Sökresultat:
3633 Uppsatser om Miljömedvetna konsumenter - Sida 66 av 243
Att leda Àr att fÄ andra att vÀxa, att göra andra bra : En jÀmförelse av ledarskap i förskola, skola och lagidrott
Aldrig har det funnits ett problem som man förstÄtt sÄ vÀl, och för vilket sÄ litet görs!Enligt svensk lagstiftning Àr vissa yrkesutövare skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke pÄ detta. Med detta examensarbete ville vi fÄ klart för oss vad vi som blivande förskollÀrare har för skyldigheter och rÀttigheter mot dessa barn som far illa av nÄgot slag. Genom intervjuer har vi fÄtt höra förskollÀrares syn pÄ anmÀlningsskyldigheten och hur man förhÄller sig till barn som far illa. VÄrt resultat visar att de intervjuade förskollÀrarna Àr fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmÀla brister pÄ grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis..
En studie av pedagogers samtal under planerings- och reflektionstid
Syftet med studien Àr att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har anvÀnt oss av tre frÄgestÀllningar i vÄr studie. Vad innehÄller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det nÄgot lÀrande i samtalen? För att nÄ ett resultat har vi anvÀnt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och vi Àr medvetna om att det Àr undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vÄr egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehÄller utvÀrdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.
Utomhuspedagogik, en metod att nÄ kursplansmÄlen i NO.
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna pÄ en skola med utomhuspedagogik
arbetar för att nÄ kursplansmÄlen i de naturorienterade Àmnena. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt
frÄn lyder: Hur arbetar lÀrarna pÄ I Ur och Skur skolan för att nÄ kursplansmÄlen i de
naturorienterade Àmnena? Hur anser lÀrarna att undervisningens olika lÀrandemiljöer pÄverkar
elevernas förstÄelse? Undersökningen gjordes pÄ en i Ur och Skur skola i Sverige dÀr vi
gjorde kvalitativa intervjuer med alla lÀrarna. Resultatet visar att lÀrarna pÄ skolan Àr mycket
samspelta och kunniga om hur utomhusundervisning bör bedrivas och varför. Resultatet visar
Àven att lÀrarna Àr medvetna om hur olika lÀrandemiljöer pÄverkar vad eleverna lÀr sig..
Samlingens Matematik
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka delar av matematiken som vanligtvis ingÄr i de olika delarna av samlingen pÄ förskolan. Den tittar Àven nÀrmare pÄ hur medvetna pedagogerna Àr om Àmnet matematik i samlingen samt hur det fungerar som inlÀrningstillfÀlle för barnen. TvÄ avdelningar pÄ olika förskolor har medverkat i undersökningen. Metoden som anvÀnds för att fÄ fram resultatet Àr enkÀtundersökningar bland pedagoger samt videoobservationer av samlingen. Pedagogerna hade olika kunskaper om Àmnet matematik och endast hÀlften hÀnvisade till lÀroplanen pÄ frÄgan om de hade en medveten mÄlsÀttning inom Àmnet matematik i samlingen.
PenningtvÀtt - en studie om varför revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt
Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta pÄ penningtvÀtt i allt större omfattning dÄ kriminella hittar nya vÀgar för att undkomma upptÀckt. Trots detta stÄr revisorer endast för ett fÄtal av de totala anmÀlningarna som görs Ärligen. TvÄ viktiga faktorer som har uppmÀrksammats i problemdiskussionen Àr kunskap om penningtvÀtt och kundrelation som bÄda kan pÄverka revisorns anmÀlan av penningtvÀtt.Problemformulering: Vilka Àr de frÀmsta faktorerna till att revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt?Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen till varför inte revisorer anmÀler fler fall av penningtvÀtt och vilka faktorer som kan orsaka detta. UtifrÄn vÄra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer stÄr inför nÀr dessa ska hantera detta brott.
