Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

BAKGRUND Multipel skleros (MS) Àr en neurologisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Sjukdomen bryter vanligtvis ut i 20-40 ÄrsÄldern och ger neurologiska symtom ex. domningar. MS Àr Àn sÄ lÀnge obotlig, men sedan i början av 2000-talet finns effektiva bromsmediciner. Fatigue Àr ett engelskt ord som beskriver den sjukliga trötthet som kan upptrÀda vid exempelvis MS.

Hedgefonder Àr en relativt ny investeringsform pÄ den svenska marknaden. Dessa fonder karakteriseras av att oavsett marknadsutvecklingen uppnÄ en positiv absolut avkastning med lÄg risk. Hedgefonder Àr en förvaltningsform med stor variation vilket medför att de kan karakteriseras som en heterogen grupp av fonder, dock med vissa gemensamma drag. I denna studie har jag valt att jÀmföra fyra olika hedgestrategier med traditionell förvaltning i riskjusterad avkastning. DÄ hedgefonders avkastningsmönster ofta inte Àr normalfördelade tappar Mean-Variance mÄtten sin exakthet.

Denna studie undersöker hur offentliganstÀllda servicearbetare ser pÄ sin arbetssituation i tider av nedskÀrningar. Fyra receptionister och telefonister har intervjuats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, varefter det empiriska materialet har analyserats med koppling till fyra teoretiska avsnitt som Àven inkorporerar nÀrbeslÀktad tidigare forskning. De viktigaste slutsatserna som kan dras i denna studie Àr att de anstÀllda pÄverkas av nedskÀrningar i sin arbetssituation och att de tillÀmpar kollektiva strategier för att pÄverka situationen. Genom diskussioner har de format gemensamma mÄl och stÀrkt solidariteten i gruppen för att vÀrja sig mot nedskÀrningarnas effekter. De upplever sina kollektiva ansatser som framgÄngsrika och vÀrdefulla men upplever en otrygghet inför framtiden, dÀr rÀdslan för fortsatta nedskÀrningar Àr ett framtrÀdande inslag..

  Jag minns nÀr man som liten var pÄ besök hos mormors förÀldrar i deras lÀgenhet i Sundbyberg. I vardagsrummet eller salongen hade de en figurin i glaskupa, dÀr satt jag alltid och stirrade, försvann in i fantasins vÀrld, iakttog scenariot med musicerande mÀn i peruk och den sirliga fÀrgrika vegetationen. Figuriner avbildar oftast mÀnniskor eller djur, noggrant utarbetade, i en idealisk vÀrld. Ett fryst ögonblick dÀr allt Àr i harmoni, strÄkarna ljuder och rusdrycken flödar i salongen, bönderna drar sina kÀrror och skördar glatt, mÀnniskor och djur lever i symbios med varandra och naturen. En skönmÄlning som bÄde innehÄller och saknar problematik men Àr samtidigt en intressant tradition dÀr jag kan frossa i referenser och uttryck, kitschiga motiv och inkonsekventa koncept. .

Studier har visat att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har svÄrt att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i den ordinarie undervisningen. Den hÀr studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lÀrare gett uttryck för nÀr de ska inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i idrott och hÀlsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolans senare Är, och analyserats utifrÄn det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lÀrare i idrott och hÀlsa ansÄg att de behöver mer tid för planering, men ocksÄ mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i undervisningen i idrott och hÀlsa..

