dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 Ärs Ärsredovisningar fÄtt vÀlja mellan att redovisa efter den Àldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgÄende valt att redovisa efter den nyare standarden.Trots att införandet av IFRS 7 till stor del Àr motiverat av en strÀvan efter att öka anvÀndares förstÄelse för hur finansiella instrument pÄverka företags exponering för finansiella risker sÄ varnas det för att 2005 Ärs Ärsredovisningar inte alltid blir jÀmförbara, dÄ bland annat pÄ grund av den valfrihet som företag har.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en bild över hur en controller arbetar i ett medelstort företag. Studien har genomförts med en fallstudie av tvÄ företag över en tre veckors period. Studien visar att controllers i medelstora företag har mÄnga olika arbetsuppgifter. Controllern tenderar att arbeta med redovisning och den framtida styrningen av företaget har en lÀgre prioritet. Hursomhelst har vi funnit att en controller i ett medelstort företag har fler arbetsuppgifter Àn vad litteraturen beskriver att en controller har.