HemsprÄksundervisning - exkludering eller inkludering? : En kvalitativ studie om Eskilstuna skolstyrelsedebatt kring sverigefinnarnas krav pÄ finskundervisning under 1980-talet
Det hÀr utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram sprÄkutvecklande aktiviteter som motiverar och vÀcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna Àr tÀnkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som pÄ olika sÀtt ska bidra till elevernas sprÄkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat tvÄ. Eleverna har bland annat trÀnat pÄ att tala, lyssna, skriva och fantisera.
Barns syn pÄ hÀlsa
Syftet med vÄr studie Àr att beskriva barns syn pÄ hÀlsa och vad de sjÀlva anser att de mÄr bra av. Vi vill ocksÄ studera om elevers uppfattningar skiljer sig Ät pÄ en skola med hÀlsoinriktning och pÄ en skola utan nÄgon speciell hÀlsoinriktning.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever frÄn skolÄr fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras vÀlmÄende. Eleverna ansÄg ocksÄ att fysisk aktivitet och kost Àr viktigt för hÀlsan. Vi sÄg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn Àr relativt medvetna om vad de mÄr bra av och har funderingar kring hÀlsa.
Den vilsna konsumenten : Hur konsumenter av ekologisk mat orienterar sig i mÀrkesdjungeln
There are many eco-brands on food products. It can be confusing for the consumer to know which one to trust or choose and since July 2012, there is an EU law and a mandatory EU organic label that must be displayed on all food products marketed as organic, eco or bio.Organic brands from a consumer perspective have previously been studied in England. This is a similar study in the form of focus groups, to explore and examine how consumers perceive and trust organic brand or labels in Sweden. It also explores which knowledge consumers have regarding why a product has an organic brand and what it means.The study shows that consumers perceive organic brands by brand recognition rather than knowledge regarding what each label means. It also shows that the consumer is confused by and skeptical to the wide range of markings and symbols on organic food products.
Upplevelsebaserad kommunikation : Och dess betydelse för marknadskommunikation i framkant
Marknadskommunikation Àr en bransch i stÀndig utveckling. Företag söker nya, smarta sÀtt att nÄ ut till sina konsumenter som stÀller högre krav pÄ att varumÀrken engagerar och aktiverar dem. Företag Àr i behov av att ligga i tÀten inom utvecklingen av marknadskommunikation för att sÄledes stÀrka differentieringen av företagets utbud av produkter och tjÀnster. Denna studie syftar till att bidra med förstÄelse för vad upplevelsebaserad kommunikation Àr och om den har nÄgon betydelse för marknadskommunikation i framkant och i sÄ fall, vilken? Vi har genom ett hermeneutiskt förhÄllningsÀtt och en induktiv ansats analyserat empiri som genererats under vÄra intervjuer med noga utvalda informanter.Studien visar att marknadskommunikation i framkant Àr insiktsfull och att den skapar engagemang dÀr det finns en stÀndig vÀxelverkan mellan företaget och konsumenterna.
Lek och lÀrande i förskola, förskoleklass och skola
Abstrakt Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhÄller sig till lek och lÀrande. Vi ville Àven undersöka om pedagogernas förhÄllningssÀtt till lek och lÀrande skiljer sig Ät i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gÀllande Àmnet lek och lÀrande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger Àr medvetna om lekens betydelse för lÀrandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna anvÀnder sig av lek i lÀrandet mellan de olika stadierna.
Törs dom? Bör dom? FÄr dom?: brott och ordningsproblem i
skolan - lÀrarens befogenheter och ansvar
Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag nÀr det gÀller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte Àven ta reda pÄ om lÀrarna Àr medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes pÄ sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom Àven en rÀdsla för att bli skadad, polisanmÀld eller utsatt för repressalier. Vi kunde Àven se att det saknas en enighet om vad som ingÄr i lÀrarens uppdrag.
