Sök:

Sökresultat:

267 Uppsatser om Miljöparadigm - Sida 18 av 18

Det dubbla uppdraget. Utbildades syn p? det dubbla uppdraget.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Social integration av barn med autism i den svenska kommunala grundskolan - Sociala relationer och acceptans mellan barn

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Staten och Kommunerna: En undersökning av landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge inom omrÄde för riksintresse

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete Àr polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhÀllsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge (LIS) tillÀmpas inom omrÄden som Àr av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut omrÄden för LIS i omrÄden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete Àr alltsÄ förhÄllandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen hÀrstammar frÄn olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och dÀrmed tvÄ olika lagomrÄden trots att de bÄda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet Àr att analysera förhÄllandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstÄ vid utpekande av LIS i omrÄden av riksintressen. Arbetet syftar Àven till att studera skillnaderna mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen. För att undersöka detta har arbetet följande frÄgestÀllningar: ? Vilka avvÀgningar görs mellan utpekade omrÄden för strandskyddsupphÀvande och riksintresseomrÄden? ? Vad baseras invÀndningar frÄn lÀnsstyrelserna i yttrandena pÄ? ? Hur fungerar relationen mellan lÀnsstyrelsen och kommunerna i realiteten? ? Vilka konflikter kan skönjas i planeringens praktiska tillÀmpning mellan miljö- och planeringsparadigmen? För att kunna studera planeringsproblemet och besvara frÄgestÀllningarna har olika metoder anvÀnts.

How Does Ego Depletion Affect Moral Judgments and Pro-social Decisions?

BACKGROUND: Today?s societal changes, including high rate of change and increasing information flows, are increasing the demand on the individual mental capacity. It becomes increasingly difficult to analytically process all the different dilemmas and everyday decisions as individuals have a limited mental capacity available to make these decisions. Thus, it has been suggested that ego-depleted relies more heavily on intuition, which is less burdensome, when making decision. However little is known about to what extent intuitive decisions differ from analytic.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Idéer i nystartade företag : Studerade ur ett institutionaliseringsperspektiv

Bakgrund: VÀrlden har genomgÄtt ett paradigmskifte och lÀmnat den industriella norm som en gÄng rÄdde dÀr ett stort vÀrde sÄgs i maskiner och landarealer. Det paradigm som rÄder idag Àr mer fokuserat pÄ kunskap, patent, nÀtverk och idéer. Idéer har en central roll i samhÀllet och har stor betydelse för dess utveckling dÄ dessa idéer, med hjÀlp av driftiga entreprenörer, omsatts till uppfinningar och företag.VÄr uppfattning Àr att en idé inte alltid omsÀtts till att bli ett framgÄngsrikt företag. Det kan dÀrför diskuteras huruvida en ursprungsidé Àr tillrÀckligt bÀrkraftig för att nÄ marknaden. Vi stÀller oss frÄgande till om det Àr meningsfullt att utvÀrdera en idé i ett tidigt skede.

Grannmedling: en studie om kommuners behov av handlingsplan

För mÀnniskor som bor i hyres- och bostadsrÀtt finns ett skyddsnÀt vad gÀller konflikter mellan grannar. De lagrum som reglerar detta Àr hyreslagen samt miljöbalken . Kommunen har ett ansvar för att erbjuda invÄnarna hjÀlp i form av olika verksamheter som exempelvis störningsjouren som Àr kopplad till det kommunala fastighetsbolaget om de upplever sig störda av grannarna. Alla fastighetsÀgare Àr skyldiga att ÄtgÀrda störningar i hyresrÀtts huset enligt hyreslagen . Som en sista ÄtgÀrd avgör fastighetsÀgaren om en uppsÀgning skall verkstÀllas men dÄ mÄste de Àven underrÀtta socialnÀmnden .

LÀgger strandskyddet en död hand över Lysekil? ? om mottagandet av det utökade strandskyddet och dess förvÀntade effekter pÄ kommunens utveckling

Lysekils kommun har en minskande och Äldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmÄnaderna. UngefÀr hÀlften av bostÀderna stÄr tomma under stora delar av Äret. Turister och fritidsboende utgör en tillgÄng för kommunen i form av besöksnÀring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. SÄledes Àr inte fler fritidshus önskvÀrt utan snarare billigare bostÀder för Äretruntboende dÀr ett havsnÀra lÀge inte Àr prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet Àr till för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna och att skydda viktiga miljöer för vÀxter och djur (SFS 1998:808). LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland har i december 2014 antagit den strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av strandskyddet frÄn generellt 100 meter till 300 meter lÀngs den bohuslÀnska kusten.

Delade övertygelser, upplevt inflytande eller uppskattade personlighetsdrag: Ett kvantitativt experiment om olika faktorers inverkan vid koalitionsbildning

I mars 2012 startade en brand i en industrifastighet i Kiruna. Branden var vid rÀddningstjÀnstens framkomst relativt begrÀnsad. Efter misslyckade försök att Äterfinna och dra ut gasflaskor, spÀrrades ett omrÄde av pÄ grund av explosionsrisken. Resultatet blev att branden inte kunde begrÀnsas eller bekÀmpas, trots att styrkan försökte kyla branden i skydd av nÀrliggande objekt. RÀddningsinsatsen avslutades nÀstan 39 timmar efter ankomst.

Taking Rights Too Seriously --Efter rÀttighetsruset; realistisk nykterhet?

FöremÄlet för denna studie Àr den grÀnsdragning mellan individens bÀsta och kollektivets bÀsta som alla samhÀllen mÄste göra. NÀrmare bestÀmt Àr det den centrala roll som framvÀxten av individuella rÀttigheter har inneburit för denna grÀnsdragning som Àr utgÄngspunkten för granskningen. Uppsatsen visar pÄ hur inte bara det demokratiska systemets uppbyggnad, med sin syn pÄ maktdelning och rÀttigheter, utan Àven synen pÄ den gÀllande rÀtten Àr nödvÀndiga komponenter för att kunna göra denna grÀnsdragning pÄ ett bra sÀtt. Min stÄndpunkt har blivit att vad gÀller den hÀr grÀnsdragningen Àr den verksamhet som bedrivs i domstolar inte stort skild ifrÄn den verksamhet som bedrivs i det lagstiftande organet. Detta innebÀr att min syn pÄ begreppet gÀllande rÀtt blir vidare Àn i den gÀngse, mer strikt rÀttspositivistiska, uppfattningen.

FrÄn djuppsykologi till höjdpsykologi : frÄn Mesmer till Wilber

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, frĂ„n Anton Mesmer och markis de PuysĂ©gur pĂ„ 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de dĂ€refter framvĂ€xande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat pĂ„ nĂ„gra teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och SjĂ€lvet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. frĂ„n de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och frĂ„n Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa pĂ„ hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom bĂ„da dessa tĂ€nkare, som intar en helt annan stĂ„ndpunkt Ă€n Jung, kan bidra till förstĂ„elsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag stĂ€llt frĂ„gan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lĂ€mnade denna organisation dĂ„ han insĂ„g att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.

Luthersk prÀstutbildning vid Makumira i Tanzania - Svenska kyrkans insatser 1942-1982

SÄvÀl utgÄngspunkter som förutsÀttningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förÀndrats avsevÀrt de senaste hundra Ären. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsomrÄdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en sjÀlvklar del av missionsuppdraget och var ett sÀtt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhÀllet. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gÄ frÄn ett obildat till ett bildat tillstÄnd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem Ànnu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av vÀstvÀrldens ideal.

<- FöregÄende sida