Sökresultat:
3751 Uppsatser om Miljöorganisationer - Sida 62 av 251
NÀr personlig kompetens blir organisatorisk : kunskapsöverföring inom Uppsalas studentnationer
Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttraorganisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. Fören organisation med hög personalomsÀttning Àr sÄledes kunskapshanteringen av störstavikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglappsom kan uppkomma nÀr individer lÀmnar organisationen Àr risken att förlora avgörandekunskapsresurser överhÀngande.Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel pÄ organisationer som brottas med denhÀr problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare Àn vad som Àr vanligti nÀringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsÀttning draspÄ sÄ vis till sin spets. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för kuratorer pÄ Uppsalasstudentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. DetÀr sÄledes de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som Àr i fokus föruppsatsen.
Ideellt engagemang ?engagemang för ett bÀttre liv? : En kvantitativ studie om det ideellaengagemangets effektpÄ individen
Att vara ideellt engagerad ses av mÄnga som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang Àr att de flesta som engagerar sig aktivt Àven Àrde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.FrÄgan Àr dÀrför om det Àr en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang Àr positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgÄng frÄn hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som anvÀnder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder pÄ att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger nÄgon effekt. Dessa resultat förkastar dÀrmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nÀtverk..
Budgetstyrning för positiva beteendeeffekter: En kvalitativt jÀmförande studie ur revisorers och chefers perspektiv
Budgetstyrning Àr ett vanligt styrverktyg som tillÀmpas utav de flesta organisationer. MÄnga tidigare studier visar pÄ fördelar och positiva beteendeeffekter med budgetstyrning men minst lika mÄnga visar pÄ nackdelar och negativa beteendeeffekter. Majoriteten av alla tidigare studier om budgetstyrning Àr gjorda utifrÄn ett internt perspektiv. Men eftersom ett externt perspektiv och en extern part ofta bidrar med nya idéer och en holistisk syn kan det bidra med nya infallsvinklar pÄ hur budgetstyrning ska ge positiva beteendeeffekter. Syftet med den hÀr fallstudien var dÀrför att skapa en förstÄelse för hur revisorer jÀmfört med chefer pÄ strategisk nivÄ anser att budgetstyrning kan tillÀmpas för positiva beteendeeffekter.
Ledarskapsutvecklingens vÀrde i en stor svensk organisation : En studie om ledares upplevelse av ledarskapsutveckling som ett vÀrdeskapande verktyg i organisationen
Ledarskapsutbildning Àr idag en miljardindustri i Sverige. Det Àr av yttersta vikt för dagens organisationer att ha ledare med bred kunskap inom marknadens olika delar. Samtidigt stÀlls det krav pÄ ledare att vara motiverande och kommunikativa. Ledarskapsutveckling genom utbildning ses om ett av de bÀsta verktygen för dagens organisationer att sÀkerstÀlla ett ledarskap somÀr konkurrenskraftigt gentemot andra aktörer pÄmarknaden.Samtidigt sÄ pekar studier pÄ att det finns begrÀnsningar i hur effektiva dessa ledarskapsutbildningar egentligen Àr. I denna studie har en stor svensk organisation undersökts med syfteatt skapa en förstÄelse för ifall chefer finner vÀrde i den ledarskapsutveckling som de genomgÄroch huruvida de anvÀnder sig av kunskapen och de nyfunna teknikerna i sitt ledarskap.
"Mer tid till kompetensutveckling : .." - En jÀmförande studie om fyra olika organisationers kompetensutvecklingsprocess.
Dagens samhÀlle krÀver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förÀndrade ekonomiska förhÄllanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur krÀver att verksamheter stÀndigt arbetar med kompetensutveckling. TillvÀgagÄngssÀttet kan skilja sig Ät mellan verksamheter, beroende pÄ deras mÄl och struktur. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrför att jÀmföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och tvÄ privata verksamheter. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr om, och i sÄ fall hur, kartlÀggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvÀrderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet.
DatasÀkerhet vid KriminalvÄrden i Norrköping
DatasÀkerhet Àr ett viktigt Àmne som mÄnga gÄnger Àr förbisett. Visst har man lÀrt sig att datavirus Àr farliga och att man mÄste ha antivirusprogram men redan nÀr det gÀller hantering av anvÀndarkonton och lösenord brister mÄnga organisationer fatalt. Varför Àr det sÄ? Har man inte lÀrt sig? Saknas kunskapen?UtifrÄn dessa frÄgor har vi undersökt KriminalvÄrden i Norrköping. Vi hade nog inte sÄ höga tankar frÄn början men vi kunde snart konstatera att visst finns det organisationer med ett genomtÀnkt sÀkerhetsarbete.
MED KULTUR SOM VARUMĂRKE En studie om kulturens roll som tillvĂ€xtmotor i VĂ€stra Götaland
Under min praktik inom landstinget i VÀstra Götaland, VÀstra Götalandsregionen, och kulturutföraren Kultur i VÀst, sÄ blev jag involverad i hur arbetet med kultur som tillvÀxtmotor kan se ut. Kultur i VÀst Àr en av flertalet kulturutförare vars verksamhet Àgs av VÀstra Götalandregionen. Det finns Àven de organisationer och föreningar som agerar pÄ uppdrag av VÀstra Götalandsregionen genom samarbeten..
