Syftet var att undersöka fyra hÀlsovÀgledares uppfattningar och strategier för att motivera individer till viktminskning. Avsikten var Àven att utreda vad de bygger sina uppfattningar och strategier pÄ, samt att jÀmföra deras strategier med befintliga teorier om beteendeförÀndring sÄsom Motiverande samtal, Stages of change, Social learning theory och Health belief model. Teorierna valdes dÄ de belyser hur en beteendeförÀndring kan gÄ till samt att de varit fram­gÄngsrika i tidigare forskning. Studien Àr kvalitativ och genomfördes med ostrukturerade intervjuer dÀr respondenterna valdes genom ett bekvÀmlighetsurval. De fyra hÀlsovÀgledarna arbetade med att motivera individer till viktnedgÄng, alla hade utbildning inom hÀlso­frÀmjande arbete som varierade mellan en vecka till flera Är.

Bakgrund:MÄnga svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivÄ, har idag ekonomiska svÄrigheter. VolontÀrarbete samt bidrag frÄn kommun och stat Àr av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebÀr större krav pÄ den ekonomiska kunskapen inom föreningarna.Syfte:Skapa förstÄelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de mÄlsÀttningar, strategier och ekonomiska styrmedel som anvÀnds i dagslÀget.Metod:Rapporten utgÄr frÄn en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har anvÀnts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts.Resultat:I studien har framdagats att bÄde reella och symboliska mÄlsÀttningar anvÀnds, samt bÄde ekonomiska och icke ekonomiska.

Syftet med studien var att undersöka om förskollÀrare anvÀnder sig av nÄgra strategier för att hjÀlpa barn med samspelssvÄrigheter in i lek, och att upprÀtthÄlla lek. Jag ville dÀrför ocksÄ se om, och i sÄdana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvÄrigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkÀt,  intervjuer av  sex  förskollÀrare  och  av tvÄ  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  ocksÄ  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollÀrarna beskrev att de anvÀnde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  Àr  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, pÄ ett eller annat sÀtt, hjÀlpa barn till bÀttre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  pÄ  att  förskollÀraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfÀllen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och jÀmföra vad svenska banker med olika storlek vÀljer för strategier för att möta framtidens kundbehov med utgÄngspunkt frÄn dess historia, konkurrenssituation och teknologiska utveckling. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med ett abduktivt angreppssÀtt. VÄr empiri har samlats in genom litteratur och genom intervjuer med de olika bankerna. Teoretiska perspektiv: Vi har anvÀnt oss av teorier som visar pÄ vilka faktorer som har gjort att bankmarknaden har utvecklats som den har gjort. DÀrefter har vi gÄtt djupare in pÄ hur de olika bankernas strategier har uppkommit och slutligen bygger vÄr teoridel pÄ hur de olika bankerna kan möta sina kunder pÄ marknaden.

Vi har studerat praktiskt vÀrdegrundsarbete och för att understryka vardagsnivÄn har vi anvÀnt ordet ?snÀllhet?. Vi har gett ordet en innebörd som hjÀlpte oss i vÄra undersökningar. VÄrt syfte Àr att undersöka hur personalen pÄ fritidshem hanterar situationer som involverar ?snÀllhet? och dess relation till vÀrdegrunden.

Den hÀr studien undersöker en sprÄkbytesprocess hos en 4-Ärig adopterad flicka nÄgra mÄnader efter flytten till Sverige. Studien fokuserar pÄ vilka strategier barnet anvÀnder för att kommunicera. De undersökta strategierna utgÄr frÄn de Geers forskning (1992), dÀr kommunikationsstrategier och inlÀrningsstrategier samt sociala strategier behandlas. Med utgÄngspunkt i resultatet diskuteras hur barnets sprÄk kan relateras till modersmÄl eller förstasprÄk respektive andrasprÄk.Vid sex tillfÀllen har barnets spontana kommunikation observerats och spelats in med hjÀlp av videokamera. DÀrefter har detta material transkriberats och analyserats.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka en svensk investerares möjligheter till internationell diversifiering. I vÄr undersökning vill vi undersöka om möjligheten förÀndrats de senaste decennierna och om det med effektiva investeringsstrategier gÄr att lyckas bÀttre Àn med en inhemsk placeringsstrategi. Metoden vi anvÀnt för att utreda om möjligheterna till diversifiering har förÀndrats Àr genom att undersöka om korrelationen mellan vÄra 20 utvalda I-lÀnder förÀndrats mellan perioden 1993-1998 och 1999-2006. För att undersöka magnituden av nyttan med internationell diversifiering har vi valt att pÄ ex ante basis skapa ett flertal effektiva portföljer bestÄende av tillgÄngar frÄn vÄra lÀnder och sedan investerat efter dessa vikter pÄ ex post basis. De strategier vi valt Àr minsta variansportföljer och tangentportföljer.

