Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur personalen arbetar frĂ€mjande och förebyggande med barns sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehĂ„llet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen frĂ€mjande och förebyggande runt sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgĂ„ngspunkt frĂ„n en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet lĂ€ggs tyngdpunkten pĂ„ att lĂ€rande och utveckling sker i samspel mellan mĂ€nniskor i det sammanhang och den sociokulturella miljö dĂ€r individen ingĂ„r.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att lyfta fram hur en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning kan agera vid en förÀndrad konkurrenssituation, dÀr en annan aktör har vÀxt och blivit dominant pÄ marknaden. För att undersöka ovanstÄende har vi valt att göra en fallstudie pÄ KlÀppen i SÀlenfjÀllen dÄ det Àr en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning som stÄr utanför den dominanta aktören Skistar. Vi anser att vÄr studie Àr betydelsefull för att belysa att fenomenet med en eller ett antal dominanta aktörer sprider sig inom servicebranschen och vad det fÄr för konsekvenser för en mindre och sjÀlvstÀndig aktör. Slutsatser: UtifrÄn vÄr uppsats finner vi att det finns tvÄ framtrÀdande strategier hur en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning klarar konkurrensen. Dessa tvÄ strategier Àr differentiering, genom exempelvis kvalitet, och samarbete med andra aktörer.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lÀrare kan pÄverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrÄn tre huvudfrÄgor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lÀrare och elev och lÀrarens entusiasm för det egna Àmnet. Eftersom motivation Àr ett mycket komplext begrepp Àr inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nÄ förslag pÄ konkreta strategier som lÀrare kan och bör anvÀnda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation. Av studien framgÄr en skillnad mellan artiklarna vad gÀller frÀmst inre och yttre motivation, dÀr inre motivation bör efterstrÀvas, eftersom den innebÀr att elever lÀr sig för utveckla sig sjÀlva och sina kunskaper. Ur resultaten framgÄr att lÀrare bör strÀva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers sjÀlvstÀndighet, bl.a. genom att lyssna pÄ eleverna och visa dem respekt.

Titel: Solidariskt systerskap? ? Strategier för kvinnors empowerment genom mikrofinansFörfattare: Liv Bergmark och Emmi TaskinenHandledare: Cecilia Hansen LöfstrandTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: November 2007 ? Januari 2008Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med vÄr undersökning Àr att studera mikrofinansorganisationen Pro Mujers arbete med mikrofinans som en vÀg till empowerment för latinamerikanska kvinnor.FrÄgestÀllningar:?Hur arbetar Pro Mujer med mikrofinans??Vilka strategier anvÀnder Pro Mujer för att uppnÄ empowerment hos kvinnor??Vad finns det för möjliga hinder pÄ vÀgen till empowerment?Metod och material:VÄra metoder har varit litteraturgenomgÄng, innehÄllsanalys och e-postintervjuer. Vi har försökt att genomföra en e-postintervju med Pro Mujer men eftersom vi inte har fÄtt svar frÄn organisationen bestÄr vÄr empiri av texter frÄn Pro Mujers hemsida som vi har analyserat genom innehÄllsanalys. LitteraturgenomgÄng har vi anvÀnt för att analysera texter och teorier om bÄde mikrofinans och empowerment. I vÄr analys har vi framlagt ett kritiskt perspektiv av Pro Mujers representation av sitt arbete och sina kvinnliga lÄntagare genom patriarkatteori, svart feminism och Tredje vÀrlden feminism.Huvudresultat:Pro Mujer arbetar med mikrofinans och har fokus pÄ kvinnor.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera nÄgra vanliga strategier för bedömning hos verksamma lÀrare, samt att undersöka hur vÀl dessa strategier fungerar om man strÀvar efter att uppnÄ en likvÀrdig bedömning. Med detta examensarbete ville vi fördjupa vÄr förstÄelse för hur man kan arbeta för att nÄ fram till rÀttvisa och likvÀrdiga betyg. För att komma Ät vad som ligger bakom ett rÀttvist och likvÀrdigt betyg har vi studerat vilken typ av bedömningen som lÀraren bygger upp sin bild av elevens mÄluppfyllelse kring. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lÀrare, samt tvÄ med rektorer, verksamma pÄ högstadiet och gymnasiet. Det Àr deras uttalanden och relevant litteratur som har legat till grund för detta examensarbete.

En svÄr sjukdom eller skada utgör ofta en kris och ett lidande som den drabbade mÀnniskan inte av egen kraft kan ta sig ur. Krisen utgör bÄde en fara och en möjlighet. MÀnniskors lidande uttrycks pÄ olika sÀtt, men lidandet har inget eget sprÄk. Den lidande mÀnniskan Àr tvungen att förklara sitt lidande och behöver en annan mÀnniska för att förvandla detta. I den hÀr studien ses stöd som psykosocialt stöd.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa problematiken kring dataspelsberoende och ta reda pÄ hur unga mÀn (killar) förhÄller sig till detta. Vi ville ta reda pÄ hur de ser pÄ risken för att bli beroende pÄ ett negativt sÀtt av att spela dataspel. Ser killarna det som ett allvarligt problem och har de nÄgra strategier för att inte pÄverkas negativt. Studien genomfördes i form av intervjuer i tvÄ fokusgrupper som bestod av fyra killar i varje grupp. Som grundlÀggande material för arbetet valde vi att anvÀnda oss av teorier om modernisering, stÀmpling, hyperverklighet och neutralisation.

Employer Branding Àr ett begrepp som fÄtt stort genomslag i organisationer vÀrlden över. Begreppet innebÀratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke i syfte att attrahera, motivera och behÄlla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand Àr Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretarÄd pÄ Employer Branding strategier utifrÄn företagets förutsÀttningar. Genom intervjuer med anstÀllda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag pÄ strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding.

HÄllbar utveckling har blivit till ett vÀlanvÀnt begrepp som innehar mÄnga betydelser beroende pÄ arbetsomrÄde och sammanhang. Syftet med arbetet Àr att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och dÀrigenom öka möjligheterna att utvecklingen och arbetet med hÄllbar utveckling fortlöper. Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, dÀrefter har strategier som bidrar till hÄllbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som Àr anvÀndbara vid gestaltning för hÄllbar utveckling formuleras utifrÄn litteraturstudier. I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara anvÀndbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hÄllbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mÄngfalden, stadsodling, medborgarnas anknytning till platsen och platsens identitet samt medborgarinflytande. I nÀsta steg studeras exempelprojekt med en hÄllbarhetsinriktning. Strategierna frÄn litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktÀr hÀmtade frÄn verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlÀttande för socialt liv och interaktion Inspirerad av exempelprojekten och baserat pÄ den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett omrÄde i södra Stockholm. Gestaltningen Àr ett sÀtt att exemplifiera och tillÀmpa kunskapen.

Trettiofem mil frÄn den svenska grÀnsen börjar havsgrÀnsen genom Barents hav mellan Ryssland och Norge. Under kalla kriget var denna grÀns en skiljelinje mellan öst och vÀst. En ökad arktisk klimatpÄverkan och smÀltande havsisar leder till nya ekonomiskt vÀrdefulla fyndigheter i omrÄdet. Detta frigör nya havsomrÄden för de arktiska lÀnderna att exploatera. Ekonomiska intressen leder till ökad militÀr verksamhet.  Studien belyser det sÀkerhetspolitiska lÀget i Barents hav mellan de tvÄ största aktörerna i omrÄdet, Norge och Ryssland.

Svenska elever har bristande kunskaper inom algebra, tidigare forskning visar dock att arbete med talföljder frÀmjar elevers förstÄelse för variabelbegreppet och generalisering. Flera studier har un-dersökt elevers sÀtt att se pÄ och arbeta med aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, dock saknas pÄ det hela taget forskning om geometriska talföljder.Denna studie syftar till att undersöka hur elever uppfattar geometriska talföljder nÀr de mött dessa i undervisningen. De frÄgestÀllningar studien avser att ge svar pÄ Àr vilka kvalitativt skilda strategier elever anvÀnder nÀr de behandlar geometriska talföljder, vad som utmÀrker dessa, hur de behand-lar generalisering av denna slags talföljd samt hur elever som mött geometriska talföljder i under-visningen uppfattar dessa i förhÄllande till de som inte mött dem i undervisningen.Som grund för urvalet gjordes ett förtest och tio kvalitativa intervjuer genomfördes, dÀr eleverna fick berÀkna saknade element och generalisera fyra geometriska talföljder. De strategier som ele-verna anvÀnde vid behandling av geometriska talföljder resulterade i sex kvalitativt Ätskilda huvud-kategorier, med underkategorier. Elevers sÀtt att behandla generaliseringar resulterade i fyra kate-gorier.

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.

Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat dÀr Àgarkoncentration och marknadskrafter Àr nÄgot som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som Àgs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, anvÀnder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka huruvida det Àr möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren nÀr de mÄste hÄlla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen pÄ Folket. FrÄgestÀllningarna jag vill ha svar pÄ Àr hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och pÄ vilket sÀtt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket anvÀnder sig av för att överleva.

Syfte: Att sammanstÀlla vad som kunde orsaka ett aggressivt utÄtagerande beteende hos patienter med demenssjukdom och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som fanns beskrivna för att kunna hantera det. Bakgrund: Demenssjukdom Àr en vanlig sjukdom inom all vÄrd. DÀrmed ocksÄ de symtom som Àr karaktÀristiska för sjukdomen som till exempel aggressivitet. Fysiska begrÀnsningar eller tvÄngsvÄrd kan enligt lag anvÀndas dÄ patienten visar ett psykotiskt utÄtagerande sÀtt. Enbart demenssjukdom Àr inte tillrÀckligt skÀl för att tvÄngsvÄrda nÄgon. Sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr omvÄrdnad dÀr fokus Àr att lindra sjukdom, symtom och att hjÀlpa patienten med dennes beteende.

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.