AbstractTitle: How has IAS 38 affected accounting in small and large companies?A study of the differences in the accounting of financial ratios between small and large companies.Authors: Jasmine Choudrey & Rana QadriMain Course: Business EconomicsThe aim of this study is to make a comparative examination between small and large companies in Sweden and to analyse how accounting of intangible assets has been affected or changed due to the introduction of the new accounting recommendations and IAS 38.Main theory: There are no theories available on these type of researches due to the fact that the introduction of the IFRS is relatively new. Instead the essay discusses facts about the financial ratios and IFRS as a starting point for the study.Method: The examination will be a combination of both quantitative and qualitative techniques. The quantitative part will be based on statistics and financial ratios from the different companies annual reports. These financial ratios will be analyzed by performing a confidence interval.

Bakgrund: Krav pÄ ökad information och transparens i Ärsredovisningar har varit ett debatterat Àmne de senaste Ären. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmÀrksammats med anledning av de ökad krav pÄ upplysningar som standarden stÀller dÀribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. AnvÀndandet av IFRS 7 blev lag Är 2007 och gÀller vid upprÀttande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och dÀrmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som stÀlls pÄ företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förÀndrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte Àr att analysera bolag noterade pÄ OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om nÄgon förÀndring skett i mÀngden upplysningar som lÀmnats i Ärsredovisningar för Är 2010 jÀmfört med Är 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har anvÀnts för att genomföra undersökningen.

Syftet med externredovisning Ă€r att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella stĂ€llning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste Ă„rtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgĂ„ng Ă€r personalen. Problem uppstĂ„r nĂ€r dessa företag ska vĂ€rderas dĂ„ personalen inte kan tas upp som en tillgĂ„ng i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital Ă€r ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nĂ€mns i Årsredovisningslagen Ă€r det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt Ă„tskillnader över Ă„ren av rapporteringen.

Bakgrund: EU försöker, genom bland annat avskaffandet av revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen, att minska administrationskostnaderna för dessa bolag. Syftet Àr att göra de europeiska bolagens sÄ konkurrenskraftiga som möjligt för att stimulera Europas ekonomi. Fram till och med 31 oktober 2010 var alla svenska företag oavsett storlek tvungna att anlita revisor för granskning av sin redovisning. Det har numera Àndrats sÄ till vida att de allra minsta företagen ej lÀngre Àr tvungna att anlita revisor enligt lag. Grundtanken med förÀndringen var att den totalt sett skulle vara mer omfattande, det vill sÀga omfatta fler företag.

Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att pÄverka studenternas instÀllning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sÀtta studenternas instÀllning i fokus Àr för att vi anser att den gruppen inte tillrÀckligt uppmÀrksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten .Metod: Studien grundar sig pÄ en kvantitativ angreppsÀtt dÀr vi enbart riktat oss mot studenterna som lÀser andra, tredje och fjÀrde Äret och valt att lÀsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rÀttvisande bild pÄ instÀllningen av avskaffandet av revisionsplikten. VÄr fallstudie gjorde vi i nÀrbelÀgna lÀrosÀten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vÄr data med hjÀlp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förstÄelse kring utfallen.Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fÄtt fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas instÀllning till revisoryrket inte förÀndrats, att de Àr minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer.Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jÀmförelse kring vad forskningen ansÄg innan avskaffandet och hur det sÄg ut efter.Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyrÄer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu nÀr det fÄr vetskap om hur studenternas förhÄllning till yrket kommer att förÀndras..

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Bakgrund och problem: K2-regelverket Àr framarbetat utav BokföringsnÀmnden ochskatteverket. Detta regelverk gÀller Àn sÄ lÀnge bara för mindre aktiebolag. Syftet medregelverket Àr att det skall förenkla redovisningen och dÀrigenom minska denadministrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslÄs Àr delsgenom fÀrre periodiseringar men ocksÄ att företag kan anvÀnda sig avschablonmÀssiga vÀrderingar. Mindre aktiebolags frÀmsta intressenter, skatteverketoch lÄngivare anvÀnder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag iolika situationer.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker, utifrĂ„n en beskrivande idĂ©analys, hur begreppet nivĂ„gruppering har anvĂ€nts över tid i lĂ€roplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivĂ„gruppering generellt men Ă€ven specifikt för/mot organisatorisk nivĂ„gruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivĂ„gruppering (inom klassens ram). I lĂ€roplanerna och förarbeten till dessa eftersöks Ă€ven om nivĂ„gruppering föresprĂ„kas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivĂ„grupperingen det vill sĂ€ga lĂ€raren eller eleverna.Undersökningen byggs pĂ„ tidigare forskning kring nivĂ„gruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som upptrĂ€der dĂ€ri. UtifrĂ„n dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar Ă€ven argument som inte upptrĂ€der i forskningsgenomgĂ„ngen.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som upptrĂ€der i tidigare forskning Ă„terfinns i en eller flera förarbeten respektive lĂ€roplaner och att det största antalet av argumenten vĂ€nder sig mot nivĂ„gruppering (Ă€ven om det finns mĂ„nga för nivĂ„gruppering ocksĂ„ och frĂ€mst vad gĂ€ller pedagogisk nivĂ„gruppering). Trots detta har nivĂ„gruppering anvĂ€nts och anvĂ€nds fortfarande.

