Rapporter pekar på att ungdomar rör sig allt mindre och därmed ökar i vikt. Vi vill därför med denna uppsats ta reda på vad elever i årskurs sex har för inställning till fysisk aktivitet samt vad de tycker om ämnet idrott och hälsa i skolan. Vad gör de på fritiden? Hur ser de på skolidrotten? Känner de sig aktiva under idrottslektionerna? Bidrar skolidrotten till att eleverna är aktiva även på fritiden? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till ämnet och vilka faktorer som kan spela roll för ungdomars val av fritidsaktiviteter. Därefter genomförde vi en enkät bland 12-åringar för att få en verklig bild av situationen.

Syftet med studien är att ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollärare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i läroplanen, Uppföljning, utvärdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter från Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och handledning. Som datainsamlingsmetod används den kvalitativa intervjun.Materialet har sammanställts och tematiserats utifrån de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den här studien varje enskild förskollärares verklighet när intervjun äger rum. Dessa horisonter benämns i studien nuet, framtiden och verkligheten, där nuet är intervjun före kompetensutbildningen, framtiden när utbildningen genomförts och verkligheten närprocessen i arbetslaget har startat..

Slutsatsen på vår problemformulering är att Boverket använder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som säkerställer information. Rapporterna är uppföljning av: Finansiär, kostnadsbärare och kostnadsställe. Genom att rapporterna är standardiserade innebär det att som avsändare/mottagare använder/ talar samma språk. Det innebär att när informationen från rapporterna ska kommuniceras vidare (uppåt och neråt) inom organisationen, sker det på ett mer effektivt sätt. Det i sin tur underlättar för snabbare och mer välgrundade beslut.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.

Bakgrund och problem: Det har blivit ett allt större problem att förstå hur företag värderasutifrån olika perspektiv. Det har visat sig att värdet som anges på marknaden inte korrelerar meddet som anges i räkenskaperna. Därför har vi valt att undersöka hur situationen ser ut för ett avde största fastighetsbolagen, Castellum.Syfte: Rapportens syfte är att studera hur Castellums substansvärde och marknadsvärde förhållersig till varandra.Metod: Genom att hämta information från Castellums finansiella rapporter har vi själva kunnatupprätta grafer utifrån de funna siffrorna för att sedan analysera dessa.Resultat och slutsats: Vi kan konstatera att det inte finns något tydligt samband mellansubstansvärde och marknadsvärde, alltså har studiens frågeställning gett ett negativt resultat.Detta har sin grund i att bevis existerar, men de stämmer inte överens med hur det borde vara ochvi kan inte förklara varför det tilltänkta sambandet inte existerar..

Rapporter från bland annat skolverket visar att intresset för matematik har minskat under de senaste åren, samt att eleverna har svårigheter med att klara godkänt i ämnet. Syftet med arbetet var att undersöka elevernas synpunkter till matematikundervisningen, med fokus på lärarna, lektioner, förståelse, läxor och läroboken. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade elever på två gymnasieskolor i Boden och Älvsbyn, för att få deras synpunkter på matematiken. Resultatet av våra intervjuer med eleverna visar på att lärare har stor betydelse för hur eleverna uppfattar matematiken. Eleverna tyckte att läraren måste kunna göra matematiken intressant och vilja att de ska lära sig.

