Sökresultat:
14624 Uppsatser om Miljöns betydelse - Sida 64 av 975
Frukt och bÀr i Norrlands inland : ett designförslag
Detta examensarbete Àr en undersökning om elevers syn pÄ sina egna bilder och vad somhÀnder med den nÀr bilderna presenteras i en utstÀllning.Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket vis en utstÀllning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och pÄ sÄ vis Àven ha betydelse förlÀrprocessen.FrÄgan som undersökts lyder ?Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de sjÀlva vÀrderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts pÄ en gymnasieskola med tvÄ klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fÄtt gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna pÄ nytt i form av en utstÀllning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda pÄ vad eleverna tyckte om bildernaunder utstÀllningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jÀmföra hur eleverna vÀrderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utstÀllningen, för att kunna fÄ syn pÄ vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog kÀnns det viktigt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgÄng i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjÀlp av olika teorier sÄvÀl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utstÀllandet gör med bilden.Jag anvÀnder mig av gestaltande metoder under arbetets gÄng i formandet avutstÀllningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen bestÄr av en sammansÀttning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.
Det matematiska sprÄket. Ett medel att nÄ ökad begreppsförstÄelse.
Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur det matematiska sprÄket inverkar pÄ elevers möjlighet till ökad begreppsförstÄelse.
Studien ger en översikt över tidigare forskning om det matematiska sprÄkets inverkan pÄ begreppsförstÄelsen. Med hjÀlp av enkÀtundersökning och intervjuer ville jag ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att utveckla det matematiska sprÄket och dÀrmed stÀrka elevernas begreppsförstÄelse, men ocksÄ vilka möjligheter eller hinder som pedagoger möter i detta arbete. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vilka grundlÀggande förutsÀttningar som Àr betydelsefulla för att möjliggöra ett arbetssÀtt dÀr man medvetet arbetar med det matematiska sprÄket som medel att nÄ ökad begreppsförstÄelse, samt vilken betydelse ett sÄdant arbetssÀtt har för elever i matematiksvÄrigheter.
Sammanfattningsvis visar resultaten av mina undersökningar pÄ samstÀmmighet hos pedagogerna att om pedagogen i matematikundervisningen arbetar medvetet med det matematiska sprÄket och eleven fÄr arbeta sprÄkligt aktivt i samspel med pedagog/kamrater finns förutsÀttningar för att elevens matematiska begreppsförstÄelse utvecklas. Faktorer av betydelse Àr att eleven fÄr arbeta i en liten flexibel grupp i en ÀndamÄlsenlig lokal med god tillgÄng till konkret och laborativt material dÀr arbetssÀttet Àr verklighetsbaserat och under ledning av en kompetent pedagog/specialpedagog. Vidare framkom att dessa förutsÀttningar har sÀrskilt stor betydelse för elever i matematiksvÄrigheter..
AnvÀndbara relationer - sociala kontakters betydelse för upplevd anstÀllningsbarhet
AnstÀllningsbarhet Àr ett begrepp som fÄtt allt större plats inom sÄvÀl arbetsmarknadspolitiken som massmedia och forskning. Det utgÄr ifrÄn att mÀnniskor fÄr och bibehÄller arbete sÄ lÀnge de har rÀtt kompetens. Den kompetensen innefattar allt frÄn utbildning och fÀrdigheter till mer personliga egenskaper som social förmÄga, mÄlmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger sÄledes idag pÄ individens ansvar att hÄlla sig anstÀllningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nÀtverk uppges vara ett sÀtt att investera i sin karriÀr.
Kritiska faktorer för ledning av förÀndring vid implementering av molntjÀnster
Studiens övergripande syfte var att skapa en bÀttre förstÄelse för helhetens betydelse hos samordnad utveckling och dÀrmed bidra till bÀttre förutsÀttningar för detta. Studiens syfte var att öka medvetenheten om samordnad utveckling genom att utreda dess kritiska faktorer för ledning som behöver beaktas vid implementering av molntjÀnster.LedningsfrÄgor vid implementering av molntjÀnster Àr av stor vikt för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hantera sÄdan förÀndring optimalt och dÀrmed minska riskerna för misslyckande. Den metod som anvÀnts under arbetets gÄng var av kvalitativ sort dÀr fyra respondenter intervjuades. En kortfattad del av resultatet visar att begreppet implementering inte verkar ha nÄgon gemensam betydelse. Att ha en gemensam förstÄelse över begreppets innebörd minskar risken för missförstÄnd vid implementering.