Studien undersöker reklamfilmer som anvÀnder sig av andra varumÀrken i sin reklam för att marknadsföra sig. Studien analyserar de olika reklamfilmerna för att se vilka retoriska strategier som anvÀnds i reklamfilmerna, samt hur publiken kan tÀnkas uppfatta dessa. Studien problematiserar och diskuterar anvÀndningen av de olika strategierna som anvÀnds i reklamfilmerna, samt pÄ vilket sÀtt reklamfilmerna Àr utformade. Studien visar pÄ att företag gynnas av de jÀmförande marknadsföringsstrategier de anvÀnder sig av. Det framkommer ocksÄ i studien att nÀr jÀmförande reklam publiceras blir det ofta stor uppmÀrksamhet riktad till just den och de företag som Àr inkluderade i den.

Detta Àr en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin sjÀlvpresentation pÄ sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vÄr empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anstÀllda som arbetar med IT. UtifrÄn Goffmans dramaturgiska teori, som Àr en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och frÀmre region korsas pÄ sociala medier. Vi har observerat att man varken Àr privat eller offentlig pÄ sociala medier utan snarare befinner i nÄgon slags grÄzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.

I olika undersökningar fÄr svenska elever sÀmre resultat i matematik.Proportionalitet Àr ett omrÄde som enligt Skolverkets rapportering över TIMSS 2007och PISA 2012 hamnar sÀrskilt lÄgt resultatmÀssigt. Syftet med detta examensarbetevar att undersöka vilka strategier och uttrycksformer elever i Äk 2 och Äk 3 kananvÀnda sig av för att lösa proportionalitetsproblem. VÄr undersökning gjordes med23 elever i Äk 2 och Äk 3 pÄ tvÄ olika skolor i Mellansverige. Datainsamlingen grundarsig pÄ elevernas lösningar samt pÄ en kvalitativ intervju kring tvÄproportionalitetsproblem av typen associerade mÀngder. Elevernas strategier ochuttrycksformer analyseras med hjÀlp av Langrall och Swaffords respektive Hagland,Hedrén & Taflins ramverk och kategoriseras i tre proportionella resonemang: Ickeproportionellt, Informellt och Kvantitativt resonemang.

Syftet med studien var att undersöka vilka strategier sjuksköterskor anvÀnder sig av för att upptÀcka depression bland ungdomar i Äldrarna 13-19 Är, samt vilka strategier de anvÀnder sig av i mötet med dessa. Ett annat syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med deprimerade ungdomar i Äldrarna 13-19 Är. Metoden var att intervjua 6 sjuksköterskor inom skola och barn och ungdomspsykiatrin. Intervjuerna genomfördes under hösten 2007. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades ordagrant.

Syftet med studien Àr att försöka undersöka hur fyra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de anvÀnder för sin sprÄkinlÀrning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien Àr famförallt fokuserad pÄ den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra nyanlÀnda elever i Äldern 9-13, tvÄ flickor och tvÄ pojkar. Eleverna berÀttar om hur det Àr att befinna sig i en miljö dÀr de inte förstÄr vad nÄgon sÀger och dÀr ingen förstÄr vad de menar. De beskriver sin rÀdsla, oro, nervositet och ensamhet men Àven sin nyfikenhet, glÀdje och positivitet.