Bakgrund och problem: Finansiella rapporter Àr en viktig informationskÀlla vidkreditanalyser. I samband med vÀrldsomspÀnnande finansiella kriser har frÄgor kring sÀkerhetoch kreditrisk uppmÀrksammats. Relationen mellan bank och företagskund fÀrgas avasymmetrisk information och ur ett principal-agent perspektiv kan det förekomma incitamenttill att vinkla redovisningen för att uppnÄ egen vinning. Det faktum att IFRS 3 som regelverklÀmnar utrymmen för bedömningar i redovisningen har skapat en offentlig debatt rörandeanvÀndbarheten för intressenter. Att information anses som relevant vid kreditanalyser Àr avstor vikt för korrekt beslutsfattande.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur de bedömningsutrymmen som lÀmnas iredovisning enligt IFRS pÄverkar riskuppfattningen vid en kreditanalys.

Utvecklingen gÄr mot att företags andel immateriella tillgÄngar av de totala tillgÄngarna ökar och dÀrmed dess betydelse. Immateriella tillgÄngar saknar fysisk substans och uppfattas som svÄrbedömda vid vÀrdering. FrÄgan hur dessa svÄrbedömda tillgÄngar ska vÀrderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansrÀkningen har diskuterats livligt de senaste Ären. Vissa anser att immateriella tillgÄngar bör redovisas i balansrÀkningen för att ge en rÀttvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgÄngarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgÄngar ses som en svaghet.Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del pÄ immateriella tillgÄngar.

Alla aktiebolag Àr skyldiga att upprÀtta en Ärsredovisning. Beroende pÄ bolagens storlek stÀlls olika krav pÄ redovisning av kassaflödesanalys i den externa redovisningen. Kassaflödesanalys Àr en sammanstÀllning av ett bolags kassaflöden indelat i olika kategorier. Den visar intjÀnade likvida medel, men Àven hur dessa har tillförts. Kassaflödesanalys Àr nÄgot som ocksÄ kan anvÀndas i den interna styrningen av bolag för att fÄ kontroll över kassaflöden och kunna prognostisera samt följa upp utfall.

Den ha?r studien underso?ker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utga?r fra?n en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner underso?ks tillsammans med val av forskningens teoretiska ansatser och metoder.Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas da?r rollen frigo?rs fra?n tidigare fo?resta?llningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflo?den, en mellanfas da?r rollen pa?verkas av exempelvis nya tekniker som IT-sto?d och affa?rssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas da?r tidigare rolluppdelningar ifra?gasa?tts och fokus ligger pa? rollens makt i organisationen och mo?jligheter att skapa sin egen yrkesidentitet.

Alla företag mĂ„ste enligt lag upprĂ€tta nĂ„gon form av redovisning. Via bokföringsnĂ€mnden fĂ„r svenska företag allmĂ€nna rĂ„d över hur de ska tillĂ€mpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprĂ€ttandet av sin redovisning. För nĂ€rvarande arbetar bokföringsnĂ€mnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsĂ€ttning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

K3-regelverket har Ànnu inte införts. Det finns dÀrför mÄnga frÄgor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. TvÄ av de största förÀndringarna i och med K3-regelverket Àr kraven pÄ komponentavskrivning och upplysning om verkligt vÀrde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla insikt i och förstÄelse om hur fastighetsbolag som skall tillÀmpa K3-regelverket, ser pÄ detta regelverk och hur de tror att de kommer att pÄverkas av det i samband med införandet av detta.I studien anvÀnds en induktiv ansats. Det Àr ett relativt komplext problem som undersöks, och dÀrför anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Bakgrund och problem: Principbaserade standarder lÀmnar stort utrymme för ledningens bedömning nÀr det gÀller val av redovisningsmetoder. Trots att redovisningsregler uppmuntrar företag att identifiera immateriella tillgÄngar i samband med rörelseförvÀrv i sÄ stor grad som möjligt, fortsÀtter företagen att redovisa relativt stora mÀngder goodwill vid förvÀrv och bara fÄtal företag vÀljer att identifiera immateriella tillgÄngar separat. Immateriella tillgÄngarnas egenskaper gör redovisningen svÄrt och komplex. Redovisning av immateriella tillgÄngar inte Àr relevant och ger anvÀndaren en missvisande bild av de finansiella rapporterna.Syfte: Uppsatsens syfte Àr genom att studera immateriella tillgÄngarnas betydelse för olika typ av företag och bakomliggande faktorer till val av identifiering av immateriella tillgÄngar, skapa förstÄelse för den problematik som införande av gemensamma regelverk kan skapa för olika branscher.AvgrÀnsning: Denna studie Àr begrÀnsad till tvÄ svenska börsnoterade företag i tvÄ olika branscher och behandlar endast val av identifiering av immateriella tillgÄngar i samband med rörelseförvÀrv.Metod: Den metod som anvÀnds Àr en kvalitativ fallstudie dÀr telefonintervjuer genomförts samt informationen ur företagets Ärsredovisningar har granskats. Resultatet frÄn den empiriska delen har sedan analyserats utifrÄn referensramen och sammanfattas i slutsatsen.Resultat och slutsatser: Resultatet av den genomförda studien visar att olika branscher identifierar olika typer av immateriella tillgÄngar och i olika utstrÀckning.