I form av en utvÀrdering har Stiftelsen för Insamlingskontroll (nedan kallat SFI) granskats med avseende pÄ hur deras kontroll av 90-kontoinnehavare ser ut. Syftet med utvÀrderingen Àr att skapa en bild av granskningen i dagslÀget samt att kartlÀgga var eventuella brister finns. Informationen som ligger till grund för undersökningen har hÀmtats direkt frÄn SFI men kompletterande data har Àven inhÀmtats frÄn organisationer som innehar ett 90-konto. Till följd av att brister upptÀckts har jag försökt kartlÀgga hur kontrollen kan göras mer tillförlitlig. Huvudsakligen bottnar bristerna i otydlighet frÄn SFI:s sida samt för lÄgt stÀllda krav pÄ kontoinnehavarna.

Under Ă„r 2001 skedde en stor börsnedgĂ„ng som tillsammans med flera redovisningsskandaler gjorde att nya trender framtrĂ€dde inom redovisningen och bolagsrapporteringen. I och med dessa skandaler blev intressenterna mer försiktiga, och deras förtroende för företag minskade. För att Ă„terupprĂ€tta förtroendet blev företagen tvungna att gĂ„ mot en större öppenhet i sin redovisning. Det blev allt viktigare för företagen att bevisa att det inte fanns nĂ„gra oegentligheter i företaget, samt att man hade en bra Ă€garstruktur. Även medias framlyftande av företags etiska och sociala ansvar har kommit i hetluften.

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag Ă€r skyldiga att tillĂ€mpa. Även onoterade kan vĂ€lja att anvĂ€nda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvĂ„ng. Detta utgör ett stort steg i den pĂ„gĂ„ende harmoniseringsprocess som tog sin början pĂ„ 1960-talet, vars syfte Ă€r att skapa ett gemensamt redovisningssprĂ„k. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgĂ„ngar skall vĂ€rderas, dvs. till anskaffningsvĂ€rde eller till verkligt vĂ€rde.

Titel: Revisionsplikt och trovĂ€rdighet ? ur ett Ă€garperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st smĂ„ aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.FrĂ„gestĂ€llning: Anser Ă€garna i smĂ„ aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle pĂ„verka bolagets trovĂ€rdighet gentemot dess intressenter?Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att beskriva smĂ„ aktiebolags trovĂ€rdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt pĂ„verkar trovĂ€rdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkĂ€ter, pĂ„ 100 st slump- mĂ€ssigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: Ă„rsomsĂ€ttning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anstĂ€llda.Empiri: Presentation av enkĂ€tsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovĂ€rdighet skulle pĂ„verkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenĂ€rerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. DĂ€remot anser de inte att trovĂ€rdigheten skulle pĂ„verkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovĂ€rdigheten mellan Ă€gare och bolagsledning skulle pĂ„verkas negativt, vilket förklaras av att Ă€gare/bolagsledning till 96 % av fallen Ă€r samma personer.

Den externa redovisningen Ă€r ett viktigt verktyg för företaget att förmedla informationtill de externa intressenterna. De externa intressenternas starka inflytande pĂ„ externredovisningen har inneburit att lagstiftningen har upprĂ€ttats med hĂ€nsyn till deras krav.Trots befintlig lagstiftning kan förekomsten av informationsasymmetri mellan företagetoch intressenterna i samband med extern redovisning dĂ€remot inte uteslutas. Problemetmed informationsasymmetri kan delvis lösas genom att intressenterna delges mertillĂ€ggsinformation i den externa redovisningen.Under de senaste Ă„rtiondena har behovet av tillĂ€ggsinformation ökat med hĂ€nsyn tillförekomsten av företagets övervĂ€rde pĂ„ marknaden. ÖvervĂ€rdet innebĂ€r att det finnsresurser som inte tas upp till balansrĂ€kningen men som skapar vĂ€rde för företaget. Ettexempel pĂ„ en sĂ„dan resurs Ă€r humankapitalet.

FrÄgestÀllningVad har affÀrssystemet för pÄverkan pÄ den interna redovisningen? Hur pass beroende Àr företagen av affÀrssystemet? Vad finns det för fördelar och nackdelar med systemet? Vad hÀnder om systemet slutar fungera?SyfteSyftet med denna studie var att undersöka och analysera hur de valda företagen anvÀnder sig utav affÀrssystemet SAP i arbetet med den interna redovisningen samt att undersöka hur betydelsefullt SAP Àr för arbetet med den interna redovisningen.MetodUppsatsen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr fem respondenter pÄ de valda företagen har intervjuats. Vid intervjutillfÀllena anvÀndes semistrukturerade frÄgor. En induktiv metod anvÀndes eftersom nya teorier skapades utifrÄn empirin.SlutsatsImplementeringen av ett affÀrssystem har visat sig haft en stor pÄverkan pÄ den interna redovisningen. De bÄda företagen Àr överens om att affÀrssystemet har varit en bidragande orsak till varför de inte har nÄgon avskild intern redovisning.

FörhÄllandena mellan agentteorins aktörer, frÀmst mellan principalen, dvs. aktieÀgarna, och revisorn men Àven mellan principalen och agenten, dvs. företagsledningen, har rubbats. Det gÄr inte pÄ förhand att dra generella slutsatser om hur och till vilken utstrÀckning Sarbanes-Oxley Act kommer att pÄverka revisorernas arbete respektive den interna kontrollen hos amerikanska dotterbolag verksamma i Sverige. Utfallet för bÄde revisorernas och företagens del beror pÄ förhÄllandena i den specifika revisionsbyrÄn respektive det specifika företaget.