Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra verksamma mellanstadie- och gymnasielÀrares syn pÄ sitt motivationsarbete. Den genomförda studien Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillÀmpats som metod för att inhÀmta empiri.Resultatet visar att lÀrare som deltog i studien delgav frÀmst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kÀnnetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltsÄ ointresserad och frÄnvarande. Samtliga lÀrare ansÄg att lÀraren likvÀl som eleven sjÀlv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lÀrare undervisande pÄ gymnasiet och mellanstadiet lÄg i deras uppfattning angÄende huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej.I resultatet presenteras en rad olika strategier lÀrarna anvÀnde sig av för att öka eller underhÄlla elevers motivation. De frÀmsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehÄllet av undervisningen samt att denna var varierad.

Det Àr inte ovanligt förekommande att ambulanspersonal rÄkar ut för hot och vÄldshÀndelseroch enligt statistiken Àr detta ett problem som ökar hela tiden. Enligt Arbetsmiljöverket stÄrvÄrd och omsorgssektorn för 60 % av samtliga anmÀlningar inom hot och vÄldskategorin.Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser och hanteringkring hot och vÄld i det dagliga arbetet. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativintervjustudie dÀr fem intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Ur resultatetframkom ett generellt tema; utsatt för hot och vÄld, med fem tillhörande kategorier; otryggmiljö, sÀkerhetstÀnkande, förebyggande strategier, avledande strategier och kÀnslomÀssighantering. Vidare pÄvisade resultatet att hot och vÄldssituationer inte enbart handlar omverbala hot eller vÄldshandlingar.

Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av vilka faktorer som Àr av betydelse i en omstÀllningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att fÄ ett svar pÄ det anvÀndes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher pÄ fyra olika omstÀllningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebÀr att skapa mÄlbilder, fÄ syn pÄ viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjÀlp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjutrÀning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas sjÀlvförtroende stÀrktes.

Specialarbete, SSA 136, 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2015Handledare: Qarin Franker.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som syftar till att se vilka vÀrden Europeiska Unionen vill bygga pÄ och uppmÀrksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrÄn det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgÄr frÄn kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jÀmstÀlldhetsdokument för att ta reda pÄ vÀrdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om nÀrvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De tvÄ första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jÀmlikhet och jÀmstÀlldhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en frÄga om demokrati, utan att föreslÄ nÄgra aktiva ÄtgÀrder.

Denna studie Àr en litteraturstudie dÀr kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende pÄ hur berÀkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen anvÀndes vid Stockholms universitet lÀsÄret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolÄr. Beskrivna berÀkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika berÀkningsstrategier. Matrisen bygger pÄ forskning om vilka berÀkningsstrategier som elever anvÀnder dÄ de utför berÀkningar i huvudet. Det Àr bÄde strategier som eleverna fÄtt lÀra sig i skolan och strategier som de sjÀlva har utvecklat.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk SSA 136vt 2013Handledare: Ingegerd Enström.

Det finns fÄ studier kring hur organisationer gör nÀr de sÀtter sina priser pÄ tjÀnster, dÀrför Àr det aktuellt med en studie kring just detta. Samtidigt finns det alltjÀmt ett vÀxande intresse och en ökad uppmÀrksamhet kring olika och nya hÀlsotrender med olika dieter och trÀningsformer, dÀr allt fler vÀljer att bli medlemmar vid olika gymanlÀggningar. DÀrför har denna uppsats följande problemformuleringar:Vad karaktÀriserar strategier och prissÀttningsprocesser hos lokala gym?Vilka prismodeller tillÀmpas och hur bidrar de till att realisera strategi och mÄl? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lokala gym gÄr till vÀga nÀr de sÀtter sina priser, hur priserna i sin tur pÄverkar verksamheten och hur de bidrar till att realisera sina strategier. Detta genom att i denna uppsats anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka och jÀmföra tvÄ gym i Visby.