Detta examensarbetes syfte Àr att identifiera och analyserar konsekvenserna vid ett fastighetsförvÀrv med sÄ kallad paketering. Metoden som har anvÀnts för att genomföra denna uppsats har varit ett induktivt angreppssÀtt samt en kvalitativ ostrukturerad intervjumetod. Resultatet jag kom fram till var att valet av metod för att genomföra en s.k paketering fÄr stora konsekvenser pÄ rÀkenskaperna, dÀremot pÄverkas inte transparensen för den som förstÄr att lÀsa och tolka redovisningen rÀtt. DÀremot stÀller paketeringen och dess redovisningsmÀssiga konsekvenser betydligt större krav pÄ lÀsaren..

Syfte: Huvudsyftet Àr att undersöka effekterna av införandet av IAS inom fastighetsbranschen och se om de nya principerna har lett mot en mer vÀrderelevant redovisning. Delsyftet Àr att se pÄ införandets effekter pÄ det egna kapitalet, samt att utröna förhÄllanden före och efter införandet, dÄ sett till tvÄ tidsperioder 2000-2004 och 2005-2009.Metod: Undersökningen Àr en totalundersökning som innefattar tio stycken företag. Studien strÀcker sig frÄn Är 2000 - 2009 dÀr 2000 - 2004 Àr perioden innan införandet av IAS 40 och perioden 2005 - 2009 Àr efter införandet. CAPM och Tobins Q anvÀnds för att se om det finns skillnader i eget kapital samt eget kapital i förhÄllande till börskurs före och efter införandet.  Teori: Undersökningen utgÄr frÄn Finansieringsteori, Effektiva marknadshypotesen, Capital Asset Pricing Model (CAPM), Tobins Q, Redovisningsteori, Beslutsfattande och Human Information ProcessingEmpiri: I kapitlet illustreras undersökningen i tabeller och diagram. Statistik programmet SPSS har anvÀnts för bearbetning av data och illustreras Àven i diagram för CAPM och Tobins Q.

This report describes the process of translating Russian financial information in accordance with Russian Accounting Standards to IFRS, International Financial Reporting Standards. The author describes the two regulatory frameworks and reveals a number of risk factors in the process. These risk factors may affect the reliability of figures from Russian companies. The conclusion states some recommendations on how these risk factors can be managed..

Sverige Àr under 2010 ett av de lÀnder som satsar mest resurser pÄ FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har pÄvisat samband mellan faktorer sÄ som rÀntabilitet pÄ totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vÄr forskningsfrÄga: Vilka av faktorerna omsÀttning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsÀttning kan pÄverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

I dagens mer globaliserade vÀrld blir problemet med olika redovisningsmetoder ett allt större problem för investerare och finansiÀrer. För att motverka detta har IASB introducerat nya internationella redovisningsrekommendationer. För den Europeiska unionen, i och med det Àven Sverige, gÀller frÄn och med 1 januari Är 2005 dessa standarder, IAS/IFRS, för samtliga börsnoterade bolag.Denna studie kommer att inrikta sig pÄ de redovisningsrekommendationer som gÀller redovisning av immateriella tillgÄngar och goodwill, IAS 38, IFRS 3, samt Àven IAS 36 gÀllande nedskrivning.Vi har valt att studera följande problem ?Hur har de skÀrpta reglerna gÀllande redovisningen av immateriella tillgÄngar och goodwill pÄverkat dessa poster??.Syftet med denna studie Àr att se i vilken grad goodwillposterna förÀndrats under de senaste Ären, i och med införandet av de nya redovisningsstandarderna i enlighet med IAS/IFRS. Vi vill Àven studera i vilken mÄn den slopade avskrivningen har pÄverkat goodwill.

En omvÀnd fusion definieras som det förfarande dÄ ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkrÄm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfÀllet upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess Àgare. Per definition skiljer sig inte en omvÀnd fusion frÄn en fusion dÀr dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock Àr vÀgledning och litteratur kring omrÄdet knapphÀndig vilket har lett till en spekulation om den omvÀnda fusionen skall kunna anses strida mot det förvÀrvslÄneförbud samt det förbud om att förvÀrva egna aktier som stÀlls upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstÄ vid en sÄdan fusion, krÀvs sÄledes en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmÀssiga omrÄden som berörs.

Den 1 januari 2005 trÀdde en ny redovisningsstandard ikraft som gÀller inom EU för alla noterade bolag. De nya reglerna Àr influerade av den anglosaxiska redovisningstraditionen och har rÀttvisande bild som ett övergripande rÀttesnöre. För ett kontinentalt land som Sverige innebÀr detta en utmaning dÄ landet varit prÀglat av ett mer legalistiskt synsÀtt företrÀtt av försiktighetsprincipen. Det nya synsÀttet öppnar för friare och mer subjektiva bedömningar och anvÀnder sig i större utstrÀckning av marknadsvÀrderingar. FörÀndringen har effekter pÄ kvaliteten i redovisningen.

Forskningsproblem: De tvÄ forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn i denna studie Àr: ? Hur ser företagens riskredovisning ut pÄ deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvÀgningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar Àven nÀrmare pÄ om det kan vara lÀmpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga företagens riskredovisning till aktiemarknaden pÄ deras hemsidor och att undersöka de avvÀgningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta Àr en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjÀlp av en enkÀt och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingÄr i vÄr population Àr alla A-listade företag pÄ Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail pÄ deras hemsidor.