Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i både privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera använder även vissa företag projektformen som det dominerande sättet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav ställs på den anställde med okända svårigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande utbredning av långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress på höga arbetskrav och nedskärningar i arbetslivet eller på nya organisationsideal som råder i dagens samhälle? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån individens perspektiv studera huruvida arbetsförhållanden motsvarande de kriterier vilka ingår i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen.

Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i många fall bli komplext och innefatta väldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och användningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som användning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebär en mer traditionell syn på utvecklingen där krav formuleras i fritext och sedan lämnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjälp av intervjuer som främsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de båda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmåga att hantera en hög komplexitet, däremot är metoden mer beroende av verktyg och kompetens jämfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktäriseras av att vara en enkel metod utan något specifikt verktygsberoende, däremot har metoden visat sig vara olämplig för komplexa och stora projekt där spårbarhet i kraven är kritisk..

Enterprise Resource Planning (ERP) system har genom historien setts som komplexa, problematiska och verksamhetskritiska. ERP-projekt kräver ofta nära samarbeten mellan många parter. I ett sådant projekt blir tillit till IT-konsultbolaget/leverantören en viktig faktor och kan vara avgörande för projektets utfall. Trots detta har relativt lite forskning problematiserat hur ERP-projekt påverkas av bristande tillit mellan leverantör och kund. Denna uppsats tar sitt avstamp i att undersöka hur relationen mellan kund och konsultpåverkar utfallet av en ERP-implementation.

SammanfattningTitel:Förändrade kundkrav i projekt-En analys av hur förändrade kundkrav kan bemötas i projektarbete Syfte:Att analysera hur ett företag kan bemöta förändrade kundkrav i projektets livscykel, med fokus på planerings- och genomförandefasen Metod:Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med medarbetare som arbetar i projektform på fallföretaget. Inledande intervjuer samt litteraturgenomgång har gett oss en förståelse för undersökningsområdet. Teoretiska perspektiv:Med utgångspunkt i projektlitteratur, relationsmarknadsföring och transaktionskostnadsteori kommer vi bygga en teoretisk referensram som hjälper oss i vidare analys. Empiri:Fallföretaget var lämpligt då det genomgående arbetar med olika omfattande projekt hos externa kunder. Resultatet av intervjuer med sex användare presenteras med utgångspunkt i intervjuteman.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell.

I denna studie har tidigare forskning kring faktorer som bidragit till lyckade crowdfundingkampanjer sammanställts och en undersökning gjorts på lyckade glassprojekt från kickstarter. Crowdfunding är en relativt ny typ av investeringskanal, där man genom många och små donationer från allmänheten samlar ihop en stor summa till ett projekt. Kommunikationen i en crowdfundingkampanj verkar ha stor betydelse för hur väl ett projekt har lyckats och det gemensamma ifrån tidigare undersökningar är att ett projekt skall hålla hög kvalitet för att bli framgångsrikt. Glassprojekten som analyserats gav resultatet att antalet projektuppdateringar har ett direkt samband med resultatet. Videolängd korrelerar inte med resultatet och är inte ett mått på kampanjens kvalitet.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i ett projekt. För att göra detta behandlas ämnena ledarskap och kreativitet och hur de påverkar varandra. Det tar sin utgångspunkt i valda teorier såsom faktorer som påverkar kreativitet, ledarskapsdimensioner inom projektstyrning samt situationsanpassat ledarskap. Genom dessa teorier skapas ett ramverk som sedan analyseras och diskuteras av författarna.I slutet presenteras sedan slutsatserna kring hur författarna ser att ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i projekt och hur man som ledare kan tänka för att skapa en kreativ miljö för sina medarbetare..

Denna rapport fokuseras omkring de tre ämnena projektledning, kunskap ochförändringsledning. I en företagsvärld där allt mer av verksamheten består avprojektverksamhet har det upplevts som viktigt att skapa en bättre förståelse omkringdetta ämne.Avsikten med denna studie har varit att skapa en bättre förståelse för områdetprojektledning med fokus på ledning av IT-projekt. Det specifika syftet har varit att bidratill en ökad insikt om överföring av kunskap mellan IT-projekt i olika former. Studien ären kvalitativ studie och det empiriska materialet har inhämtats från ett Fordonsföretagoch ett Konsultföretag. Samtliga respondenter är verksamma i yrkesrollen somprojektledare.