Idag Àr arbetet en stor del av vÄrat liv, dÀr möter vi dagligen mÀnniskor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mÄl uppsatt av vÄr arbetsgivare. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strukturella förutsÀttningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byrÄkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnÄr makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning dÀr tre personer frÄn olika delar av nÀringslivet intervjuades konstaterades det att mÀnniskor i dagens arbetsliv medvetet anvÀnder sig av diverse strategier för att fÄ öka sitt inflytande och fÄ sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal mÄnader pÄ en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns bÄde organisationsstrukturella och handlingsmÀssiga strategier för att Ästadkomma mer inflytande och makt pÄ arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin Àr av stor vikt samt hur organisationskulturen pÄverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns Àven en skillnad i vilken medvetenhet och ?frÀckhet? olika medarbetare har att vÄga prova olika strategier för att uppnÄ makt och inflytande.För att fÄ ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Hur kan lĂ€roplanens krav pĂ„ undervisning för sammanhang förenas med ett betygssystem som krĂ€ver bedömning i enskilda Ă€mnen? Är detta ett kunskapspussel omöjligt att lĂ€gga för verksamma gymnasielĂ€rare? Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka strategier gymnasielĂ€rare anvĂ€nder för att bedöma Ă€mnesintegrerade arbeten (undervisning för helhet). Undersökningen byggde pĂ„ intervjuer med sju lĂ€rare. Sex strategier för bedömning utkristalliserades med hjĂ€lp av metoden analytiska jĂ€mförelser/olikhetsmetoden. Strategierna var snarlika varandra, men skiljde sig Ă„t i tre aspekter: vilka som planerade, mĂ„l- och kriteriearbete samt bedömningsform.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare uppfattar utagerande beteende hos ett barn och hur de bemöter detta beteende samt vilka strategier som anvÀnds för att stötta de utagerande barnen. NÄgot som Àven undersöktes var förskollÀrares tankar om könsskillnader nÀr det gÀller utagerande beteende. För att ta reda pÄ dessa frÄgor anvÀndes intervju som metod. Sammanlagt intervjuades 8 stycken förskollÀrare. Resultatet visade att förskollÀrarna anser att det utagerande beteendet Àr svÄrdefinierat dÄ det kan uttrycka sig vÀldigt olika beroende pÄ individ.

Tidigare forskning visar pÄ att skillnader mellan snabbvÀxande och icke vÀxande företag kan bero pÄ entreprenörens psykologiska egenskaper, företagets strategi och företagets organisation. Forskningen har sparsamt studerat sambanden mellan entreprenörens psykologiska egenskaper och företagets strategi. Syftet med föreliggande studie Àr dÀrför att jÀmföra ytterligheterna snabbvÀxande och krympande företag för att finna likheter och skillnader i entreprenörernas psykologiska egenskaper och företagens strategier. Med entreprenörens psykologiska egenskaper avses individens prestationsbehov, kÀnsla av kontroll, riskbenÀgenhet och situationsspecifika sjÀlvförtroende. I företagets strategier ingÄr differentiering och kostnadsöverlÀgsenhet.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn pÄ blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de anvÀnder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de anvÀnder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa anvÀndes som utgÄngspunkt i bÄde resultatdelen och analysdelen.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

ViktuppgÄng i samband med ett rökstopp Àr ett problem som i stor utstrÀckning Àr mer pÄtagligt hos kvinnor, som sjÀlva anger detta som ett problem. PÄ grund av detta börjar kvinnorna mÄnga gÄnger att röka igen. Det Àr dÄ sjuksköterskan kan anvÀnda kunskap och resurser för att motivera och stötta kvinnan att vidmakthÄlla sitt rökstopp. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vilka förebyggande strategier sjuksköterskan, i det dagliga arbetet, kan anvÀnda sig av för att förhindra viktuppgÄng hos kvinnor i samband med ett rökstopp. Metoden Àr en litteraturstudie dÀr de tio artiklarna, som ligger till grund för vÄrt resultat, hittades via databaserna PubMed och CINAHL.

A possible explanation for the inability of the governments of the world to implement necessary environmental policies is that they are worried of being punished by voters for implementing too forceful policies. But do voters actually punish governments that implement more stringent environmental policies? Few studies have explored this question directly. Parts of the literature on environmental policy and public opinion indicate that voters would predominantly reward governments that implement more stringent environmental policies, while other parts indicate that voters would predominantly punish them. It is also possible that voters punish governments that implement more stringent environmental policies in some contexts, but reward them in others.

Idag Àr arbetet en stor del av vÄrat liv, dÀr möter vi dagligen mÀnniskor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mÄl uppsatt av vÄr arbetsgivare. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strukturella förutsÀttningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byrÄkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnÄr makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning dÀr tre personer frÄn olika delar av nÀringslivet intervjuades konstaterades det att mÀnniskor i dagens arbetsliv medvetet anvÀnder sig av diverse strategier för att fÄ öka sitt inflytande och fÄ sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal mÄnader pÄ en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns bÄde organisationsstrukturella och handlingsmÀssiga strategier för att Ästadkomma mer inflytande och makt pÄ arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin Àr av stor vikt samt hur organisationskulturen pÄverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns Àven en skillnad i vilken medvetenhet och ?frÀckhet? olika medarbetare har att vÄga prova olika strategier för att uppnÄ makt och inflytande.För att fÄ ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.