Handikappmedvetenhet
Uppsatsen bygger i första hand pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av sex elever frÄn en gymnasiesÀrskola. Syfte med intervjustudien Àr att ge lÀsaren en fördjupad insikt i hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning ser pÄ sig sjÀlva, sitt funktionshinder och orsaken till varför de gÄr pÄ en gymnasiesÀrskola. Uppsatsen presenterar ocksÄ en enkÀtundersökning med samtliga elever pÄ samma gymnasiesÀrskola, vilken belyser frÄgan om tidigare skolgÄng i sÀrskoleklass eller integrerad skolform pÄverkat ungdomarnas medvetenhet om att de har ett funktionshinder. Intervjustudien har resulterat i en djupare insikt i variationen av hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning kan benÀmna sina svÄrigheter. EnkÀtstudiens resultat Àr inte entydigt, men kan tolkas som att de ungdomar som gÄtt i sÀrskoleklass Àr lite mer medvetna om sitt funktionshinder Àn de som gÄtt i integrerad skolform.
Vardagen frÄn nya perspektiv
Projektet har syftat till att formge en ny och modern handtagsserie för Orthex Group med anledning av att dagens handtagsserie har blivit utdaterad.Inom Orthex Group ingÄr varumÀrket Gastromax och det Àr Àven dÀr handtaget ska ingÄ. Som handtagsserie i Gastromax riktar den sig till dessa anvÀndare. Gastromax vÀnder sig frÀmst till konsumenter som Àr intresserade av matlagning och som vÀljer redskap med omsorg.I den första delen av projektet har de tre faserna ur projektmetodik genomförts; utredning, planering och genomförande.I den andra delen genomfördes projektmetodikens tre faser; analys, kreativ fas och presentation.Efter att olika typer av handtag studerats i anvÀndarstudier, marknadsanalyser, funktionsanalyser och greppanalyser, skissades de första förslagen fram.Dessa förslag tillverkades och testades i anvÀndartest 1. EfteranvÀndartestet analyserades resultatet och nya förfinandetestmodeller tillverkades inför anvÀndartest 2. Resultaten frÄn anvÀndartest 2 analyserades och ledde fram till slutresultatet; dvs.
"Det svarta fÄret - En undersökning av fem gymnasieelevers attityder till sin diagnos specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi
Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur klasslÀrare arbetar med de elever som har lÀs och skrivsvÄrigheter. Intervjuer har gjorts med fyra undervisande pedagoger i Ärskurs 3-5 för att fÄ deras syn pÄ vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i undervisningen.Arbetet inleds med en litteraturgenomgÄng vad styrdokumenten sÀger samt vad tidigare forskning tar upp om bland annat arbetssÀtt för pedagoger och elevers sjÀlvförtroende.Undersökningen visar att lÀrarna Àr medvetna om vilka kompensatoriska hjÀlpmedel det finns och att de trots resursbrist gör sÄ gott de kan för att stötta sina elever. VÄra slutsatser av undersökningen Àr att det viktiga i arbetet med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr att de fÄr det stöd de behöver sÄ att de kan genomgÄ skolan med gott sjÀlvförtroende. Det visade sig att den hjÀlp eleverna fick var beroende av resurser och den tid lÀraren kunde ge dem..
Livsmedelsproducenternas uppfattning om livsmedelstillsynen i HÄbo kommun
Idag bedriver alla kommuner i Sverige kontroll av livsmedel för att skydda konsumenter frÄn att bli sjuka av mat. Livsmedelskontrollen genomförs av en livsmedelsinspektör som har lagen som stöd. MÄnga verksamhetsutövare vill inte sÀtta sig emot myndigheten och det kan dÄ bli svÄrt för kommunerna att veta hur de blir uppfattade under inspektionen.
Syftet med den hÀr studien var att öka förstÄelsen och förbÀttra kommunikationen mellan livsmedelsinspektör och verksamhetsutövare.
Fjorton verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i riskklass 5B intervjuades om hur de upplever livsmedelskontrollen i HÄbo kommun. Intervjuerna tog mellan 15 och 50 minuter.
Resultatet av studien visar att de flesta verksamhetsutövarna Àr nöjda med livsmedelskontrollen i HÄbo kommun.