Bakgrund: MÀnniskor blir allt Àldre och det innebÀr att antalet demenssjuka ökar och dÀrmed Àven antalet anhörigvÄrdare. Att vara anhörigvÄrdare till en nÀrstÄende med demenssjukdom innebÀr ökade pÄfrestningar som blir en central del i deras liv.Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vÄrda en nÀrstÄende med demenssjukdom i hemmet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar. Analys av artiklarna genomfördes med Lundman och HÀllgren Graneheims (2008) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Anhöriga upplevde att vÄrdandet av sin nÀrstÄende innebar pÄfrestningar och att relationen förÀndrades. De upplevde ensamhet och menade att det var viktigt att bevara sin egen hÀlsa. De upplevde förluster av vÀnner och bekanta samt uttryckte oro inför framtiden.

Den svenska finansmarknaden har lĂ€nge prĂ€glats av ett oligopol och bestĂ„r till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjĂ€nster, men sedan 1990-talet har Ă€ven nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjĂ€nster och betjĂ€nar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frĂ„gor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker pĂ„ den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag frĂ„n andra branscher?Vilka strategier anvĂ€nder nischbanker för att etablera sig pĂ„ den svenska finansmarknaden och hur fĂ„r de tillgĂ„ng till resurser?Studien grundar sig pĂ„ organisationsteorier och bygger pĂ„ en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter frĂ„n Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden har frĂ€mjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar sĂ„som lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har frĂ€mst uppkommit av etablerade organisationer frĂ„n andra branscher.

Denna studie syftar beskriva och analysera hur lÄngtidsarbetslösa och korttidsarbetslösa individer upplever sin tillvaro och hur de förhÄller sig till denna. Inom den teoretiska ramen ligger sociologisk tidigare forskning pÄ arbetslöshet samt tillfÀlliga anstÀllningar och sociologiska teorier till grund. Genom 10 intervjuer delges lÀsaren exklusiva utsagor med gemensamma nÀmnare i form av fyra teman av den upplevda tillvaron. Det framkommer dock att olika mentaliteter delvis prÀglar de lÄngtidsarbetslösas och de korttidsarbetslösas resonemang och dÀrmed hanteras den upplevda tillvaron olika. LÄngtidsarbetslösa tenderar att ha en cynisk instÀllning till arbetsmarknadens ansprÄk, dÀrför tillÀmpas gÀrna defensiva strategier sÄsom döljande av arbetslösheten för utomstÄende till exempel.

Den psykiska hÀlsan har stor betydelse för vÄrt vÀlmÄende och ur folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att plocka fram friskfaktorer som bidrar till ökad livskvalitet. ADHD, som Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder med svÄrigheter att reglera sitt beteende, Àr inget okÀnt fenomen och det Àr mÄnga som lever med det. Tidiga stödinsatser hjÀlper dessa individer till ett vÀl fungerande liv utan samsjuklighet, utanförskap, missbruk eller kriminalitet. Syftet med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur det Àr att leva med en ADHD- diagnos, vilka strategier som de utformat för att behÄlla hÀlsan. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervju.

Det hÀr Àr en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvÀrldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvÀrldsanalyser ser ut samt hur de utifrÄn dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna Àr samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnÄs. Med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har tvÄ översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen ÄskÄdliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtÀtning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom grÀnsöverskridande samarbete..

MĂ„let med att anlita en fastighetsmĂ€klare Ă€r tydligt, bostaden ska bli sĂ„ld till ett tillfredstĂ€llande pris. DĂ€remot Ă€r processen, det vill sĂ€ga vad tjĂ€nsten egentligen innehĂ„ller och hur fastighetsmĂ€klaren sĂ€tter sina arvoden, desto mer diffus. MĂ€klartjĂ€nsten Ă€r liksom tjĂ€nster i allmĂ€nhet opĂ„tagliga, ytterst subjektivt uppfattade och svĂ„ra att standardisera. Det Ă€r bland annat detta som skiljer tjĂ€nster frĂ„n produkter. Även mĂ€klarbranschen Ă€r komplex, dĂ„ den bygger pĂ„ tekniska aspekter samtidigt som valet av fastighetsmĂ€klare bygger pĂ„ personliga aspekter.

Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva hur det svenska talsprÄket uppfattas att det anvÀnds av fritidspedagoger i fritidshemsverksamhet (pÄ skolan i studien) tillsammans med barn som har svenska som andrasprÄk. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar; dels hur fritidspedagogerna uppfattar hur de arbetar med det svenska talsprÄket tillsammans med de barn som har svenska som andrasprÄk och dels hur de uppfattar att innehÄllet i fritidshemsverksamheten kan medverka till att stÀrka det svenska talsprÄket för dessa barn. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar, och dÀrmed uppnÄ syftet, genomfördes ett antal intervjuer med en undersökningsgrupp, bestÄende av fritidspedagoger, verksamma i fritidshemsverksamheten (skolbarnsomsorg för Är 1-3) pÄ skolan i studien. Efter analys och tolkning av intervjusvaren framkom att fritidspedagogerna uppfattar att de anvÀnder olika strategier i arbetet med det svenska talsprÄket tillsammans med de barn om har svenska som andrasprÄk. TvÄ av dessa strategier tycktes sÀrskilt viktiga i detta arbetet: tid och att arbeta och kommunicera i grupper med fÀrre barn.

Motivation Àr en viktig del inom en organisation, att ha en motiverad och engageradarbetsplats Àr vÀsentligt för att skapa positiva resultat. Idag stÄr generation Y och knackarpÄ arbetsmarknadens dörr intensivare Àn nÄgonsin, dÀrför Àr det viktigt för managers ochchefer att ha ett kunnande pÄ hur denna grupp mÀnniskor fungerar och hur det Àr möjligtatt fÄ dem att presentera pÄ allra högsta nivÄ. Denna komplexa grupp mÀnniskor Àr denbÀst utbildade generationen nÄgonsin, men saknar erfarenhet ute i arbetslivet. Derasattityd och etik skiljer sig frÄn föregÄende generationer, pÄ grund av detta krÀvs det nyametoder, nya strategier och ett nytt tankesÀtt frÄn landets managers och chefer. Syftenmed denna studie Àr att undersöka hur organisationer i banksektorn anpassar sittmanagement för generation Y.Denna studie har ett induktivt nÀrmande, med ett undersökande tillvÀgagÄngssÀtt.

Arbetet syftar till att uppmÀrksamma om en gÀngrelaterad, organiserad ungdomsbrottslighet börjat fÄ fÀste i SkÄneregionen och vill i sÄ fall belysa karaktÀren pÄ brottsligheten och gÀngen. Vidare belyses offren, lokalisation och tidpunkter samt om polisen uppmÀrksammar det eventuella problemet och tar fram strategier. Material pÄ omrÄdet visar att den brottsaktive ungdomen Àr mellan 15-17 Är och företrÀdesvis en pojke av utlÀndskt ursprung. Han umgÄs i gÀng med interna hierarkier dÀr gÀngen mÀrker ut omrÄden som sina. Brotten Àr frÀmst stöld/skadegörelse, vÄldsbrott, narkotikabrott och vapen Àr vanligt förekommande.

Titeln pÄ detta arbete Àr: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstÄ i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i SkÄne. Som undersökningsmetod anvÀnde jag observation med en lÄg grad av struktur.

Denna studie har som syfte att undersöka hur Svenska vĂ€rldsarv utvecklas som besöksmĂ„l genom att identifiera och kartlĂ€gga strategier inom attraktivitet, marknadsföring och service samt huruvida andra Ă„tgĂ€rder genomförs för att attrahera besökare.Tidigare forskning kring utveckling av Svenska vĂ€rldsarv har visat sig vara knapphĂ€ndig dĂ„ vĂ€rldsarv i Sverige Ă€r en förhĂ„llandevis modern företeelse, dĂ€rav skildrar detta examensarbete besöksverksamheten hos vĂ€rldsarven i deras olika faser av utvecklingsprocessen. För att ge en grundlĂ€ggande bild av studiens fokusomrĂ„den beskrivs geografiska perspektiv och begrepp, strategier för utveckling av vĂ€rldsarv samt turismutveckling.Urvalet av undersökningens sju medverkande vĂ€rldsarv Ă€r baserat pĂ„ geografiskt lĂ€ge dĂ„ vi vill ha med svenska vĂ€rldsarv frĂ„n norr till syd och öst till vĂ€st. Sex av de utvalda har kultur som grundvĂ€rde och ett Ă€r naturarv. De utvalda Ă€r Drottningholms slott, Falun, Gammelstads kyrkstad, Grimeton radiostation, Hansestaden Visby, Höga kusten/ Kvarkens skĂ€rgĂ„rd och Örlogsstaden Karlskrona.Uppsatsen har ett induktivt angreppssĂ€tt dĂ€r kvalitativa empiriska undersökningar genomförs i form av intervjuer med representanter frĂ„n de utvalda vĂ€rldsarven som kompletteras med innehĂ„llsanalyser av vĂ€rldsarvens förvaltningsplaner, handlingsplaner eller liknande dokument med direktiv för besök och turism.Resultat frĂ„n insamlad data visar att vĂ€rldsarven anvĂ€nder sig av liknande strategier. De utvecklar sin besöksverksamhet och attraktionskraft genom att erbjuda omfattande och personlig service samt marknadsföra sig sjĂ€lva och orten som att de erbjuder nĂ„got unikt och autentiskt som endast kan upplevas pĂ„ denna plats.

Arbetet pÄ fartygsbryggor bestÄr till en stor del av kontrolluppgifter. Operatörerna, bryggteamet, har dÀrför kontroll-  och alarmsystem till förfogande. Samspelet mellan mÀnniska och system beror delvis pÄ anvÀndarens kunskaper och erfarenheter och delvis pÄ bryggdesign och teknikens anvÀndarvÀnlighet. Arbetets Àmne Àr hanteringen av alarm och alarmsystem pÄ fartygsbryggor.  Syftet  var att  undersöka om det finns strategier för detta och i sÄ fall att belysa hur dessa strategier ser ut. DÀrför undersöktes sju styrmÀns erfarenheter med kvalitativa metoder, med halvstrukturerade intervjuer och med innehÄllsanalys.

Att drabbas av demens Àr idag den vanligaste sjukdomen bland Àldre och innebÀr en fortskridande och permanent nedbrytning av hjÀrnans funktioner. Demens Àr en sjukdom som innefattar mÄnga kognitiva brister dÀr minnesnedsÀttning Àr den allra vanligaste. En konsekvens av demens Àr Àven att det pÄverkar personens förmÄga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivÄ. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvÄrdnaden av personer med demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som anvÀndes var systematisk litteraturstudie.

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges lĂ€saren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vĂ„r undersökning Ă€r halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna Ă€gde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls pĂ„ flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten pĂ„ att respondenterna var vĂ€l insatta i ADHD problematiken. De flesta pĂ„pekade att flickors problematik mĂ„ste synliggöras. Tidig upptĂ€ckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrĂ€ndhet.

Syftet och problemformuleringen med den hÀr studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagogers syn Àr pÄ bemötande av de oroliga barnen och vilka strategier som anvÀnds i förskolan.VÄra frÄgestÀllningar Àr -Vilka inre/yttre faktorer pÄverkar pedagogernas syn pÄ de oroliga barnen,-PÄverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vÄr rapport bygger pÄ intervjuer frÄn 2 förskollÀrare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrÄn sitt arbete kring de "oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsÀttningar av lyhördhet och konstruktivitet.