Bildsamtalets betydelse för barns sprÄkutveckling
Syftet med arbetet var att synliggöra nÄgra utvalda pedagogers syn pÄ bildsamtalets betydelse och hur det kan anvÀndas som sprÄkverktyg i en förskolegrupp bestÄende av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav sprÄkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation pÄ en förskola som pÄ sin hemsida sÀger sig anvÀnda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade pÄ om pedagogen genomför bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i sÄ fall implementeras i praktiken, vad som karaktÀriserar samtalen i sÄ fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansÄg att bildsamtal har för olika barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att bildsamtal Àr betydelsefullt för barnens multimodala lÀrande, dÀr olika kanaler i kombination förstÀrker och utvecklar barnens sprÄk. Resultatet visar Àven pÄ att möjligheterna Àr vÀldigt stora med bildsamtal som arbetssÀtt vad gÀller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara pÄ de möjligheterna i bÄde planerade bildsamtal och oplanerade bildsamtal dÀr det övergripandet syftet med bildsamtalen var att alla skulle fÄ komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrÄn förmÄga.
Hem, plats och identitet : En kvalitativ studie av hemmets betydelse för bostadslösa och f.d. bostadslösa i Halmstad
Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att belysa vad kÀnslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som Àr eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. VÄr utgÄngspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjÀlpa och ge stöd Ät personer som pÄ olika sÀtt Àr i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver klÀder, men det kan Àven vara personer som Àr ensamma som kommer dit för att de uppskattar sÀllskapet.FrÄgestÀllningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har kÀnslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d.
KartlÀggning av tidig medicinsk bedömning av företagssköterskas insats vid besök pÄ arbetsplats
Projektet Àr genomfört för att utvÀrdera om det har stor betydelse att pÄ en arbetsplats ha tillgÄng till en företagssköterska ?pÄ plats?. Studien omfattade tiden frÄn 1 januari 2006 fram till 31 augusti. Resultatet Àr baserat pÄ vilken typ av arbetsuppgifter samt vad man ?söker? för.
Skola, livsstil och ungdomsbrottslighet - En sjÀlvdeklarationsundersökning som behandlar samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, livsstilsrisk och deras brottslighet.
Skolan Àr en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller dÄ naturligt att denna kommer ha en stor inverkan pÄ ungdomars liv. Denna sjÀlvdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer Àr det som pÄverkar en individs brottslighet, Àr det de sociala banden till skolan eller Àr det deras livsstilsrisk? Om bÄda Àr av betydelse, vilken av faktorerna Àr dÄ avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att bÄde livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.
Utvecklingspedagogiskt perspektiv eller tidsfördriv? : En intervjustudie om förskolepedagogers attityd till leken
 VÄrt syfte Àr att beskriva pedagogens syn pÄ lek och sin egen roll i barns lek. Vi vill ocksÄ göra en jÀmförande studie gentemot vÄr teoretiska ram dÀr fokus ligger i det utvecklingspedagogiska perspektivet.Som metod anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 8 förskolepedagoger deltog. Alla samtal baserades pÄ en intervjuguide och genomfördes under en period om tvÄ veckor. UtifrÄn intervjuerna sammanstÀllde och analyserade vi stoffet som framkom, och stÀllde mot vÄr teori för att kunna dra slutsatser och fÄ ett resultat.Det som kom fram i undersökningen var att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barnets sociala och emotionella utveckling. Vi fann att pedagogerna i studien sÄg sin roll som observatörer, vilket innebÀr att pedagogens roll blev avvaktande och passiv sÄ lÀnge leken pÄgick utan konflikter.Pedagogerna undervÀrderar sin egen roll och betydelse vid barns lek.            ?.
Styrning i tjÀnsteföretag: tjÀnstestandardiseringens betydelse
Den snabba utvecklingen frÄn industrisamhÀlle till tjÀnstesamhÀlle har medfört att tradi-tionella produktionsbaserade styrmetoder inte har fungerat tillfredsstÀllande för tjÀnste-företag. TjÀnsteföretagen kan klassificeras pÄ en mÀngd olika sÀtt men i vÄr uppsats har vi koncentrerat oss pÄ tjÀnsternas standardiseringsgrad, och syftet var att se om dessa hade en betydande inverkan pÄ styrning av personal. VÄr undersökning bestÄr av fallstu-dier av tre företag som valdes ut med förutsÀttningen att ha olika standardiseringsgrad pÄ sina tjÀnster. En jÀmförelse mellan dessa företag gjordes med hÀnsyn till personal-styrning och tjÀnstestandardisering. VÄr förhoppning var att hitta skillnader som be-krÀftade de teorier som lÄg till grund för vÄr uppsats.