Enligt Standish Group är det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas på ett lyckat sätt när det gäller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling är fastprisprojekt, där systemets kostnad är förbestämd, allt mer populärt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) är en modell för utveckling som fokuserar på fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den här uppsatsen är att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM på ett sätt som gör det till en bra lösning för både beställare och leverantör.Min slutsats är att det största problemet med DSDM är att få beställaren att godkänna den som projektmodell. Ett annat stort problem är att många projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden är fast.

Artikeln problematiserar friheten i projektledningsteori och granskar den tvetydighet som finns inom frihetsbegreppet. Författarna diskuterar och analyserar hur friheten är kopplat till projekt och beslutsprocesser, samt människans sätt att förhålla sig till den tvetydighet som ingår i friheten. För att förstå frihetens dubbelhet används filosofiska perspektiv och frågeställningen som finns är hur den subjektiva uppfattningen om frihet i projekt ser ut. Problematiken om frihet i projektarbete försöks i artikeln göras tillgänglig genom aktuell teoribildning gällande frihetens karakteristika samt inhopp i den pågående diskussion som förs, publicerade i artikelform. Artikeln innehåller en empirisk del som utgörs av en enkätundersökning med kompletterande intervjuer, där personer med olika erfarenhet av projektarbete diskuterar det som tagits fram och presenterats i teorikapitlet.

Bakgrund Studien är en utvärdering av ett projekt som startades upp i augusti 2006 för att möta de nya krav som ställs, av de intellektuellt funktionshindrade, på bättre sysselsättning alternativt arbetstillfällen. Syfte Syftet med studien är att ta reda på hur projekt Språngets mål har uppfyllts. Vi vill ta reda på hur projekt Språngets metoder/arbetssätt sett ut och hur det har upplevts ur coachernas och kontaktpersonernas perspektiv. Frågeställningar För att svara på syftet har vi använt oss av tre frågeställningar:? Hur ser arbetssättet ut som används i projektet?? Hur upplevs projektets arbetssätt ur coachernas och kontaktpersonernas perspektiv?? Vilka resultat har uppnåtts genom projektet?Metod Studien har en hermeneutisk ansats och är en kvalitativ utvärdering som har genomförts med hjälp av intervjuer.

Bakgrund: Projekt är en arbetsform som får allt större utbredning. Projekt kräver nya former av ledarskap, som skiljer sig från linjeledarskap. I detta sammanhang blir därför projektledaren en mycket viktig person. Syfte: Syftet är att ur ett individperspektiv skapa djupare förståelse med avseende på vad som karaktäriserar framgångsrika projektledare. Genomförande: Intervjuer har genomförts med fyra framgångsrika projektledare med avseende på karaktärsdrag, beteende/ledarstil samt motivation/drivkraft.

En faktor som blir allt viktigare för dagens organisationer är kunskapshantering. Detta är av stor betydelse för att organisationer ska kunna dra lärdomar från tidigare genomförda projekt. Projekt tenderar idag till att ha stor budget med hög resursomsättning, vilket medför att organisationer måste lära sig av misstag och genomföra utvärderingar. Den allt snabbare förändringstakten är också en viktig faktor för kunskapshantering. För att organisationer ska kunna anpassa sig till detta är det viktigt att de inser att kompetensen inte ligger i att besitta en viss kunskap, utan snarare i att kunna anpassa sig, tillgodogöra sig nya lärdomar och vidareutveckla sin kompetens.Syftet med denna undersökning är att påvisa hur utvärderingar kan leda till att lärdomar identifieras i projekt som sedan kan spridas inom organisationen för att öka kompetensnivån samt slutligen ligga till grund för en återkopplingsprocess som ökar kvaliteten på nystartade projekt.

Ett projekt definieras ofta som en tillfällig organisation som upplöses när målen är uppfyllda. När projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gång. För att kunskapen inte ska gå förlorad är det viktigt att ta till vara på denna kunskap och föra den vidare till nästkommande projekt. Genom att återkoppla gamla projekt med nya kan man lära av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation är en lönsam organisation och därför är det troligt att ett vinstdrivet projektbaserat företag satsar stora resurser på projektutveckling och återkoppling. Detta till skillnad från en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgränsade resurser.