Syftet med denna studie Àr att undersöka variationen i utlÀsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andrasprÄks-kommunikation, som anvÀnds för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick lÀsa utvalda symboluttryck högt innantill, men ocksÄ med ord skriva hur de skulle lÀsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utlÀsning och mÄnga variationer noterades. DÄ den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvÀrderades denna. Att instruera informanterna om att ?skriva som de skulle sÀga? resulterade i text som lÀtt kunde översÀttas i talsprÄk och dÀrefter analyseras pÄ liknande sÀtt som muntliga utlÀsningar.

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förstÄelse av valet. För att skapa en sÄdan förstÄelse har jag valt att utgÄ ifrÄn begreppen gemeinschaft och gesellschaft, nÀrmare bestÀmt hur valet kan förstÄs i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsÀttningarna Àr för dessa val. Jag har arbetat med frÄgestÀllningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv dÀr jag via smÄstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundlÀggande förstÄelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förstÄelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt tvÄ strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfÀlliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen pÄverkar och förÀndrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför pÄtagliga förÀndringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förÀndrad livskvalitet som resulterade i förmÄgan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

Idag bor ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning inom 1 mils radie frÄn kusten, vilket innebÀr att en stor del av vÄr bebyggelse ligger inom riskomrÄde för havsvattennivÄhöjningen. Det Àr av stor vikt att samhÀllet angriper detta problem och tar det pÄ största allvar, bÄde pÄ nationell, regional och pÄ lokal nivÄ. Jag har i denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur strategierna i kommunerna ser ut för bebyggelse, sÄvÀl den befintliga som den framtida, samt vilka svÄrigheter och konflikter de kan stÀllas inför. Jag har gjort en fallstudie av Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommun, dÀr jag granskat de styrdokument som tagits fram som berör havsnivÄhöjningen. Intervjuer med ansvariga pÄ stadsbyggnadsavdelningarna har gjorts, dÀr frÄgor stÀllts om hur kommunernas strategier ser ut och hur samarbetet med myndigheterna fungerar.

I dagens samhÀlle förs det diskussioner hur vi kan sÀnka vÄr energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi Àr IT sektorn. De mÀtningar som har gjorts i USA visar att Är 2011, sÄ har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jÀmfört mot Är 2006. Strategier har tagits fram för att sÀnka energiförbrukningen för datacenters och dÄ framför allt pÄ servrar och kylsystem. Dessa strategier benÀmns med allmÀna ordalag Grön IT.

Vi lever i ett allt mer multikulturellt samhÀlle, Är 2004 passerade Sveriges befolkning 9 miljoner och vid den tidpunkten var 1, 1 miljoner mÀnniskor i landet utrikes födda. Detta ökar kravet pÄ vÄrden och inte minst för oss blivande sjuksköterskor. Vi mÄste öka vÄr kunskap för att kunna tillgodose dessa mÀnniskors behov och uppnÄ den hÀlso- och sjukvÄrdslag som sÀger att alla mÀnniskor har rÀtt till en god vÄrd pÄ lika villkor. Syftet med denna studie var att fÄ ökad förstÄelse kring hur sjuksköterskan kan lindra smÀrta och lidande för patienter med annan kulturell bakgrund. Som teoretisk referensram i arbetet anvÀnds Madeleine Leiningers modell ? The Sunrise Model?, vilken syftar till att hjÀlpa sjuksköterskan att bedriva en kulturellt anpassad omvÄrdnad.

Syftet med studien var att beskriva vuxna personer med utvecklingsstörningserfarenhet att hantera tid i vardagen. En intervjustudie med kvalitativ ansatsvaldes som metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuermed personer med utvecklingsstörning. Till analysarbetet valdes kvalitativinnehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysbearbetningen; SvÄrighetermed tidshantering, Stöd med tidshantering av andra personer, FÀrdigheter itidshantering samt Egna strategier för tidshantering.