Förskolans framtida rum: En studie baserad pÄ lÀrares resonemang kring miljön och dess betydelse
BAKGRUND: Miljön pÄ förskolan ska vara trygg för barnen samtidigt som den ska ge utrymme för utmaningar och locka till lÀrande. Barns lÀrande pÄverkas av den miljö de befinner sig i eftersom rummet utger signaler om vad som förvÀntas av barnen och vad som förvÀntas ske i rummet. SYFTE: Syftet Àr att undersöka exempel pÄ hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar utformar den fysiska miljön och vilken betydelse lÀrare berÀttar att miljön har för barns lÀrande. METOD: Studien baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer samt observation genom fotografi. RESULTAT: Miljöns utformning kan skilja sig Ät beroende pÄ vilken pedagogisk inriktning man arbetar utifrÄn.
NÄgra blivande förskollÀrares syn pÄ höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling
Denna undersöknings syfte var att fÄ kunskap om blivande förskollÀrares syn pÄ barns sprÄkutveckling i samband med höglÀsning, samt hur syftet med höglÀsning vid respektive VFU: platser uppfattades av studenterna. För att fÄ en fingervisning om detta anvÀndes kvalitativa studier dÀr fem blivande förskollÀrare intervjuades. I resultatet framkom att studenterna visade en stor medvetenhet kring höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling. Samtliga menade att höglÀsning i förskolan Àr mycket viktigt eftersom effekterna Àr gynnsamma för barns sprÄkliga utveckling men Àven för andra delar i dess utvecklingsprocess. Undersökningens resultat visade Àven att de intervjuade studenters uppfattning rörande höglÀsningens huvudsyfte vid partnerskolorna, i huvudsak bedömdes vara av praktiskt art men Àven att ett syfte till vila fanns. .
Rehabiliteringscoacher: deras roll och betydelse för att fÄ de lÄngtidssjukskrivna TBAKS i arbete
Sjukskrivningarna har minskat de senaste Ären, men lÄngtidssjukskrivningarna har inte sjunkit lika mycket. Personer som har beviljats aktivitets och sjukersÀttning har istÀllet ökat. DÀrför Àr det fortfarande viktigt för arbetsgivarna att lÀgga fokus pÄ rehabilitering och att hjÀlpa sjukskrivna tillbaka till arbete. Arbetsgivarna har huvudansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö, arbetsanpassning och rehabilitering. I LuleÄ kommun har man haft ett projekt dÀr man arbetat med aktiv sjukskrivning.
Vem blir artist? : En studie av hur svenska skivbolag vÀljer ut blivande artister inom populÀrmusikgenren
AbstractElin Heidenberg: Vem blir artist? En studie av hur svenska skivbolag vÀljer ut blivande artister inom populÀrmusikgenren. - Uppsala: Musikvetenskao 2000. 60 p.Uppsatsens syfte Àr att studera skivbolagens artisturvalsprocess inom populÀrmusikgenren, att undersöka vilka kriterier/faktorer som pÄverkar deras val, vilka av dessa som Àr av störst betydelse samt om urvalsprocessen skiljer sig mellan skivbolag av olika storlek.Uppsatsen bygger frÀmst pÄ intervjuer med fyra A&R-anstÀllda pÄ fyra olika skivbolag. Branschlitteratur och tidningsartiklar med liknande intervjuer, samt artiklar ur tidskrifter har anvÀnts för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar skivbolagens val.
Budgetstyrning i en förÀnderlig miljö: Delaktighetens betydelse
Studiens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för delaktighetens betydelse vid anvÀndning av budgetstyrning i en förÀnderlig miljö. ForskningsfrÄgorna utformade för studien Àr hur företag anpassar sin budget vid omvÀrldsförÀndringar samt om delaktighet vid budgetstyrning Àr viktigt bland ledning och anstÀllda i en förÀnderlig miljö, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. En fallstudie har genomförts pÄ tvÄ kommunikationsbyrÄer i LuleÄ som bÄda anvÀnder budgetstyrning och befinner sig i en konkurrensutsatt miljö dÀr utvecklingen gÄr snabbt framÄt. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respektive ekonomiansvarig och tvÄ anstÀllda pÄ varje företag. Genom den insamlade empirin undersöktes om delaktigheten i budgetarbetet har betydelse för lyckad budgetstyrning.