Syfte: Författarna ämnar att undersöka om samband finns mellan KPO och produktivitetsförändringar. I samband med detta har vi även för avsikt att undersöka vilka motiv och faktorer som bör tas i beaktande inför en implementering av denna typ av outsourcing. Metod: I uppsatsen används ingen egen insamlad empiri, utan enbart sekundärdata. Dessa sekundärdata är både kvantitativa i form av statistik och rapporter men även kvalitativa i form av en intervju vilka är utgivna av branchföretag. Vi har studerat tidigare forskning och teorier inom ämnet vilket utgör det teoretiska ramverk som vi sedan baserar vår analys på.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning undersöka vilka faktorer som är centrala vid bedömning av problemlösning i matematiken och koppla detta till kursplaner och betygskriterier.Utifrån tidigare forskning, rapporter och utvärderingar, kursplaner och betygskriterier från Skolverket beskrivs problemlösning, bedömning, kunskap och lärteorier med huvudfokus på bedömning av elevers problemlösningsförmåga.Analysen har visat att det finns vissa frågor som läraren bör tänka på vid bedömning av elevens problemlösningsförmåga; vilka förmågor som ska testas och hur detta ska göras, elevens medvetenhet om vad som ska bedömas, på vilket sätt eleven har förstått uppgiften, elevens möjlighet att lösa problemet, hur eleven har försökt lösa problemet, vilka kunskaper eleven har använt sig av, vilka slutsatser eleven kommit fram till, vilken tillförlitlighet bedömningen har samt vilka kriterier eleven har uppfyllt..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur syskon till barn med funktionsnedsättning påverkas psykosocialt. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för ämnet. De intervjuade har redovisat sin syn på hur de anser att barn påverkats av att växa upp som syskon till barn med funktionsnedsättning inom autismspektrumtillstånd.Resultatet påvisar att syskon under sin uppväxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation än jämnåriga och blir mer åsidosatta än barn i övrigt. Undersökningen visar också att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum får med sig karaktärsdrag såsom större empati, mognad och ansvar. Att få kunskap över sitt syskons funktionsnedsättning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation.

Uppsatsens titel: Den slopade revisionspliktenSeminariedatum: 20 JanuariKurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poängFörfattare: Daniel SedighhaHandledare: Docent Markku PenttinenSyfte: Syftet med studien är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyråers samt småföretagens verksamhet förändrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig på att studera införande av slopad revisionsplikt för små företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att ställa följande frågor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till småföretag förändrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förändrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyråer påverkats efter revisionspliktens slopande? Hur påverkas småföretag av en frivillig revision?Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem småföretagare samt tjänsteman på Skatteverket.Teoretisk referensram: Sekundärdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt.

Sammanfattning:Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka känslan av sammanhang utifrån ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkäter bland ett antal gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes främst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning.

De senaste åren har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfånget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under två lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades även de två klasslärarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvämlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas på olika sätt och att det är lärarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad framgång är i dagens skandinaviska elitfotbollsklubbar och vilka strategier som är användbara för att uppnå denna. Uppsatsen ämnar således belysa och klargöra de viktigaste aspekterna i en lyckad strategi inom en modern skandinavisk fotbollsklubb. Med denna kunskap har vi för avsikt att återge en bild över hur en elitfotbollsklubb strategiskt bör organiseras och ledas för att nå framgång. Primärdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med FC Köpenhamn, Malmö FF och genom telefonintervjuer med IF Elfsborg. Sekundärdata har främst baserats på vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur.

Tidigare i år har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska få den bästa möjliga hanteringen av sina ärenden och för att lyfta på trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsområden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhållande till barnens rättigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att få den bästa möjliga informationen har vi använt oss av den kvalitativa metoden.

Omvårdnadsbehovet är väsentligt vid typ 1 diabetes, och sjuksköterskan spelar en central roll vid omhändertagandet. Insulinpumpen, som utvecklades för ca 25 år sedan, medförde hopp om bättre metabol kontroll och livskvalitet. Den användes också i ökande omfattning hos barn. Barndiabetessköterskor har förvärvat god kunskap om metoden och unik möjlighet att utvärdera dess betydelse för barndiabetesvården. Hittills har det emellertid kommit få rapporter om deras observationer.Syftet med den aktuella intervjustudien, var att belysa barndiabetessköterskors erfarenheter och omvårdnadsstrategier vid insulinpumpbehandling hos barn med typ 1 diabetes, och jämföra dessa med traditionell insulintillförsel.