Revision av organisationens etik
De etiska förhÄllandena i bolagen och organisationerna verkar sÀllan vara föremÄl för revision, varken av de externa eller interna revisorerna. En orsak till detta skulle kunna vara att det verkar saknas en utarbetad metodik för att utföra sÄdana revisioner. Uppsatsens syfte har varit att kartlÀgga förekomsten av etikrevision hos bolagen och organisationerna liksom utbudet av sÄdan revision hos revisionsbyrÄerna, samt Àven föreslÄ hur en eventuellt bristande överensstÀmmelse i utbud och efterfrÄgan mellan dessa kan ÄtgÀrdas. Syftet har Àven varit att formulera nÄgra möjliga modeller för en etikrevision, samt att undersöka om det finns en etablerad metodik för att mÀta den etiska nivÄn i bolag och organisationer. Teorierna i uppsatsen Àr hÀmtade frÄn huvudomrÄdena etik, organisation, intern kontroll och revision.
Jag mÄr bra av mina kollegor och det Àr viktigt, för dÄ gör jag ett bra jobb : en studie om personalens arbetsglÀdje pÄ ett kommunalt Àldreboende
I Sverige arbetar mÄnga mÀnniskor i human service organisationer sÄsom: skolor, sjukhus, Àldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglÀdje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan pÄ relationen mellan personal och brukare och dÀrigenom ocksÄ för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglÀdje kan innebÀra för personal som arbetar inom kommunal Àldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn pÄ sin betydelse för personalens arbetsglÀdje. För genomförandet av studien anvÀndes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer.
?Allein Gott in der H?h sei Ehr?: Om konstn?rliga utmaningar i Johann Sebastian Bachs koralf?rspel vid Pehr Schi?rlins orgel i Gammalkils kyrka
I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr
Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess
ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och
dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.
Konsekvent, transparent och attraktiv. : En studie kring hur en organisation kan arbeta med Employer Branding som strategi.
Employer Branding Àr ett begrepp som fÄtt stort genomslag i organisationer vÀrlden över. Begreppet innebÀratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke i syfte att attrahera, motivera och behÄlla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand Àr Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretarÄd pÄ Employer Branding strategier utifrÄn företagets förutsÀttningar. Genom intervjuer med anstÀllda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag pÄ strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding.
Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation
Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra.
Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av
s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm?
grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av
tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv?
kommunikationsrelaterade tillst?nd.
Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare,
specialpedagoger och psykologer.
Persuasiv teknik i praktiken : en studie av tvÄ tjÀnsters tillvÀgagÄngssÀtt för att förÀndra anvÀndares attityder och beteenden.
Syfte: Customer Relationship Management (CRM) Àr ett vÀletablerat fenomen pÄ dagens marknad för att hantera sina kundrelationer pÄ bÀsta sÀtt. Det förekommer omfattande tidigare forskning angÄende framgÄngsrik CRM men vi upplever ett gap i vad som hÀmmar CRM inom sÀljande organisationer. DÀrför Àr syftet med denna studie att undersöka interna faktorer som hÀmmar anvÀndningen av CRM inom sÀljande organisationer. ForskningsfrÄgorna som framstÀllts lyder enligt följande:Hur förhÄller sig de fem variablerna; företagets ledning, teknik, kompetens, kommunikation och anstÀllda, till varandra betrÀffande begrÀnsning av framgÄngsrik CRM inom fastighetsmÀklarbranschen?Vilka utmÀrkande beteenden hos fastighetsmÀklare Àr hÀmmande för tillÀmpningen av CRM?Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning utförts.
En ny form av miljöledning : Balanced Scorecard för förbÀttrad strategisk styrning av miljöfrÄgor i organisationer
Genom det vÀxande antalet kravstÀllande intressenter mÄste företag finna nya vÀgar att utvecklas. För att uppnÄ tillvÀxt och vÀrdeskapande mÄste företaget vara flexibelt och kan inte lÀngre enbart fokusera pÄ en typ av intressenter om avsikten Àr att sÀkra lÄngsiktig framgÄng och konkurrenskraft.Att skydda miljön Àr ett omrÄde som fÄr allt större uppmÀrksamhet i samhÀllet. Företag kan inte lÀngre ignorera detta omrÄde och allt fler röster höjs för att företag och organisationer mÄste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nÄ framgÄng.Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att anvÀnda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie pÄ en större industriell organisation dÀr syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom anvÀndning av Balanced Scorecard.Resultaten i denna studie visar att verktyget Àr resurskrÀvande vid framtagandet och utmaningarna Àr mÄnga för en organisation att implementera detta pÄ miljöarbetet. Verktyget krÀver att vissa omrÄden beaktas sÄsom uppmÀrksamhet, delaktighet och kommunikation.Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsÀttningar beaktas, förbÀttra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvÀrfunktionellt miljöarbete.
Centralisering : En studie av Sveriges försÀkringskassor
Bakgrund: Graden av centralisering mÄste stÀndigt avvÀgas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svÀngt och de flesta försÀkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att skapa ett diskussionsunderlag för frÀmst FörsÀkringskassan i Kalmar lÀn, men Àven för andra försÀkringskassor och politiskt styrda organisationer, gÀllande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma.