This thesis examines how marketing by secondhand apps affects young adult women's consumption habits, investigating whether these platforms promote or counteract overconsumption. While the secondhand market is considered more sustainable than buying new, these apps may still encourage overconsumption. The study focuses on the marketing strategies of three major secondhand apps in Sweden: Tradera, Sellpy, and Vinted, analyzing their impact on consumer behavior using the AIDA model (Attention, Interest, Desire, Action). Based on qualitative interviews with eleven women aged 20-27 and the authors observations of the apps marketing activities, the study finds that secondhand apps often emphasize environmental benefits and makes secondhand shopping accessible and appealing. However, the marketing tactics used by these apps, including frequent push notifications, targeted advertisements, and influencer collaborations, may lead to increased consumption. Overconsumption causes significant environmental damage, and while the secondhand market can mitigate these effects by extending the lifecycle of items, the emphasis on convenience end environmental benefits can inadvertently encourage more consumption. The study concludes that secondhand apps play a complex role in consumer behavior, balancing the potential for sustainability with the risk of promoting overconsumption.

Denna uppsats behandlar tvÄ olika strategier för hur skuldproblematiken, som idag Àr utbreddi mÄnga u-lÀnder, ska kunna lösas. VÀrldsbankens och IMFs strukturanpassningsprogram(SAP), med dess tyngd pÄ makroekonomisk stabilitet, beskrivs och analyseras. En slutsats Àratt SAP inte löst skuldproblematiken och att de dessutom medfört ett antal allvarligt negativasidoeffekter som pÄverkat mottagarlÀndernas kapacitet för framtida utveckling. För att rÄdabot pÄ detta har initiativ lett fram till att varje land ska utforma en egen utvecklingsstrategi(PRSP), för att uppnÄ bÀttre resultat. PRSPs ligger till grund för budgetstöd som diskuteras iuppsatsen och som Àr ett bidrag som gÄr rakt in i mottagarlandets statsbudget.

Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i vad som menas med konfliktrÀdsla, vilka former konfliktrÀdsla kan ta och vilka strategier konfliktrÀdda anvÀnder sig av. I artiklar och litteratur anvÀnds inte ordet konfliktrÀdsla utan man talar om konfliktundvikande beteende. Denna undersökning har velat ta reda pÄ om det bara Àr konfliktundvikande strategier konfliktrÀdda anvÀnder sig av. Undersökningen utformades som en kvalitativ studie med sju halvstrukturerade djupintervjuer om ca 30 ? 80 min per intervju.

Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA? hĂ€lsofrĂ€mjande och drogförebyggande strategier inom skolanEngelsk titel PROMOTE & PREVENT? strategies in school to promote health and prevent drugs.Författare Lotta BergHandledare Inger HolmDatum Mars 2007Antal sidor 32Nyckelord hĂ€lsofrĂ€mjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hĂ€lsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAMSAMMANFATTNINGSyftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. PĂ„ vilket sĂ€tt man kan nĂ„ ut till alla elever för att upptĂ€cka och motverka uppkomst av narkotika. LikasĂ„ avsĂ„g jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhĂ„ller sig mot dessa. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ metod, baserad pĂ„ intervjuer.

Under de senaste 20 Ă„ren har det svenska sjukvĂ„rdssystemet förĂ€ndrats i en riktning som alltmer liknar det privata nĂ€ringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmĂ€nnen och en mer konkurrensutsatt marknad. Även kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förĂ€ndrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvĂ„rden gĂ„r mot en Ă€n mer kunskapsintensiv produktion Ă€n tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik pĂ„verkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna.Studiens syfte Ă€r att mot ovan nĂ€mnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvĂ„rden i Stockholms LĂ€ns Landsting anvĂ€nder och i vilken omfattning de anser att förĂ€ndringar skett. Studien Ă€r en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad pĂ„ respondenternas upplevelser av den förĂ€ndrade sjukvĂ„rden.Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strĂ€van efter flexibel kompetens och lĂ€rande organisationer Ă€r strategier som cheferna i studien anvĂ€nder för att hantera kraven som stĂ€lls frĂ„n omgivningen och för att uppnĂ„ effektivitet i arbetet och dĂ€rmed verksamhetsmĂ„len.Trots det begrĂ€nsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer anvĂ€nder sig av idag pĂ„ fyra olika sjukhus och bidra till ökad förstĂ„else kring fenomenet..

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om sjukhuskuratorerna anvÀnder sig av förhandlingsstrategier i förhÄllande till de andra yrkeskategorierna, för att lyfta fram sin yrkesspecifika bedömning av en patient i behandlingsteamet. Om sÄ var fallet, ville vi Àven ta reda pÄ vilka strategier det Àr. Dessutom ville vi Àven ta reda pÄ i vilka situationer kuratorerna kÀnde att de andra yrkeskategorierna i behandlingsteamet gör intrÄng pÄ deras ansvarsomrÄde och vad de trodde orsakerna kunde vara till detta.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem sjukhuskuratorer inom den somatiska/kroppsliga sjukvÄrden.Resultat: Kuratorerna beskriver att deras arbetsomrÄde ofta gÄr in i de andra yrkeskategoriernas. De har ett fungerande samarbete med de andra som arbetar kring patienten. De upplever att andra yrkeskategorier har en tendens att gÄ in pÄ kuratorns arbetsomrÄde och ta över.

 Arbetets syfte har varit att identifiera erfarna gymnasielÀrares förhÄllningssÀtt och strategier för att genom detta klara av ett lÄngt yrkesliv utan att pÄverkas alltför mycket av stress. Under arbetets gÄng har lÀrare intervjuats pÄ ett sÄdant sÀtt att dessa har fÄtt möjlighet att fördjupa sina svar, vilket har givit arbetet en djupare insikt genom lÀrarnas egna berÀttelser. Den teoribakgrund som har legat bakom undersökningen bygger pÄ Antonovskys teori om KÀnslan Av SaMmanhang, Kasam. Förutom intervjuer har lÀrarna fÄtt svara pÄ den korta versionen av Antonovskys livsfrÄgeformulÀr, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ hur individen reagerar i olika livssituationer och dÀr grundkomponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet leder fram till god förmÄga att hantera och stressfulla situationer. Genom intervjuer och frÄgeformulÀr har arbetet försökt att finna de förhÄllningssÀtt som varit framgÄngsrika för att hantera situationen i skolan.

Studiens syfte har varit att försöka förstÄ vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhÀlle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, dÀr erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrÄn stigma kan fÄ betydelse. Undersökningen har byggt pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-Äriga killar och tjejer pÄ en gymnasieskola. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats och analysen bygger pÄ socialpsykologiska teorier kring grupper, social pÄverkan och exkludering. Studien visar pÄ hur inkludering inom skolan, relationer och samhÀlle hÀr har lett till övervÀgande positiva attityder.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller mĂ„nga syften inom de budgetanvĂ€ndande skolorna vilket innebĂ€r att den fyller en viktig funktion. Friskolorna anvĂ€nde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning Ă€n de kommunala skolorna gjorde, men Ă€ndĂ„ kunde likheter med budgetlös styrning Ă€ven ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.

Introduktion. Mental trÀning Àr ett begrepp som innefattar olika faktorer och har visats kunna ha en positiv inverkan pÄ fysisk prestationsförmÄga inom idrott. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elitsatsande lÀngdskidÄkares anvÀndning av olika mentala strategier under trÀning och tÀvling samt huruvida anvÀndandet av dessa pÄverkas av idrottarens tÀvlingsnivÄ, trÀningsvolym, kön och Älder. Metod.

Narkolepsi Àr en ovanlig sjukdom dÀr de vanligaste biverkningarna Àr överhÀngande trötthet och kataplexi. Med kataplexi menas att kroppens muskulatur förlorar kraft vid upplevelser av starka kÀnslor. Uppsatsen syftar till att undersöka och beskriva hur personer med narkolepsi upplever att livssituationen har förÀndras efter insjuknandet och de strategier personerna har för att hantera sin vardag. Som teoretisk tolkningsram har copingperspektiv, Gullacksen (1998) och Wright (1983) anvÀnts. Empirin bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex informanter med olika kön och Äldrar som haft sjukdomen olika lÄng tid.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i GÀvleborgs lÀn arbetar för att frÀmja ensamkommande flyktingbarns integration. Fokus i studien lÄg pÄ metoder och strategier samt svÄrigheter som verksamhetens företrÀdare upplever i sitt arbete. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju och under arbetet hade författarna en hermeneutisk infallsvinkel och materialet analyserades utifrÄn systemteori. Resultatet visar metoder och strategier som berör trygghetsskapande, samhÀllsorientering och nÀtverksskapande. SvÄrigheterna berör till stor del balansen som de ensamkommande flyktingbarnen mÄste hitta mellan de erfarenheter de bÀr med sig och den situation de befinner sig i idag.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och beskriva elevers arbete med lÀsstrategier.Mer specifikt undersöktes strategier inom RT-metoden med hjÀlp av textrörlighetsbegreppet.Vidare Àmnade jag skapa mig en uppfattning om vilka typer av textrörlighet som varrepresenterade i RT-metodens fyra olika strategier, i vilken av strategierna eleverna var mesttextrörliga samt vilka textrelaterade frÄgor lÀraren stÀllde och vilka typer av textrörlighet detta gavupphov till. Studien var kvalitativ och jag anvÀnde mig av observation som insamlingsmetod ochtextrörlighetsbegreppet som analysmetod.Resultatet av min studie visade att typen textbaserad rörlighet var representerad i RTmetodensalla fyra strategier medan typen rörlighet utÄt var representerad i tre av strategierna.Utöver detta visade resultatet Àven att det var i den första av strategierna som eleverna var mesttextrörliga. Man kunde ocksÄ utlÀsa av resultatet att textrelaterade frÄgor av typen ?slutna frÄgor?gav upphov till textbaserad rörlighet i elevernas textsamtal medan autentiska frÄgor gav upphovtill rörlighet utÄt i samtalen. En slutsats i min studie var att lÀraren mÄste vara vÀl insatt i metodenför att kunna agera god förebild och vÀgleda eleverna samt ge dem den stödstruktur, konstruktivkritik och Äterkoppling som krÀvs för att de ska kunna anvÀnda strategierna effektivt ochmÄlmedvetet..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. FrÄgestÀllningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmÀts klassamtalen av lÀrarna?" och "OmgÀrdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i sÄ fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i Ärskurs ett, tvÄ och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lÀrare. Resultatet som dÀrvid framkom pekade pÄ att klassamtalen hade viss betydelse i lÀrarnas praktik.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska. UtifrÄn insamlat empiriskt material avsÄgs att besvara tre valda frÄgestÀllningar som behandlar lÀrandemiljön, pedagogernas resonemang kring sprÄkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. NÀr barnen gÄr till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lÀr och utvecklas i en social kontext dÀr sprÄket Àr ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lÀrande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod anvÀndes intervjuer och observationer. Studien bygger pÄ sju intervjuer och tjugotre observationer.